JOHANNES UPPENBARELSE

1 Detta är en uppenbarelse* genom Jesus Kristus, som Gud gav honom+ för att visa sina tjänare+ vad som snart kommer att hända. Och han* sände sin ängel och lät honom uppenbara det med hjälp av tecken för sin tjänare Johannes,+ 2 som har vittnat om Guds ord och om Jesus Kristus vittnesbörd, ja om allt han har sett. 3 Lycklig är den som läser upp orden i den här profetian, och lyckliga är de som hör den och som följer det som står i den,+ för den bestämda tiden är nära.

4 Från Johannes till de sju församlingarna+ i provinsen Asia:

Må ni få generös omtanke och frid från ”den som är och som var och som kommer”+ och från de sju andarna+ som är inför hans tron 5 och från Jesus Kristus, ”det trogna vittnet”,+ ”den förstfödde från de döda”+ och ”härskaren över jordens kungar”.+

Han älskar oss+ och har befriat oss från våra synder genom sitt eget blod,+ 6 och han gjorde oss till ett kungarike,+ till präster+ åt sin Gud och Far. Ja, honom tillhör äran och makten för evigt. Amen.

7 Se! Han kommer med molnen,+ och alla ska se honom, även de som har genomborrat honom. Och jordens alla folk ska slå sig själva av sorg på grund av honom.+ Ja, amen.

8 ”Jag är Alfa och Omega”,*+ säger Jehova* Gud, ”den som är och som var och som kommer, den Allsmäktige.”+

9 Jag, Johannes, er broder som tillsammans med er har del i prövningarna,+ kungariket+ och uthålligheten+ som efterföljare till Jesus,+ var på ön Patmos för att jag hade talat om Gud och vittnat om Jesus. 10 Genom inspiration* fördes jag till Herrens dag och fick höra en stark röst bakom mig som liknade ljudet av en trumpet, 11 och den sa: ”Skriv ner det du får se i en bokrulle och sänd den till de sju församlingarna i Efesos,+ Smyrna,+ Pẹrgamon,+ Thyatịra,+ Sardes,+ Filadẹlfia+ och Laodikeia.”+

12 Jag vände mig om för att se vem som talade till mig, och då såg jag sju lampställ av guld.+ 13 Och mitt ibland lampställen såg jag någon som liknade en människoson,+ klädd i en dräkt som räckte ner till fötterna och med ett bälte av guld spänt om bröstet. 14 Hans huvud och hans hår var vitt som ull, vitt som snö, och hans ögon var som eldslågor.+ 15 Hans fötter var som fin koppar+ när den glöder i en ugn, och hans röst lät som dånande vattenmassor. 16 I sin högra hand hade han sju stjärnor,+ och från hans mun gick det ut ett långt, skarpt, tveeggat svärd,+ och hans ansikte var som solen när den lyser som starkast.+ 17 När jag såg honom föll jag ner som död vid hans fötter.

Och han lade sin högra hand på mig och sa: ”Var inte rädd. Jag är den förste+ och den siste+ 18 och den levande.+ Jag var död,+ men se, jag lever i evigheters evighet,+ och jag har nycklarna till döden och till graven.*+ 19 Så skriv ner vad du har sett och vad som händer nu och vad som kommer att hända efter detta. 20 Detta är den heliga hemligheten med de sju stjärnorna som du såg i min högra hand och med de sju lampställen av guld: De sju stjärnorna betyder de sju församlingarnas änglar, och de sju lampställen betyder de sju församlingarna.+

2 Skriv till ängeln+ för församlingen i Efesos:+ Så här säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand och som vandrar bland de sju lampställen av guld:+ 2 ’Jag känner mycket väl till dina gärningar, dina ansträngningar och din uthållighet. Jag vet att du inte tolererar onda människor. Och du har prövat dem som säger att de är apostlar+ fast de inte är det, och du har kommit fram till att de är lögnare. 3 Du visar också uthållighet, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull+ utan att ge upp.+ 4 Men det jag har emot dig är att du har övergett den kärlek du först hade.

5 Kom därför ihåg var du stod innan du föll. Ändra dig+ och gör sådana gärningar som du gjorde i början. Annars kommer jag till dig, och om du inte ångrar dig+ flyttar jag ditt lampställ+ från dess plats. 6 Men till din fördel ska sägas att du hatar Nikolạossektens+ gärningar, som jag också hatar. 7 Den som har öron, han ska höra vad anden säger till församlingarna:+ Den som segrar+ ska jag låta äta av livets träd,+ som finns i Guds paradis.’

8 Skriv till ängeln för församlingen i Smyrna: Så här säger ’den förste och den siste’,+ som var död och fick liv igen:+ 9 ’Jag känner mycket väl till dina prövningar och din fattigdom, men du är rik.+ Och jag vet att du blir hånad av dem som påstår att de är judar fast de inte är det – de är en Satans synagoga.+ 10 Var inte rädd för svårigheterna som ligger framför dig.+ Djävulen kommer att fortsätta kasta några av er i fängelse. På det sättet kommer ni att prövas fullt ut, och prövningarna kommer att pågå i tio dagar. Var trogen ända in i döden, så ska jag ge dig livets krona.+ 11 Den som har öron, han ska höra+ vad anden säger till församlingarna: Den som segrar+ ska aldrig drabbas av den andra döden.’*+

12 Skriv till ängeln för församlingen i Pẹrgamon: Så här säger han som har det långa, skarpa, tveeggade svärdet:+ 13 ’Jag vet att du bor där Satan har sin tron. Ändå håller du fast vid mitt namn.+ Inte ens i Ạntipas dagar förnekade du din tro på mig.+ Han var mitt trogna vittne+ och blev dödad+ vid er sida, där Satan bor.

14 Men jag har några saker emot dig. Några hos dig följer Bịleams lära,+ han som lärde Balak+ hur han skulle gillra en fälla för israeliterna, så att de åt sådant som hade offrats åt avgudar och ägnade sig åt sexuell omoral.*+ 15 Dessutom är det några hos dig som följer Nikolạossektens+ lära. 16 Därför måste du ändra dig. Annars kommer jag snart och för krig mot dem med det långa svärdet från min mun.+

17 Den som har öron, han ska höra vad anden säger till församlingarna:+ Den som segrar+ ska jag ge något av det dolda mannat.+ Och jag ska ge honom en vit sten, och på den står det ett nytt namn, som ingen känner till utom den som får det.’

18 Skriv till ängeln för församlingen i Thyatịra:+ Så här säger Guds son, han som har ögon som eldslågor+ och fötter som fin koppar:+ 19 ’Jag känner mycket väl till dina gärningar och din kärlek, tro, tjänst och uthållighet. Och jag vet att de gärningar du har gjort på senare tid är fler än de gärningar du gjorde i början.

20 Men det jag har emot dig är att du tolererar den där kvinnan Isẹbel,+ som kallar sig profetissa. Med sin lära vilseleder hon mina tjänare att ägna sig åt sexuell omoral*+ och att äta sådant som offrats åt avgudar. 21 Och jag har gett henne tid att ändra sig, men hon vägrar ångra sin sexuella omoral.* 22 Nu ska jag se till att hon hamnar i sjuksängen. Och dem som är otrogna med henne ska jag låta drabbas av stora svårigheter, om de inte ångrar sig och tar avstånd från hennes gärningar. 23 Och hennes barn ska jag förinta med en dödlig plåga, så att alla församlingarna förstår att jag granskar hjärtat och de innersta tankarna.* Och jag ska behandla var och en efter hans handlingssätt.+

24 Men till alla er andra i Thyatịra, som inte följer den här läran och är okunniga om det man kallar Satans djupheter,+ till er säger jag: Jag lägger inte på er någon ytterligare börda. 25 Men håll fast vid det ni har tills jag kommer.+ 26 Den som segrar och troget gör mina gärningar ända till slutet ska jag ge myndighet över nationerna,+ 27 och han ska härska över människor som en herde med järnstav+ och krossa dem som lerkärl, ja med samma myndighet som jag har fått av min Far. 28 Och jag ska ge honom morgonstjärnan.+ 29 Den som har öron, han ska höra vad anden säger till församlingarna.’

3 Skriv till ängeln för församlingen i Sardes: Så här säger han som har Guds sju andar+ och de sju stjärnorna:+ ’Jag känner mycket väl till dina gärningar, och jag vet att man säger* att du lever, men du är död.+ 2 Vakna upp+ och stärk det som är kvar och som var nära att dö, för jag vet att du inte har gjort allt du borde inför min Gud. 3 Kom därför ihåg vad du har tagit emot och vad du har hört, och håll fast vid det. Ändra dig!+ Ja, om du inte vaknar ska jag komma som en tjuv,+ och du ska inte veta vid vilken timme jag kommer.+

4 Men ändå har du några få personer* i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder,+ och de ska få vandra tillsammans med mig i vita kläder,+ för de är värdiga att göra det. 5 Den som segrar+ ska alltså kläs i vita kläder,+ och jag ska aldrig stryka hans namn ur livets bok,+ utan jag ska öppet erkänna hans namn inför min Far och inför hans änglar.+ 6 Den som har öron, han ska höra vad anden säger till församlingarna.’

7 Skriv till ängeln för församlingen i Filadẹlfia: Så här säger han som är helig+ och sann,+ som har Davids nyckel+ och öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna: 8 ’Jag känner mycket väl till dina gärningar. Se, jag har öppnat en dörr för dig+ som ingen kan stänga. Jag vet att du trots begränsade krafter har hållit mitt ord och inte förnekat mitt namn. 9 Jag ska låta några från Satans synagoga,* som ljuger och säger att de är judar fast de inte är det,+ komma och böja sig ner* inför dina fötter, och de ska inse att jag älskar dig. 10 Eftersom du har hållit dig till det som har sagts om min uthållighet*+ kommer jag att bevara dig i prövningens stund,+ som ska komma över hela jorden* för att pröva dem som bor på jorden. 11 Jag kommer snart.+ Håll fast vid det du har, så att ingen tar din krona.+

12 Den som segrar kommer jag att göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. Och på honom ska jag skriva min Guds namn+ och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem+ som kommer ner från himlen, från min Gud, samt mitt eget nya namn.+ 13 Den som har öron, han ska höra vad anden säger till församlingarna.’

14 Skriv till ängeln för församlingen i Laodikeia:+ Så här säger Amen,+ det trogna och sanna+ vittnet,+ början på Guds skapelse:+ 15 ’Jag känner mycket väl till dina gärningar, och jag vet att du varken är kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. 16 Men du är ljum, varken kall+ eller varm,+ och därför ska jag spy ut dig ur min mun. 17 Du säger: ”Jag är rik+ och har samlat på mig rikedomar och saknar ingenting.” Men du förstår inte att du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken. 18 Därför ger jag dig rådet att köpa detta av mig: guld som är renat i eld så att du kan bli rik, vita kläder så att du kan klä på dig och inte behöver stå där naken och skämmas,+ och ögonsalva så att du kan smörja in dina ögon+ och se.+

19 Jag tillrättavisar och fostrar alla som jag är fäst vid.+ Så ångra dig och visa hängivenhet.+ 20 Se! Jag står utanför och bultar på dörren. Om någon hör min röst och öppnar ska jag gå in i hans hus och äta kvällsmåltiden tillsammans med honom. 21 Den som segrar+ ska jag ge förmånen att sitta bredvid mig på min tron,+ på samma sätt som jag själv har segrat och sitter+ bredvid min Far på hans tron. 22 Den som har öron, han ska höra vad anden säger till församlingarna.’”

4 Efter detta såg jag en dörr som stod öppen i himlen, och jag hörde den första rösten. Den lät som en trumpet, och den sa: ”Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som kommer att hända.” 2 Och anden började genast verka på mig, och se, en tron stod i himlen, och någon satt på den.+ 3 Den som satt där strålade som jaspis+ och karneol,* och runt omkring tronen var det en regnbåge som såg ut som smaragd.+

4 Runt tronen stod det 24 troner, och på dem satt 24 äldste+ som var klädda i vita kläder och hade kronor av guld på sina huvuden. 5 Från tronen kom det blixtar,+ röster och åskdunder.+ Och framför tronen brann det sju flammande eldslågor,* som representerar Guds sju andar.+ 6 Framför tronen låg det något som såg ut som ett glasklart hav,+ som av kristall.

I mitten, där tronen var,* och runt själva tronen fanns fyra levande varelser,+ och de hade fullt med ögon på framsidan och baksidan. 7 Den första levande varelsen liknade ett lejon,+ den andra levande varelsen liknade en ungtjur,+ den tredje levande varelsen+ hade ett ansikte som liknade en människas, och den fjärde levande varelsen+ liknade en flygande örn.+ 8 Var och en av de fyra levande varelserna hade sex vingar, och de hade fullt med ögon runt omkring och undertill.+ Och hela tiden, både dag och natt, säger de: ”Helig, helig, helig är Jehova*+ Gud, den Allsmäktige, som var och som är och som kommer.”+

9 Varje gång de levande varelserna upphöjer, ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet+ 10 faller de 24 äldste+ ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheters evighet. De kastar sina kronor framför tronen och säger: 11 ”Jehova,* vår Gud, du är värdig att få härligheten, äran+ och makten,+ för du har skapat allt,+ och det är på grund av din vilja som allt har blivit skapat.”

5 Jag såg att han som satt på tronen+ hade en bokrulle i sin högra hand, och den hade skrift på båda sidor* och var tätt förseglad med sju sigill. 2 Och jag såg en stark ängel som ropade med hög röst: ”Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?” 3 Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen och se vad som stod i den. 4 Jag började gråta förtvivlat eftersom det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen och läsa den. 5 Men en av de äldste sa till mig: ”Gråt inte. Se, lejonet som är av Judas stam,+ Davids rot,+ har segrat+ och kan öppna bokrullen och bryta de sju sigillen.”

6 I mitten, där tronen och de fyra levande varelserna var, fick jag se ett lamm, omgivet av de äldste.+ Lammet+ såg ut att ha blivit slaktat,+ och det hade sju horn och sju ögon. Ögonen representerar Guds sju andar+ som har sänts ut över hela jorden. 7 Lammet gick fram till honom som satt på tronen+ och tog bokrullen ur hans högra hand. 8 När lammet tog bokrullen föll de fyra levande varelserna och de 24 äldste+ ner inför det. Var och en av dem hade en harpa, och de hade guldskålar fulla med rökelse. (Rökelsen representerar de heligas böner.)+ 9 Och de sjöng en ny sång:+ ”Du är värdig att ta bokrullen och bryta sigillen. För du blev slaktad, och med ditt blod har du köpt människor åt Gud+ ur varje stam och språk och folk och nation,+ 10 och du gjorde dem till ett kungarike+ och till präster åt vår Gud,+ och de ska härska som kungar+ över jorden.”

11 Och jag såg många änglar, och jag hörde deras röster. De stod runt omkring tronen och de levande varelserna och de äldste, och deras antal var myriaders myriader* och tusendens tusenden,+ 12 och de sa högt och unisont: ”Lammet som har blivit slaktat+ är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och härlighet och välsignelse.”+

13 Och jag hörde alla varelser i himlen och på jorden, under jorden+ och på havet, ja allesammans, säga: ”Välsignelsen och äran+ och härligheten och makten tillhör honom som sitter på tronen,+ ja, det tillhör honom och lammet+ i evigheters evighet.”+ 14 De fyra levande varelserna sa: ”Amen!” Och de äldste föll ner och tillbad.

6 Jag såg när lammet+ bröt det första av de sju sigillen,+ och jag hörde en av de fyra levande varelserna+ säga med en röst som åskan: ”Kom!” 2 Då såg jag en vit häst,+ och han som satt på den hade en båge. Han fick en krona,+ och han red ut som segrare och för att göra sin seger fullständig.+

3 När lammet bröt det andra sigillet hörde jag den andra levande varelsen+ säga: ”Kom!” 4 Då såg jag en annan häst som kom ut, en som var eldröd. Han som satt på den fick makt att ta bort freden från jorden så att människor skulle slakta varandra, och han fick ett stort svärd.+

5 När lammet bröt det tredje sigillet+ hörde jag den tredje levande varelsen+ säga: ”Kom!” Då såg jag en svart häst, och han som satt på den hade en våg i handen. 6 Och jag hörde något som lät som en röst mitt ibland de fyra levande varelserna: ”Ett mått* vete för en denar,*+ och tre mått korn för en denar. Och slösa inte med* olivoljan och vinet.”+

7 När lammet bröt det fjärde sigillet hörde jag den fjärde levande varelsens+ röst säga: ”Kom!” 8 Då såg jag en blek häst, och han som satt på den hade namnet Döden. Och Graven* följde tätt efter honom. De fick makt över en fjärdedel av jorden, makt att döda med ett långt svärd, med svält,+ med dödlig sjukdom och genom jordens vilda djur.+

9 När lammet bröt det femte sigillet såg jag själar*+ vid foten av altaret.+ Det var de som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för att de hade vittnat.+ 10 De ropade med hög röst: ”Suveräne Herre, du som är helig och sann,+ hur länge ska du vänta med att döma dem som bor på jorden och utkräva hämnd för vårt blod?”+ 11 Och var och en av dem fick en lång vit dräkt.+ Och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills antalet av deras medtjänare och bröder, som skulle dödas precis som de,+ hade blivit fyllt.

12 Jag såg när lammet bröt det sjätte sigillet, och då inträffade en stor jordbävning. Solen blev svart som en säck av hår,* och hela månen blev röd som blod,+ 13 och himlens stjärnor föll ner till jorden, som när omogna fikon faller från ett fikonträd när det skakas av en kraftig vind. 14 Och himlen försvann som en bokrulle som blir ihoprullad,+ och alla berg och öar flyttades från sina platser.+ 15 Jordens kungar, de höga ämbetsmännen, de höga militärerna, de rika, de mäktiga och alla slavar och fria gömde sig i grottorna och bland klipporna i bergen.+ 16 Och de säger om och om igen till bergen och klipporna: ”Fall över oss+ och göm oss för honom som sitter på tronen+ och för lammets+ vrede, 17 för deras stora vredesdag har kommit,+ och vem kan överleva?”+

7 Efter detta såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn. De höll fast jordens fyra vindar så att ingen vind kunde blåsa på jorden eller på havet eller på något träd. 2 Och jag såg en annan ängel stiga upp från soluppgången,* och han hade ett sigill från den levande Guden. Han ropade med hög röst till de fyra änglarna som hade fått makt att skada jorden och havet: 3 ”Skada inte jorden eller havet eller träden förrän vi har märkt vår Guds tjänare med sigill+ på deras pannor.”+

4 Och jag hörde antalet av dem som var märkta med sigill: 144 000.+ De som var märkta kom från alla stammar i Israel:+

9 Efter detta såg jag en stor skara som ingen kunde räkna. De kom från alla nationer, stammar, folk och språk,+ och de stod inför tronen och inför lammet klädda i långa vita dräkter,+ och de höll palmkvistar i sina händer.+ 10 Och de ropar hela tiden med hög röst: ”Det är vår Gud, som sitter på tronen,+ och lammet som vi har att tacka för vår räddning.”+

11 Alla änglarna stod runt omkring tronen och de äldste+ och de fyra levande varelserna. De kastade sig ner inför tronen och tillbad Gud 12 och sa: ”Amen! Lovprisningen och härligheten och visheten och tacksägelsen och äran och makten och styrkan tillhör vår Gud i evigheters evighet.+ Amen.”

13 Detta fick en av de äldste att fråga mig: ”Vilka är de som är klädda i långa vita dräkter,+ och varifrån kommer de?” 14 Jag svarade direkt: ”Min herre, det är du som vet det.” Då sa han till mig: ”Det är de som överlever den stora prövningen.*+ De har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i lammets blod.+ 15 Därför står de inför Guds tron, och de utför helig tjänst för honom dag och natt i hans tempel. Och han som sitter på tronen+ ska spänna ut sitt tält över dem.+ 16 De ska inte hungra eller törsta mer, och solen ska inte gassa på dem och ingen brännande hetta ska plåga dem.+ 17 För lammet,+ som är i mitten, där tronen är, ska vara deras herde+ och ska vägleda dem till källor med livets vatten.+ Och Gud ska torka alla tårar från deras ögon.”+

8 När lammet+ bröt det sjunde sigillet+ blev det tyst i himlen i omkring en halvtimme. 2 Och jag såg de sju änglarna+ som står inför Gud, och de fick sju trumpeter.

3 En annan ängel, som höll i ett rökelsekar* av guld, kom och ställde sig vid altaret.+ Han fick en stor mängd rökelse+ som han skulle offra på det gyllene altaret+ inför tronen tillsammans med alla de heligas böner. 4 Och röken från rökelsen som ängeln hade i handen* steg upp inför Gud tillsammans med de heligas böner.+ 5 Sedan tog ängeln rökelsekaret och fyllde det med eld från altaret, och han kastade ner elden till jorden. Det hördes åskdunder och röster, och det kom blixtar+ och en jordbävning. 6 Och de sju änglarna med de sju trumpeterna+ gjorde sig redo att blåsa i dem.

7 Den förste ängeln blåste i sin trumpet. Då kom det hagel och eld blandat med blod, och det kastades ner till jorden.+ Och en tredjedel av jorden brändes upp, och en tredjedel av träden brändes upp, och allt grönt gräs brändes upp.+

8 Den andre ängeln blåste i sin trumpet. Då kastades något som liknade ett stort brinnande berg ner i havet.+ Och en tredjedel av havet blev till blod.+ 9 En tredjedel av de levande varelserna i havet dog,+ och en tredjedel av fartygen förliste.

10 Den tredje ängeln blåste i sin trumpet. Då föll en stor stjärna, brinnande som en fackla, ner från himlen. Den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna.+ 11 Stjärnans namn var Malört. Och en tredjedel av vattnet förvandlades till malört, och många människor dog av vattnet för att det hade blivit bittert.+

12 Den fjärde ängeln blåste i sin trumpet. Då drabbades en tredjedel av solen,+ en tredjedel av månen och en tredjedel av stjärnorna, för att en tredjedel av dem skulle förmörkas+ och för att en tredjedel av dagen skulle vara utan ljus, och detsamma gäller natten.

13 Och jag såg en örn flyga över himlens mitt,* och jag hörde den ropa: ”Olycka, olycka, olycka+ ska komma över dem som bor på jorden när de tre sista änglarna snart blåser i sina trumpeter och trumpetstötarna ljuder!”+

9 Den femte ängeln blåste i sin trumpet.+ Då såg jag en stjärna som hade fallit ner från himlen till jorden, och han* fick nyckeln till avgrundens+ brunn. 2 Han öppnade avgrundens brunn, och då steg det upp rök ur den, som röken från en stor ugn. Och solen och luften förmörkades+ av röken från brunnen. 3 Ur röken kom det gräshoppor som spreds över jorden,+ och de fick samma makt som skorpionerna på jorden. 4 De blev tillsagda att inte skada gräset på jorden och inte något träd eller någon annan växtlighet, utan bara de människor som inte har Guds sigill på sin panna.+

5 Gräshopporna fick inte döda dem, men de skulle plåga dem i fem månader. Och deras plåga var som den smärta man känner när man blir stucken av en skorpion.+ 6 I de dagarna ska människor söka döden, men inte finna den. De kommer att längta efter att dö, men döden ska fly från dem.

7 Gräshopporna liknade hästar som var redo för strid.+ På huvudet hade de något som såg ut som kronor av guld, och deras ansikten liknade människoansikten. 8 Deras hår var som kvinnohår och deras tänder som lejontänder.+ 9 Deras bröstpansar var som pansar av järn, och ljudet av vingarna lät som vagnar dragna av hästar som stormar ut i strid.+ 10 De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i deras stjärtar fanns makt att skada människorna i fem månader.+ 11 Deras kung är avgrundens ängel.+ På hebreiska är hans namn Abạddon,* men på grekiska Apọllyon.*

12 Det första utropet om olycka är förbi, men det kommer ytterligare två.+

13 Den sjätte ängeln+ blåste i sin trumpet.+ Då hörde jag en röst från hornen på det gyllene altaret+ inför Gud. 14 Rösten sa till den sjätte ängeln med trumpeten: ”Släpp lös de fyra änglarna som är bundna vid den stora floden Eufrat.”+ 15 Och de fyra änglarna som hade förberetts för den timmen och den dagen och den månaden och det året släpptes lösa för att döda en tredjedel av människorna.

16 Antalet ryttare i kavalleriet var två myriaders myriader.* Jag hörde deras antal. 17 Hästarna och ryttarna i synen såg ut så här: De hade eldröda, hyacintblå och svavelgula bröstpansar, och hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden.+ Det kom eld, rök och svavel ur munnen på dem. 18 En tredjedel av människorna dödades av dessa tre plågor, av elden, röken och svavlet som kom ut ur hästarnas munnar, 19 för hästarnas makt var i deras munnar och svansar. Svansarna såg ut som ormar,* och med dem skadar de människor.

20 Men de övriga människorna, som inte dödades av dessa plågor, ångrade inte vad de hade tillverkat med sina händer utan fortsatte tillbe demonerna och sina avgudar av guld, silver, koppar, sten och trä, som varken kan se eller höra eller gå.+ 21 Och de ångrade inte sina synder: mord, ockultism,* sexuell omoral* och stöld.

10 Och jag såg en annan stark ängel komma ner från himlen. Han var klädd* i ett moln, och det var en regnbåge över hans huvud. Hans ansikte var som solen,+ och hans ben* var som eldpelare. 2 I handen höll han en liten bokrulle som var öppnad. Han satte sin högra fot på havet och sin vänstra på jorden, 3 och han ropade med hög röst som ett rytande lejon.+ Och när han ropade hördes också de sju åskdundrens+ röster.

4 De sju åskdundren talade, och jag skulle just börja skriva när jag hörde en röst från himlen+ som sa: ”Försegla det som de sju åskdundren har sagt, och skriv inte ner det.” 5 Ängeln som jag såg, han som stod på havet och jorden, lyfte sin högra hand mot himlen 6 och svor en ed vid honom som lever i evigheters evighet,+ han som har skapat himlen och det som finns i den och jorden och det som finns på den och havet och det som finns i det:+ ”Väntans tid är över. 7 I de dagar då den sjunde ängeln+ är redo att blåsa i sin trumpet+ har den heliga hemlighet+ som Gud förkunnade som goda nyheter för sina tjänare profeterna+ blivit verklighet.”

8 Och rösten från himlen+ talade till mig igen, och jag hörde den säga: ”Gå och ta den öppnade bokrullen ur handen på ängeln som står på havet och på jorden.”+ 9 Så jag gick bort till ängeln och bad att få den lilla bokrullen. Han svarade: ”Ta den och ät upp den.+ Den kommer att kännas bitter i din mage, men i munnen kommer den att kännas lika söt som honung.” 10 Så jag tog den lilla bokrullen ur ängelns hand och åt upp den.+ Den var söt som honung i min mun,+ men när jag hade svalt den började det svida i magen. 11 Och sedan fick jag uppmaningen: ”Du måste återigen profetera om folk och nationer och språk och många kungar.”

11 Sedan fick jag en stav att mäta med,+ och en röst sa: ”Res dig och mät Guds tempels helgedom* och altaret och dem som tillber där. 2 Men utelämna förgården som är utanför templets helgedom, mät inte den. För den har getts åt nationerna, och de ska trampa ner den heliga staden+ i 42 månader.+ 3 Jag ska låta mina två vittnen profetera i 1 260 dagar, klädda i säckväv.” 4 De representeras av de två olivträden+ och de två lampställen,+ och de står inför jordens Herre.+

5 Om några fiender vill skada dem kommer det eld ur deras mun och förtär fienderna. Ja, om någon skulle vilja skada dem är det på det sättet han kommer att bli dödad. 6 De har makt att stänga himlen+ så att inget regn faller+ under de dagar de profeterar. Och de har makt att förvandla vattnet till blod+ och slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.

7 När de har avslutat sitt arbete med att vittna ska vilddjuret som stiger upp ur avgrunden föra krig mot dem. Det kommer att besegra dem och döda dem.+ 8 Och deras lik ska ligga på den breda gatan i den stora stad som i andlig mening kallas Sodom och Egypten, där deras Herre också avrättades på pålen. 9 Människor från olika folk, stammar, språk och nationer ska se deras lik i tre och en halv dag,+ och de kommer inte att tillåta att deras kroppar blir begravda. 10 Och de som bor på jorden kommer att glädja sig och fira att de är döda, och de kommer att ge varandra gåvor, för de båda profeterna hade varit en plåga för dem som bor på jorden.

11 Efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem.+ Då ställde de sig upp på sina fötter, och alla som såg dem blev skräckslagna. 12 Och de hörde en hög röst från himlen som sa till dem: ”Kom hit upp.” Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem.* 13 I samma stund* inträffade en stor jordbävning. En tiondel av staden förstördes, och 7 000 dödades i jordbävningen. De övriga fylldes av fruktan och gav ära åt himlens Gud.

14 Det andra utropet om olycka+ är förbi. Men det tredje kommer snabbt.

15 Den sjunde ängeln blåste i sin trumpet.+ Då hördes det höga röster i himlen, och de sa: ”Världsherraväldet tillhör nu vår Herre+ och hans smorde,+ och han ska regera som kung i evigheters evighet.”+

16 De 24 äldste+ som satt på sina troner inför Gud kastade sig ner och tillbad honom. 17 De sa: ”Vi tackar dig, Jehova* Gud, den Allsmäktige, den som är+ och som var, därför att du har tagit makten, din stora makt, och börjat regera som kung.+ 18 Nationerna blev vreda, men du blev också vred, och så kom den bestämda tiden för att döma de döda och för att belöna+ dina tjänare profeterna+ och de heliga och dem som respekterar ditt namn, både höga och låga,* och för att fördärva dem som fördärvar jorden.”+

19 Och Guds tempels helgedom* i himlen öppnades, och jag såg hans förbundsark i hans tempels helgedom.+ Och det kom blixtar och röster och åskdunder och en jordbävning och stora hagel.

12 Sedan fick jag se ett stort tecken i himlen: en kvinna+ som var klädd i solen och hade månen under sina fötter och en krona av 12 stjärnor på sitt huvud. 2 Hon var gravid och skulle snart föda. Hon hade värkar och skrek av smärta och ångest.

3 Jag såg ett annat tecken i himlen: en stor eldröd drake+ med sju huvuden och tio horn. Och på vart och ett av de sju huvudena satt det en krona.* 4 Med sin stjärt släpade den med sig en tredjedel av himlens stjärnor,+ och den kastade ner dem till jorden.+ Och draken stod framför kvinnan+ som skulle föda, beredd att sluka hennes barn så fort det var fött.

5 Hon födde en son,+ en pojke, och han ska härska över nationerna med järnstav.+ Och hennes barn rycktes undan till Gud och till hans tron. 6 Och kvinnan flydde ut i vildmarken, där Gud hade berett en plats åt henne. Där skulle hon få mat i 1 260 dagar.+

7 Och det utbröt ett krig i himlen: Mikael*+ och hans änglar stred mot draken. Och draken och dess änglar stred, 8 men de blev besegrade,* och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. 9 Och den store draken+ kastades ner, den forntida ormen,+ han som kallas djävulen+ och Satan.+ Det är han som vilseleder hela jorden.*+ Han kastades ner till jorden+ tillsammans med sina änglar. 10 Jag hörde en hög röst i himlen säga:

”Nu har det blivit verklighet! Gud har gett människor räddning,+ hans makt har triumferat, hans rike är upprättat+ och hans smorde har börjat regera,* för våra bröders anklagare har kastats ner, han som anklagar dem dag och natt inför vår Gud.+ 11 De har segrat över honom+ på grund av lammets blod+ och på grund av budskapet de har förkunnat,*+ och de var till och med villiga att ge sina liv*+ när de stod öga mot öga med döden. 12 Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem! Men olycka över jorden och havet,+ för djävulen har kommit ner till er, och han är rasande eftersom han vet att hans tid är kort.”+

13 När draken insåg att den hade kastats ner till jorden+ började den förfölja kvinnan+ som hade fött pojken. 14 Men kvinnan fick den stora örnens två vingar+ så att hon kunde flyga ut i vildmarken till sin plats, där hon skulle få mat under en tid och två tider* och en halv tid,+ utom räckhåll för ormen.+

15 Och ormen spydde ut vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan för att dränka henne med floden. 16 Men jorden kom till kvinnans undsättning, och den öppnade sin mun och svalde floden som draken spydde ut ur sin mun. 17 Draken blev rasande på kvinnan och gav sig av för att strida mot dem som är kvar av hennes barn,*+ de som håller Guds bud och som har uppdraget att vittna om Jesus.+

13 Och den* ställde sig på sanden vid havet.

Och jag såg ett vilddjur+ stiga upp ur havet,+ och det hade tio horn och sju huvuden. På vart och ett av de tio hornen satt det en krona,* och på huvudena hade det hädiska namn. 2 Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, men det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon. Och vilddjuret fick sin makt+ och sin tron och stor myndighet från draken.+

3 Ett av vilddjurets huvuden såg ut att ha blivit dödligt sårat, men såret hade läkts,+ och hela jorden följde vilddjuret med beundran. 4 Man tillbad draken, eftersom det var den som hade gett vilddjuret myndighet. Och man tillbad vilddjuret och sa: ”Vem är som vilddjuret, och vem kan föra krig mot det?” 5 Och vilddjuret fick en mun som skröt och hädade, och det fick myndighet att göra som det ville i 42 månader.+ 6 Och det öppnade sin mun och hädade+ Gud, hans namn och hans boning, ja dem som bor i himlen.+ 7 Och det fick tillåtelse att strida mot de heliga och besegra dem.+ Och det fick myndighet över alla stammar, folk, språk och nationer. 8 Och alla som bor på jorden kommer att tillbe det. Från världens grundläggning har inte en enda av dem fått sitt namn inskrivet i livets bokrulle,+ som tillhör lammet som var slaktat.+

9 Om någon har öron ska han höra.+ 10 Är det någon som är bestämd för fångenskap, så är det i fångenskap han ska hamna. Är det någon som dödar med svärd,* så kommer han att dödas med svärd.+ Här behöver de heliga+ uthållighet+ och tro.+

11 Sedan såg jag ett annat vilddjur stiga upp ur jorden. Det hade två horn som ett lamm, men det började tala som en drake.+ 12 Detta vilddjur utövar det första vilddjurets+ hela myndighet i dess närvaro, och det tvingar jorden och dem som bor på den att tillbe det första vilddjuret, vars dödliga sår hade läkt.+ 13 Det gör stora tecken inför ögonen på alla människor – det får till och med eld att komma ner från himlen till jorden.

14 Det vilseleder dem som bor på jorden med hjälp av de tecken som det hade fått makt att utföra i vilddjurets närvaro. Och det uppmanar dem som bor på jorden att göra en bild+ av* vilddjuret som hade blivit sårat av ett svärdshugg och ändå överlevt.+ 15 Och det fick tillåtelse att blåsa liv* i vilddjurets bild, så att vilddjurets bild både kunde tala och kunde se till att alla som vägrar tillbe vilddjurets bild blir dödade.

16 Och det tvingar alla – både stora och små, rika och fattiga, fria och slavar – att bli märkta på högra handen eller på pannan+ 17 för att ingen ska kunna köpa eller sälja om de inte har fått märket: vilddjurets namn+ eller det tal som motsvarar namnet.+ 18 Här behövs vishet. Den som har insikt, han ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. Och talet är 666.+

14 Sedan såg jag lammet+ stå på Sions berg+ och tillsammans med lammet 144 000,+ som hade lammets namn och dess Fars namn+ skrivna på sina pannor. 2 Jag hörde ett ljud från himlen. Det lät som dånande vattenmassor och kraftiga åskdunder, och det lät som sångare som sjunger och spelar på harpa. 3 De sjunger vad som verkar vara en ny sång+ inför tronen och inför de fyra levande varelserna+ och de äldste,+ och ingen kunde lära sig den sången utom de 144 000,+ som är köpta från jorden. 4 Det är de som inte har orenat sig med kvinnor, ja, de är oskulder.*+ Det är de som följer lammet vart det än går.+ De har blivit köpta+ från människorna som den första+ skörden* åt Gud och åt lammet, 5 och i deras mun har det aldrig funnits någon lögn. De är fläckfria.+

6 Och jag såg ytterligare en ängel flyga över himlens mitt,* och han hade eviga goda nyheter att förkunna för dem som bor på jorden, för alla nationer, stammar, språk och folk.+ 7 Han sa med hög röst: ”Respektera Gud och ära honom, därför att tiden för hans dom är inne.+ Så tillbe honom som har skapat himlen och jorden, havet+ och alla vattenkällor.”

8 En andra ängel följde, och han sa: ”Hon har fallit! Det stora Babylon+ har fallit,+ hon som fick alla nationerna att dricka begärets* vin, hennes sexuella omoral!”*+

9 En tredje ängel följde efter dem och sa med hög röst: ”Om någon tillber vilddjuret+ och dess bild och tar emot ett märke på pannan eller på handen+ 10 ska han få dricka Guds vredes vin, som hälls upp outspätt i Guds vredes bägare.+ Han ska plågas med eld och svavel+ inför de heliga änglarna och inför lammet. 11 Och röken från deras plåga ska stiga upp i evigheters evighet.+ Varken dag eller natt kommer det att vara någon vila för dem som tillber vilddjuret och dess bild och blir märkta med dess namn.+ 12 Här behöver de heliga uthållighet,+ ja alla som följer Guds bud och håller fast vid tron+ på Jesus.”*

13 Och jag hörde en röst från himlen säga: ”Skriv: Lyckliga är de döda som dör förenade med Herren+ från och med nu. Ja, säger anden, låt dem vila från sina mödor, för det de har gjort följer dem direkt.”

14 Sedan såg jag ett vitt moln, och på molnet satt någon som liknade en människoson.+ Han hade en guldkrona på huvudet och en skarp skära i handen.

15 En annan ängel kom ut från templets helgedom och ropade till honom som satt på molnet: ”Ta din skära och skörda, eftersom skördetiden är inne och jordens skörd är mogen.”+ 16 Och han som satt på molnet svingade sin skära över jorden, och jorden blev skördad.

17 Ännu en ängel kom ut från templets helgedom i himlen, och han hade också en skarp skära.

18 Sedan kom ytterligare en annan ängel ut från altaret, och han hade makt över elden. Han ropade till ängeln med den skarpa skäran: ”Ta din skarpa skära och bärga klasarna på jordens vinstock, för druvorna är mogna.”+ 19 Så ängeln svingade sin skära över jorden och högg ner jordens vinstock, och han kastade den i Guds vredes stora vinpress.+ 20 Vinpressen trampades utanför staden, och det kom blod ur vinpressen, och det nådde upp till hästarnas betsel 1 600 stadier* bort.

15 Jag såg ett annat tecken i himlen, stort och märkligt: sju änglar+ med sju plågor. Det är de sista plågorna, för efter dem är Guds vrede stillad.+

2 Och jag såg något som såg ut som ett glasklart hav+ vars innehåll var blandat med eld. Vid det glasklara havet stod de som hade segrat+ över vilddjuret och dess bild+ och det tal som motsvarar namnet,+ och de höll Guds harpor i sina händer. 3 De sjöng Guds tjänare Moses sång+ och lammets+ sång:

”Stort och enastående är allt du gör,+ Jehova* Gud, den Allsmäktige.+ Rättfärdiga och sanna är dina vägar,+ evighetens Kung.+ 4 Vem skulle inte respektera dig, Jehova,* och ära ditt namn? Det är ju bara du som är lojal.+ Alla nationerna ska komma och tillbe inför dig,+ för dina rättfärdiga domar har uppenbarats.”

5 Efter detta såg jag helgedomen i Vittnesbördets tält+ öppnas i himlen,+ 6 och de sju änglarna med de sju plågorna+ kom ut från helgedomen. De var klädda i glänsande, rent linne och hade bälten av guld spända kring bröstet. 7 Och en av de fyra levande varelserna gav de sju änglarna sju guldskålar fulla av Guds vrede,+ han som lever i evigheters evighet. 8 Och helgedomen fylldes med rök på grund av Guds härlighet+ och kraft. Och ingen kunde gå in i helgedomen förrän de sju änglarnas sju plågor+ var fullbordade.

16 Jag hörde en hög röst från helgedomen+ säga till de sju änglarna: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.”+

2 Den förste ängeln gav sig av och tömde sin skål över jorden.+ Då blev de människor som hade vilddjurets märke+ och som tillbad dess bild+ drabbade av hemska, elakartade bölder.+

3 Den andre tömde sin skål över havet,+ och då blev det till blod,+ som blodet från en död människa, och alla levande varelser* dog, ja allt i havet.+

4 Den tredje tömde sin skål över floderna och vattenkällorna,+ och då blev de till blod.+ 5 Jag hörde ängeln över vattnet säga: ”Rättfärdig är du, den som är och som var,+ den Lojale,+ för du har avkunnat dessa domar.+ 6 De har utgjutit profeters och heligas blod,+ och därför har du gett dem blod att dricka.+ De förtjänar det.”+ 7 Och jag hörde altaret säga: ”Ja, Jehova* Gud, du den Allsmäktige,+ dina domar* är sanna och rättfärdiga.”+

8 Den fjärde tömde sin skål över solen.+ Då fick solen makt att bränna människorna med eld. 9 Människorna brändes av den starka hettan, men de hädade Guds namn och ångrade sig inte, och de gav inte ära åt Gud, som har makten över dessa plågor.

10 Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron. Då blev vilddjurets kungarike förmörkat,+ och människorna började bita sönder sina tungor av smärta. 11 De hädade himlens Gud på grund av sina smärtor och sina bölder, och de ångrade inte sina gärningar.

12 Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat.+ Då torkade vattnet bort,+ så att vägen öppnades för kungarna+ från soluppgången.*

13 Och jag såg tre orena inspirerade uttalanden* som såg ut som grodor. De kom ut ur drakens+ mun och ut ur vilddjurets mun och ut ur den falske profetens mun. 14 De är i själva verket uttalanden som är inspirerade av demoner, och de gör tecken+ och går ut till kungarna i hela världen* för att samla dem till kriget+ på den allsmäktige Gudens stora dag.+

15 ”Se! Jag kommer som en tjuv.+ Lycklig är den som håller sig vaken+ och behåller sina ytterkläder på, så att han inte måste gå naken och folk får se hans skam.”+

16 Och de samlade dem till den plats som på hebreiska kallas Harmageddon.*+

17 Den sjunde tömde sin skål över luften. Då kom en hög röst från helgedomen,+ från tronen, som sa: ”Det har skett!” 18 Och det kom blixtar och röster och åskdunder, och det blev en stor jordbävning. En så stor och omfattande jordbävning har inte förekommit så länge människor funnits på jorden.+ 19 Den stora staden+ rämnade i tre delar, och städerna i alla länder rasade samman. Och Gud glömde inte det stora Babylon,+ utan gav henne bägaren med sin brinnande vredes vin.+ 20 Alla öar flydde och bergen försvann.+ 21 Då föll det stora hagelstenar, var och en av dem vägde omkring en talent.* De föll ner från himlen på människorna,+ och människorna hädade Gud på grund av hagelplågan,+ eftersom den var ovanligt svår.

17 En av de sju änglarna som hade de sju skålarna+ kom till mig och sa: ”Kom, så ska jag visa dig domen över den ökända prostituerade kvinnan som sitter på många vatten.+ 2 Jordens kungar har haft omoraliska förbindelser* med henne,+ och jordens invånare har blivit berusade av hennes omorals* vin.”+

3 Med andens kraft förde han mig till en vildmark. Och jag såg en kvinna som satt på ett eldrött* vilddjur, som var fullt av hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. 4 Kvinnan var klädd i purpur+ och scharlakan, och hon var smyckad med guld och ädelstenar och pärlor.+ I handen höll hon en guldbägare full av avskyvärdheter och av orenheterna från hennes sexuella omoral.* 5 På hennes panna var det skrivet ett namn, en hemlighet: ”Det stora Babylon, modern till alla prostituerade+ och till allt avskyvärt på jorden.”+ 6 Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod och av Jesus vittnens blod.+

När jag såg henne blev jag mycket förvånad. 7 Ängeln sa till mig: ”Varför blev du förvånad? Jag ska berätta hemligheten med kvinnan+ och med vilddjuret som hon sitter på, det som har sju huvuden och tio horn:+ 8 Vilddjuret som du såg, det var, men det är inte, och ändå ska det snart stiga upp ur avgrunden,+ men det ska gå mot sin undergång. Och de som bor på jorden – de som inte har fått sina namn inskrivna i livets bokrulle+ från världens grundläggning – kommer att bli förvånade när de ser vilddjuret, eftersom det var men inte är och ändå ska träda fram igen.

9 Här behövs det förstånd och vishet.* De sju huvudena+ betyder sju berg, som kvinnan sitter på. 10 Och de representerar sju kungar: fem har fallit, en är, och en har inte kommit än, men när han kommer blir han kvar en kort tid. 11 Och det vilddjur som var men inte är,+ det är en åttonde kung, men det kommer från de sju, och det går mot sin undergång.

12 De tio hornen som du såg betyder tio kungar som ännu inte har börjat härska, men de får myndighet som kungar en timme tillsammans med vilddjuret. 13 Dessa har en och samma tanke, och därför ger de sin makt och myndighet åt vilddjuret. 14 De ska föra krig mot lammet,+ men eftersom lammet är herrarnas Herre och kungarnas Kung+ kommer han att besegra dem.+ Och de kallade, utvalda och trogna ska också segra tillsammans med lammet.”+

15 Ängeln sa till mig: ”Vattnen som du såg, där den prostituerade kvinnan sitter, betyder folk och människomassor och nationer och språk.+ 16 Och de tio hornen+ och vilddjuret+ som du såg kommer att hata den prostituerade kvinnan+ och plundra henne och lämna henne naken, och de kommer att äta hennes kött och bränna upp henne i eld.+ 17 Gud har nämligen gett dem* en önskan i hjärtat att utföra hans tanke,+ ja, att utföra det de alla har i tankarna och ge sin kungamakt åt vilddjuret,+ tills Guds ord har blivit verklighet. 18 Och kvinnan+ som du såg betyder den stora staden som härskar över jordens kungar.”

18 Efter detta såg jag en annan ängel komma ner från himlen. Han hade stor myndighet, och jorden lystes upp av hans härlighet. 2 Och han ropade med hög röst: ”Hon har fallit! Det stora Babylon har fallit!+ Hon har blivit ett näste för demoner, ett tillhåll för alla orena andar* och alla orena och avskydda fåglar.+ 3 Alla nationer har blivit snärjda av begärets* vin,+ hennes sexuella omoral.* Jordens kungar har haft omoraliska förbindelser med henne,+ och hennes liv i skamlös lyx har gjort jordens köpmän rika.”

4 Och jag hörde en annan röst från himlen säga: ”Gå ut från henne, mitt folk!+ Annars blir ni medskyldiga till hennes synder och drabbas av samma plågor som hon.+ 5 Hennes synder har tornat upp sig ända till himlen,+ och Gud har inte glömt hennes förbrytelser.*+ 6 Behandla henne som hon har behandlat andra,+ ja, ge henne dubbelt igen för vad hon har gjort.+ Ta samma bägare+ som hon själv använde för att blanda drycker och häll upp dubbelt åt henne.+ 7 Ge henne lika mycket plåga och sorg som hon har skaffat sig skamlös lyx och ära. Hon tänker: ’Jag härskar som drottning. Jag är inte änka. Jag kommer aldrig att uppleva sorg.’+ 8 Därför ska hennes plågor drabba henne på en enda dag: död och sorg och svält. Och hon ska brännas upp i eld,+ för Jehova* Gud, som har dömt henne, är stark.+

9 Och jordens kungar, som har haft omoraliska förbindelser* med henne och levt med henne i skamlös lyx, ska gråta och slå sig själva av sorg när de ser röken från elden som förtär henne. 10 De står på avstånd, skrämda av hennes plågor, och säger: ’Vilket elände, du stora stad,+ Babylon, du starka stad! För på en enda timme har din dom verkställts.’

11 Även jordens köpmän gråter och sörjer över henne, för nu har de inte längre någon som kan köpa alla deras varor. 12 Nej, ingen köper deras laster av guld, silver, ädelstenar, pärlor, fint linne, siden, tyger i purpur och scharlakan, föremål av doftande träslag och dyrbara träslag, föremål av elfenben, koppar, järn och marmor, 13 och kanel, indisk krydda, rökelse, väldoftande olja, virak,* vin, olivolja, fint mjöl, vete, nötboskap, får, hästar, vagnar, slavar och människoliv. 14 Ja, du har förlorat den utsökta frukt som du längtade efter, och dina delikatesser och praktfulla föremål kommer att vara borta för alltid.

15 Köpmännen som sålde allt detta och blev rika tack vare henne ska stå på avstånd, skrämda av hennes plågor. De ska gråta och sörja 16 och säga: ’Vilket elände! Den stora staden var klädd i fint linne, i purpur och scharlakan och överdådigt smyckad med guld, ädelstenar och pärlor,+ 17 men nu har all denna rikedom försvunnit på en enda timme!’

Och alla sjökaptener och sjömän och alla som har sitt levebröd till sjöss och alla andra som driver handel på havet stod på avstånd, 18 och medan de såg röken från elden som brände upp henne ropade de: ’Vilken stad var som den stora staden?’ 19 De kastade jord på sina huvuden och grät och sörjde. De ropade: ’Vilket elände! Med sitt överflöd gjorde den stora staden alla som hade fartyg på haven rika, men på en enda timme har hon blivit ödelagd!’+

20 Jubla över det som hänt, du himmel!+ Och jubla, ni heliga,+ apostlar och profeter, för Gud har avkunnat sin dom över henne och gett er upprättelse!”+

21 Och en stark ängel tog en sten som var stor som en kvarnsten, lyfte upp den och vräkte den i havet och sa: ”Så snabbt ska Babylon, den stora staden, kastas ner och vara borta för alltid.+ 22 Aldrig mer ska man höra ljudet av sångare som sjunger och spelar på harpa i dig, och aldrig mer ska man höra ljudet av musiker, flöjtblåsare och trumpetare. Aldrig mer ska hantverkare finnas i dig, och aldrig mer ska ljudet av en kvarnsten höras i dig. 23 Aldrig mer ska ljuset från en lampa lysa i dig, och aldrig mer ska man höra röster av brud och brudgum i dig. Dina köpmän var de mest inflytelserika männen på jorden, och alla nationer blev förledda av dina ockulta handlingar.*+ 24 Ja, i henne fanns blodet från profeter och heliga+ och från alla dem som har blivit slaktade på jorden.”+

19 Efter detta hörde jag något som lät som en hög röst från en stor skara i himlen: ”Lovprisa Jah!*+ Räddningen och härligheten och makten tillhör vår Gud, 2 för hans domar är sanna och rättfärdiga.+ Han har verkställt domen över den ökända prostituerade kvinnan som fördärvade jorden med sin sexuella omoral.* Han har utkrävt hämnd för blodet hon hade på sina händer, hans tjänares blod.”*+ 3 Och genast sa de för andra gången: ”Lovprisa Jah!*+ Röken från henne ska stiga upp i evigheters evighet.”+

4 Och de 24 äldste+ och de fyra levande varelserna+ föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen. De sa: ”Amen! Lovprisa Jah!”*+

5 Och från tronen kom det en röst som sa: ”Prisa vår Gud, alla ni hans tjänare+ som har djup respekt för honom, både unga och gamla.”*+

6 Då hörde jag något som lät som rösten från en stor skara, som dånande vattenmassor och som kraftiga åskdunder: ”Lovprisa Jah,*+ för Jehova,* vår Gud, den Allsmäktige,+ har börjat regera som kung!+ 7 Låt oss jubla och vara glada och hylla honom! Tiden för lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig i ordning. 8 Ja, hon har fått förmånen att klä sig i glänsande, rent, fint linne – det fina linnet representerar de heligas rättfärdiga handlingar.”+

9 Ängeln sa till mig: ”Skriv: Lyckliga är de som är inbjudna till festmåltiden vid lammets bröllop.”+ Och han fortsatte: ”Detta är Guds sanna ord.” 10 Då kastade jag mig ner för hans fötter för att tillbe honom. Men han sa till mig: ”Nej, gör det inte!+ Jag är bara en tjänare, precis som du och dina bröder som har uppdraget att vittna om Jesus.+ Tillbe Gud!+ Att vittna om Jesus är anden i profetian.”*+

11 Jag såg att himlen hade öppnats, och jag såg en vit häst.+ Han som satt på den kallas Trogen+ och Sann,+ och han dömer och för krig i rättfärdighet.+ 12 Hans ögon är som eldslågor,+ och på sitt huvud har han många kronor.* På honom finns ett namn skrivet som bara han själv har insikt om. 13 Han bär en mantel som är fläckad av* blod, och hans namn är Guds Ord.+ 14 De himmelska arméerna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt, rent, fint linne. 15 Från hans mun går det ut ett långt, skarpt svärd.+ Han ska förinta nationerna med det, och han ska härska över dem med järnstav.+ Han trampar också den allsmäktige Gudens brinnande vredes vinpress.+ 16 Och på hans mantel, ja över hans lår, står ett namn skrivet: kungarnas Kung och herrarnas Herre.+

17 Jag såg också en ängel som stod i solen, och han ropade med hög röst till alla fåglar som flyger över himlens mitt:* ”Kom hit, samlas till Guds stora festmåltid!+ 18 Ni ska få äta kött av kungar, höga militärer, starka män,+ hästar och deras ryttare+ och kött av alla människor, både fria och slavar, både höga och låga.”

19 Och jag såg att vilddjuret och jordens kungar och deras arméer hade samlats för att föra krig mot honom som satt på hästen och mot hans armé.+ 20 Men vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten,+ som hade utfört tecken inför vilddjuret och som med hjälp av dessa tecken hade vilselett alla som fått vilddjurets märke+ och som tillber dess bild.+ Medan de båda fortfarande var vid liv kastades de i eldsjön som brinner med svavel.+ 21 Men de övriga dödades med det långa svärdet som gick ut från munnen på honom som satt på hästen.+ Och alla fåglarna åt sig mätta på deras kött.+

20 Och jag såg en ängel komma ner från himlen med avgrundens nyckel,+ och han hade en stor kedja i handen. 2 Och han grep draken,+ den forntida ormen,+ som är djävulen+ och Satan,+ och band honom för 1 000 år. 3 Han kastade ner honom i avgrunden+ och låste och förseglade den, så att han inte längre skulle kunna vilseleda nationerna förrän de 1 000 åren hade gått. Efter det kommer han att släppas lös en kort tid.+

4 Och jag såg troner, och de som satt på dem fick myndighet att döma. Ja, jag såg själarna* som hade avrättats* för att de hade vittnat om Jesus och talat om Gud, ja de som inte hade tillbett vilddjuret eller dess bild och inte tagit emot märket på sin panna och sin hand.+ De fick liv och regerade som kungar tillsammans med Kristus+ i 1 000 år. 5 Detta är den första uppståndelsen.+ (De andra döda+ fick inte liv förrän de 1 000 åren hade gått.) 6 Lyckliga och heliga är alla som har del i den första uppståndelsen.+ Den andra döden+ har ingen makt över dem.+ De ska vara Guds och Kristus präster+ och regera som kungar tillsammans med honom* under de 1 000 åren.+

7 Och när de 1 000 åren har löpt ut ska Satan släppas lös ur sitt fängelse. 8 Han ska gå ut och vilseleda nationerna som är i jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till kriget. Deras antal är som sanden i havet. 9 Och de ska rycka fram över hela jorden och omringa de heligas läger och den älskade staden. Men det ska komma eld från himlen och förtära dem.+ 10 Och djävulen, som hade vilselett dem, ska kastas i sjön av eld och svavel, där både vilddjuret+ och den falske profeten redan är.+ Och de ska plågas* dag och natt i evigheters evighet.

11 Jag såg en stor vit tron och honom som satt på den.+ Jorden och himlen flydde för honom,+ och det fanns inte längre någon plats för dem. 12 Och jag såg de döda, både höga och låga, stå inför tronen, och bokrullar öppnades. Och en annan bokrulle öppnades, livets bokrulle.+ De döda blev dömda efter det som stod skrivet i bokrullarna, efter sina gärningar.+ 13 Havet gav tillbaka de döda som fanns i det, och döden och graven* gav tillbaka de döda som fanns i dem, och var och en blev dömd efter sina gärningar.+ 14 Döden och graven* kastades i eldsjön,+ som representerar den andra döden.+ 15 Och alla som inte var inskrivna i livets bok+ kastades i eldsjön.+

21 Och jag såg en ny himmel och en ny jord.+ Den tidigare himlen och den tidigare jorden var borta,+ och havet+ fanns inte mer. 2 Jag såg också den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud,+ som en brud som är smyckad för sin brudgum.+ 3 Och jag hörde en hög röst från tronen säga: ”Se! Guds tält är hos människorna, och han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk. Ja, Gud själv ska vara hos dem.+ 4 Han ska torka alla tårar från deras ögon.+ Döden ska inte finnas mer,+ inte heller sorg, skrik eller smärta.+ Det som en gång var är borta.”

5 Han som satt på tronen+ sa: ”Se! Jag gör allting nytt.”+ Och han fortsatte: ”Skriv, för dessa ord är pålitliga och sanna.” 6 Och han sa till mig: ”De har blivit verklighet! Jag är Alfa och Omega,* början och slutet.+ Den som är törstig ska jag låta dricka fritt* ur källan med livets vatten.+ 7 Den som segrar ska få ärva allt detta. Jag ska vara hans Gud och han ska vara min son. 8 Men de som är fega, de som inte tror,+ de som är avskyvärda i sin vidriga smuts, de som mördar,+ de som ägnar sig åt sexuell omoral,*+ de som håller på med ockultism,* de som dyrkar avgudar och de som ljuger+ – de kommer att hamna i sjön som brinner med eld och svavel.+ Detta betyder den andra döden.”+

9 En av de sju änglarna som hade de sju skålarna fyllda med de sju sista plågorna+ kom och sa till mig: ”Kom, så ska jag visa dig bruden, lammets hustru.”+ 10 Och med andens kraft förde han bort mig till ett stort och högt berg. Och han visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud,+ 11 och som hade Guds härlighet.+ Staden strålade som den dyrbaraste ädelsten, som skimrande, kristallklar jaspis.+ 12 Den hade en stor och hög mur med 12 portar, och vid varje port fanns en ängel. Och namnen på Israels 12 stammar var inskrivna på portarna. 13 Tre portar vette mot öster, tre mot norr, tre mot söder och tre mot väster.+ 14 Stadens mur hade 12 grundstenar, och på dem stod det 12 namn, namnen på lammets 12 apostlar.+

15 Ängeln som talade till mig höll i en mätstav av guld, så att han skulle kunna mäta staden, portarna och muren.+ 16 Och staden bildade en kvadrat, längden var densamma som bredden. Och han mätte staden med mätstaven, och staden hade samma längd, bredd och höjd, 12 000 stadier.* 17 Han mätte också muren,* 144 alnar* efter människors mått, vilket också är änglars mått. 18 Muren var byggd av jaspis,+ och staden var av rent guld, som liknade klart glas. 19 Grundstenarna i stadsmuren var av* alla slags ädelstenar. Den första grundstenen var jaspis, den andra safir, den tredje kalcedon, den fjärde smaragd, 20 den femte sardonyx, den sjätte karneol,* den sjunde krysolit, den åttonde beryll, den nionde topas, den tionde krysopras, den elfte hyacint, den tolfte ametist. 21 Och de 12 portarna var 12 pärlor. Varje port bestod av en enda pärla. Och stadens huvudgata var av rent guld, som genomskinligt glas.

22 Jag såg inte något tempel i staden, för Jehova* Gud, den Allsmäktige,+ är dess tempel, han och lammet tillsammans. 23 Och staden behövde varken sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyste upp den,+ och lammet var dess lampa.+ 24 Nationerna ska vandra i ljuset från den,+ och jordens kungar ska föra in sin härlighet i den. 25 Portarna ska aldrig stängas, för där ska det aldrig vara natt, utan bara dag.+ 26 Och nationernas härlighet och ära ska föras in dit.+ 27 Men inget orent ska någonsin få komma in i staden, inte heller någon som gör det som är avskyvärt och oärligt.+ De enda som får komma in är de som är skrivna i livets bokrulle som tillhör lammet.+

22 Och ängeln visade mig en flod med livets vatten,+ klar som kristall, och den flöt ut från Guds och lammets+ tron. 2 Den flöt fram längs mitten av stadens huvudgata. På båda sidor om floden stod livets träd som ger tolv fruktskördar varje år, ja, de ger frukt varje månad. Och trädens löv gav läkedom åt nationerna.+

3 Det ska inte längre finnas någon förbannelse. Guds och lammets tron+ ska vara i staden, och hans* tjänare ska utföra helig tjänst åt honom. 4 De ska se hans ansikte,+ och de ska ha hans namn på sina pannor.+ 5 Det ska inte längre finnas någon natt,+ och de behöver inget ljus från någon lampa eller från solen, för Jehova* Gud ska lysa över dem,+ och de ska regera som kungar i evigheters evighet.+

6 Ängeln sa till mig: ”Dessa ord är pålitliga och sanna.+ Ja, Jehova,* den Gud som inspirerade profeterna,+ har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart kommer att ske. 7 Jag kommer snart.+ Lycklig är den som håller fast vid de profetiska orden i den här bokrullen.”+

8 Det var jag, Johannes, som såg och hörde detta. Och när jag hade sett och hört det föll jag ner för att tillbe ängeln som hade visat det för mig. 9 Men han sa till mig: ”Nej, gör det inte! Jag är bara en tjänare, precis som du och dina bröder profeterna och de som håller fast vid orden i den här bokrullen. Tillbe Gud!”+

10 Han sa också till mig: ”Försegla inte de profetiska orden i den här bokrullen, för den bestämda tiden är nära. 11 Låt den orättfärdige fortsätta med det som är orätt, och låt den smutsige fortsätta smutsa ner sig. Men låt den rättfärdige fortsätta med det som är rätt, och låt den helige fortsätta vara helig.

12 ’Jag kommer snart, och jag har med mig den lön jag ska ge. Jag ska ge var och en lön efter hans gärningar.+ 13 Jag är Alfa och Omega,*+ den förste och den siste, början och slutet. 14 Lyckliga är de som tvättar sina långa dräkter.+ De ska få rätt att gå till livets träd+ och gå in i staden genom portarna.+ 15 Utanför är hundarna* och de som håller på med ockultism,* de som ägnar sig åt sexuell omoral,* de som mördar, de som dyrkar avgudar och alla som älskar lögn och som är lögnare.’+

16 ’Jag, Jesus, har sänt min ängel för att vittna för er om dessa ting till nytta för församlingarna. Jag är Davids rot och ättling,+ den klara morgonstjärnan.’”+

17 Anden och bruden+ säger om och om igen: ”Kom!” Och alla som hör det ska säga: ”Kom!” Och alla som är törstiga ska komma.+ Alla som vill ska fritt* få dricka av livets vatten.+

18 ”Jag vittnar för alla som hör de profetiska orden i den här bokrullen: Om någon skulle lägga till något till dessa ord+ ska Gud låta honom drabbas av de plågor som det står om i den här bokrullen.+ 19 Och om någon skulle ta bort något från de profetiska orden i den här bokrullen ska Gud ta ifrån honom hans andel av det goda som omtalas i bokrullen – han ska inte få äta av livets träd+ och inte få komma in i den heliga staden.+

20 Han som vittnar om detta säger: ’Ja, jag kommer snart.’”+

”Amen! Kom, Herre Jesus.”

21 Må Herren Jesus generösa omtanke vara med de heliga.