Ester räddar sitt folk

Ester var en judisk tjej som bodde i den persiska staden Susa. Hennes släkt hade många år tidigare tagits från Jerusalem av Nebukadnessar. Hon växte upp hos sin kusin Mordokaj, som arbetade för den persiske kungen Ahasveros.

Kung Ahasveros ville ha en ny drottning. Hans tjänare hämtade de vackraste kvinnorna i landet, och bland dem fanns Ester. Av alla kvinnor valde kungen Ester till drottning. Men Mordokaj bad henne att inte avslöja att hon var jude.

Haman var en stolt man som var chef över furstarna. Han ville att alla skulle buga sig för honom. Men Mordokaj vägrade, och då blev Haman så arg att han ville döda honom. När Haman hörde att Mordokaj var jude tänkte han ut en plan. Han sa till Ahasveros: ”Judarna är farliga. De borde dödas!” Ahasveros gav Haman tillåtelse att skriva en ny lag och sa att han fick göra vad som helst för att utrota judarna i landet. I lagen skrev han att alla judar skulle dödas på den 13:e dagen i månaden adar. Jehova såg det här.

Ester visste inget om Hamans lag. Så Mordokaj skickade en avskrift av den och sa: ”Du måste gå och prata med kungen.” Ester svarade då: ”Man får inte gå in till kungen utan att ha blivit inbjuden. Och kungen har inte kallat på mig på 30 dagar! Men jag ska gå. Håller han ut sin spira så klarar jag mig, men annars kommer jag att dö.”

Ester gick till kungens förgård. Kungen såg henne och räckte ut sin spira. När hon gick fram till honom frågade han: ”Vad har du på hjärtat, Ester?” ”Jag vill bjuda dig och Haman till en festmåltid”, svarade hon. När de senare satt och åt tillsammans bjöd hon in dem till en ny måltid. Under den andra måltiden frågade kungen: ”Vad kan jag göra för dig?” Hon svarade: ”Det är någon som tänker döda mig och mitt folk. Snälla, rädda oss!” Kungen utbrast: ”Vem är det som vågar göra något sådant?” Ester svarade: ”Det är den här skurken Haman!” Ahasveros blev ursinnig och befallde att Haman skulle dödas.

Men ingen, inte ens kungen, kunde ta tillbaka Hamans lag. Så kungen gjorde Mordokaj till chef över furstarna och gav honom tillåtelse att skriva en ny lag. Den här lagen sa att judarna fick försvara sig på den dag de skulle dödas. Den 13:e adar besegrade judarna sina fiender. Från och med då firade de varje år en högtid till minne av den här segern.