Hur livet återigen skall bli tillfredsställande

ÄVEN om mänskligheten hamnade i en meningslös livssituation på grund av sitt uppror mot Guds styre, lämnade inte Gud människosläktet utan hopp. Bibeln förklarar: ”Skapelsen blev ju lagd under fruktlösheten, inte av sin egen vilja utan genom honom som lade den därunder, på grundval av hoppet att också skapelsen själv skall göras fri från slaveriet under förgängelsen och ha Guds barns härliga frihet.” (Romarna 8:20, 21) Ja, Gud gav det första människoparets avkomma ett hopp. Det var det säkra hoppet att mänskligheten skulle befrias från nedärvd synd och död. Människorna skulle återigen kunna få ett nära förhållande till Jehova Gud. Hur då?

² När Adam och Eva syndade, berövade de sina avkomlingar utsikten att för evigt få njuta av ett tillfredsställande liv på jorden. I utbyte mot friheten att själva få avgöra vad som är rätt och vad som är fel sålde de sin framtida familj till slaveri under synd och död. Deras avkomlingar, som föddes in i den familjen, kan liknas vid slavar som hålls fångna på en avlägsen ö, där grymma härskare regerar som kungar. Tillsammans har synd och död verkligen härskat som kungar över mänskligheten. (Romarna 5:14, 21) Det verkar inte finnas någon som kan befria människorna. Allt på grund av att deras anfader sålde dem till slaveri! Men en välvillig man skickar sin son med de medel som behövs för att friköpa alla slavar. — Psalm 51:5; 146:4; Romarna 8:2.

³ I den här liknelsen representerar mannen som friköpte slavarna Jehova Gud. Sonen som har med sig lösesumman som skall ge slavarna frihet är Jesus Kristus. Han hade en föremänsklig tillvaro som Guds enfödde Son. (Johannes 3:16) Han var Jehovas första skapelse; alla andra skapelser i universum kom till genom honom. (Kolosserna 1:15, 16) Jehova överförde på ett mirakulöst sätt sin andlige Sons liv till en jungfrus moderliv. Därigenom kunde barnet födas som en fullkomlig människa, vilket var det som behövdes för att den gudomliga rättvisans krav skulle uppfyllas. — Lukas 1:26–31, 34, 35.

⁴ När Jesus var omkring 30 år, döptes han i floden Jordan. Vid sitt dop smordes han med helig ande, eller Guds verksamma kraft. Därigenom blev han Kristus, som betyder ”den Smorde”. (Lukas 3:21, 22) Jesu tjänst på jorden varade i tre och ett halvt år. Under dessa år undervisade han sina efterföljare om ”Guds kungarike”, den himmelska regering under vilken mänskligheten skall återfå ett fridsamt förhållande till Jehova Gud. (Lukas 4:43; Matteus 4:17) Jesus visste hur människor kan bli lyckliga, och han gav sina efterföljare särskilda anvisningar om hur man uppnår lycka. Varför inte öppna din bibel och slå upp Matteus, kapitel 5–7, och ta del av den undervisning han gav i sin bergspredikan?

⁵ Till skillnad från Adam var Jesus lydig mot Gud på alla sätt. ”Han begick ingen synd.” (1 Petrus 2:22; Hebréerna 7:26) Han hade faktiskt rätt att leva på jorden för evigt, men han gav ut sin själ för att betala tillbaka till Gud vad Adam förlorat. På tortyrpålen offrade han sitt fullkomliga mänskliga liv. (Johannes 10:17; 19:17, 18, 28–30; Romarna 5:19, 21; Filipperna 2:8) Därigenom betalade Jesus lösesumman, det pris som krävdes för att köpa tillbaka mänskligheten från slaveriet under synd och död. (Matteus 20:28) Tänk dig att du arbetade hårt under usla förhållanden, att du bokstavligt talat var slav. Skulle du inte känna djup tacksamhet mot den som gjorde att du blev fri från slaveriet och mot den som frivilligt offrade sitt liv för att rädda dig? Genom lösenanordningen blev det möjligt för dig att få återvända till Guds universella familj och få leva ett verkligt tillfredsställande liv, fritt från slaveriet under synd och död. — 2 Korinthierna 5:14, 15.

⁶ Att du känner till och uppskattar denna oförtjänta omtanke från Jehova ger dig ännu starkare skäl att tillämpa Bibelns visdomsord i ditt eget liv. Ta till exempel en av de principer som är allra svårast att efterleva — att förlåta någon som har sårat oss. Kommer du ihåg orden i Kolosserna, kapitel 3, verserna 12–14, som vi behandlade i lektion 2? Dessa verser uppmuntrade dig att förlåta andra, även om du skulle ha orsak till klagomål mot dem. En av verserna förklarar varför: ”Såsom Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra.” När du verkligen uppskattar vad Jehova och Jesus Kristus har gjort för mänskligheten, kommer du att vilja förlåta andra även om de har sårat dig djupt, särskilt om de ångrar sig och ber om ursäkt.