STUDIEARTIKEL 21
SÅNG 21 Sätt Guds rike främst i livet
Fokusera på den stad som består
”Vi längtar efter den [stad] som ska komma.” (HEBR. 13:14)
FOKUS
Hur kapitel 13 i Hebréerbrevet kan hjälpa oss idag och i framtiden.
1. Vad förutsade Jesus skulle hända med Jerusalem?
NÅGRA dagar innan Jesus dog berättade han en detaljerad profetia som fick sin första uppfyllelse i samband med att Jerusalem och templet förstördes. Han sa att Jerusalem en dag skulle bli ”belägrat av arméer”. (Luk. 21:20) Han sa också att när hans efterföljare såg det hända skulle de omedelbart lämna området. De arméer som Jesus pratade om skulle visa sig vara de romerska arméerna. (Luk. 21:21, 22)
2. Vad skrev Paulus om Jerusalem som de kristna i Judeen och Jerusalem behövde tänka på?
2 Längre fram, bara några år innan de romerska arméerna belägrade Jerusalem, skrev Paulus ett brev till de kristna i Judeen och Jerusalem som de skulle ha stor nytta av. I det brevet, som vi idag kallar Hebréerbrevet, gav Paulus viktiga råd som skulle hjälpa de kristna att förbereda sig för det som väntade. Eftersom Jerusalem skulle förstöras behövde de vara beredda på att lämna sina hem och affärsverksamheter om de ville överleva. Med tanke på det som skulle hända skrev Paulus: ”Här har vi inte en stad som består.” Och så tillade han: ”Utan vi längtar efter den som ska komma.” (Hebr. 13:14)
3. Vad är ”staden som har en stabil grund”, och varför fokuserar vi på den?
3 De kristna som bestämde sig för att lämna Jerusalem och Judeen behövde troligen stå ut med att andra hånade och såg ner på dem. Men deras beslut räddade livet på dem. Vi som är kristna idag blir också hånade för att vi inte gör samma val som de flesta andra, som försöker lösa världens problem på politisk väg och går in för att skapa en trygg och bekväm tillvaro för sig själva. Vi vet att den här världsordningen inte kommer att bestå och fokuserar därför på ”staden som har en stabil grund”, alltså ”den som ska komma” – Guds rike.a (Hebr. 11:10; Matt. 6:33) Under varje underrubrik i den här artikeln kommer vi att ta upp tre aspekter av Paulus inspirerade brev till hebréerna: 1) hur det hjälpte de kristna på den tiden att fokusera på ”den [stad] som ska komma”, 2) hur det förberedde dem för de händelser som skulle inträffa och 3) hur det är till hjälp för oss idag.
LITA PÅ ATT JEHOVA ALDRIG KOMMER ATT ÖVERGE DIG
4. Varför var Jerusalem en viktig stad för de kristna?
4 Jerusalem var en viktig stad för de kristna. Det var där den första kristna församlingen bildades år 33 v.t., och det var där den styrande kretsen fanns. Dessutom hade många kristna byggt upp ett liv där och hade hus och många ägodelar. Men trots de här starka banden till Jerusalem sa Jesus att de skulle behöva lämna staden och till och med lämna Judeen. (Matt. 24:16)
5. På vilket sätt förberedde Paulus de kristna för det som låg framför dem?
5 För att göra det lättare för de kristna att lämna Jerusalem försökte Paulus hjälpa dem att förstå hur Jehova såg på staden. Han påminde dem om att Jehova inte längre godkände det som prästerna gjorde i templet och de offer som frambars där. (Hebr. 8:13) De flesta av stadens invånare hade förnekat Messias. Och templet, som snart skulle förstöras, hade inte längre någon koppling till den rena tillbedjan av Jehova. (Luk. 13:34, 35)
6. Varför kom Paulus ord i Hebréerna 13:5, 6 i precis rätt tid?
6 När Paulus skrev Hebréerbrevet var Jerusalem en blomstrande stad. En romersk skribent som levde på den tiden kallade Jerusalem ”den utan tvekan mest kända staden i Östern”. Något som bidrog till stadens goda ekonomi var att judar från när och fjärran reste dit varje år för att fira de judiska högtiderna. Och det gjorde säkert att en del kristna också hade det bra ställt. Kanske var det därför Paulus skrev till dem: ”Lev inte för pengar, utan var nöjda med det ni har.” Samtidigt som han gav det rådet citerade han även från Skrifterna för att visa vad Jehova lovar sina tjänare: ”Jag ska aldrig lämna dig och aldrig överge dig.” (Läs Hebréerna 13:5, 6; 5 Mos. 31:6; Ps. 118:6) Den här försäkran kom i precis rätt tid. För när de kristna i Judeen fick brevet dröjde det inte alls länge förrän de behövde lämna sina hem, sina affärsverksamheter och det mesta de ägde och börja ett nytt liv på en annan plats.
7. Varför behöver vi lära oss att lita på Jehova redan nu?
7 Vad vi kan lära oss: Vad ligger framför oss som lever nu? Den stora prövningen kommer snart att börja, och den här onda världen kommer att försvinna. (Matt. 24:21) Vi måste därför vara vaksamma och redo, precis som de kristna i det första århundradet. (Luk. 21:34–36) Under den stora prövningen kanske vi behöver lämna det mesta eller allt vi äger, och då behöver vi lita på att Jehova aldrig överger sitt folk. Därför behöver vi lära oss att lita på honom redan nu. Vi kan fråga oss själva: Visar mina mål och det jag gör att jag förlitar mig på Jehova, som har lovat att ta hand om mig, och inte på pengar? (1 Tim. 6:17) Det finns mycket vi kan lära oss av det som hände i det första århundradet. Men den stora prövningen, som vi väntar på, kommer att vara unik på många sätt. Så hur kan vi veta mer konkret hur vi ska agera när den börjar?
LYD DEM SOM HAR LEDNINGEN
8. Vilka instruktioner hade Jesus gett sina efterföljare?
8 Några få år efter att de kristna i Judeen hade fått brevet från Paulus kunde de se de romerska arméerna belägra Jerusalem. Det blev signalen för dem att det var dags att fly, för Jerusalem skulle snart förstöras. (Matt. 24:3; Luk. 21:20, 24) Men vart skulle de egentligen ta vägen? Jesus hade ju bara sagt: ”Då ska de som är i Judeen fly till bergen.” (Luk. 21:21) Och det fanns många berg i trakten.
9. Vilka berg kunde de kristna ha tänkt att de kunde fly till? (Se också kartan.)
9 Vart kunde de kristna ha tänkt att de kunde fly? Det fanns berg bland annat i Samarien, i Galileen och på andra sidan Jordan. Dessutom fanns Libanonbergen och berget Hermon. (Se kartan.) Vissa av städerna i de områdena kan ha verkat väldigt säkra. Ett exempel är staden Gamla, som låg på en väldigt svårtillgänglig plats på ett brant och högt berg. Och en del såg det som en väldigt trygg stad. Men det hade inte varit ett bra val att fly dit. För romarna attackerade och förstörde den staden, och många av invånarna där dog.b
Det fanns många berg som de kristna kunde ha flytt till, men det var inte alla berg som var så säkra som man kunde tro. (Se paragraf 9.)
10, 11. a) Hur kan Jehova ha väglett de kristna när de skulle fly? (Hebréerna 13:7, 17) b) Vad blev resultatet av att de lydde dem som hade ledningen? (Se också bilden.)
10 Det verkar som att Jehova vägledde de kristna genom dem som hade ledningen i församlingen så att de visste vart de skulle bege sig. Historikern Eusebios skrev senare: ”I en uppenbarelse som gavs åt beprövade män hade folket i Jerusalemsförsamlingen fått befallning att lämna staden och bosätta sig i staden Pella i Pereen innan kriget började.” Pella verkar ha varit ett mycket bra ställe att fly till. Det låg ganska nära Jerusalem, så det var relativt lätt att ta sig dit. Och det var mest icke-judar som bodde där, och därför påverkades staden inte så mycket av de fanatiska judiska frihetskämparna och deras kamp mot romarna. (Se kartan.)
11 De kristna i Judeen flydde alltså till Pella och lydde därmed Paulus råd att vara ”lydiga mot dem som har ledningen” i församlingen. (Läs Hebréerna 13:7, 17.) Tack vare det överlevde de. Det här exemplet understryker att Gud inte överger dem som väntar på ”staden som har en stabil grund”, Guds rike. (Hebr. 11:10)
Pella var en säker stad, trots att den låg relativt nära Jerusalem. (Se paragraf 10, 11.)
12, 13. Hur har Jehova väglett sitt folk under svåra tider?
12 Vad vi kan lära oss: Jehova använder dem som har ledningen för att ge sitt folk specifika anvisningar. Bibeln är full av exempel på hur han sett till att det funnits personer som väglett hans folk under svåra tider. (5 Mos. 31:23; Ps. 77:20) Och det finns många bevis för att han fortsätter använda sig av dem som har ledningen även i vår tid.
13 Ett exempel är vad som hände under covid-19-pandemin och den vägledning som vi fick då genom dem som har ledningen i organisationen. Äldstebröder i alla församlingar fick information om hur bröderna och systrarna kunde få det de behövde andligt sett. Och bara några månader in i pandemin anordnades en historisk sammankomst som sändes över tv, radio och internet på mer än 500 språk. Tack vare vägledningen som gavs fick vi hela tiden andlig mat, och vi kunde fortsätta känna oss enade. Slutsatsen är tydlig: Vi behöver inte vara rädda för vad som väntar oss i framtiden. Oavsett hur svår situationen blir kan vi vara säkra på att Jehova kommer att hjälpa dem som har ledningen att fatta bra beslut. Men vilka andra egenskaper, förutom förtröstan och lydnad, kommer att hjälpa oss att vara förberedda för den stora prövningen och veta hur vi ska agera då?
VISA KÄRLEK OCH GÄSTFRIHET
14. Vilka egenskaper var det viktigt att de kristna visade under de sista åren innan Jerusalem förstördes, enligt Hebréerna 13:1–3?
14 När den stora prövningen drar igång är det viktigare än någonsin att vi visar kärlek mot varandra. Vi kommer att behöva göra som de kristna i Jerusalem och Judeen. Redan innan Paulus skrev brevet till dem hade de visat att de var bra på att visa kärlek och ta hand om varandra. (Hebr. 10:32–34) Men under de sista åren innan Jerusalem förstördes behövde de gå in ännu mer för att visa broderskärlek och gästfrihet.c (Läs Hebréerna 13:1–3.) Och det kommer vi också att behöva göra när den här världsordningen närmar sig sitt slut.
15. Varför behövde de kristna visa broderskärlek och gästfrihet efter att de hade flytt?
15 När de kristna skulle fly från Jerusalem efter att de romerska arméerna plötsligt avbrutit sin belägring kunde de inte ta med sig så mycket av sina tillhörigheter. (Matt. 24:17, 18) Både under själva resan och när de bosatte sig på den nya platsen uppstod det säkert många ”akuta behov” som gjorde att de behövde ta hjälp av varandra. (Tit. 3:14) Så de hade gott om möjligheter att visa broderskärlek och gästfrihet genom att finnas där för varandra och dela med sig av det de hade.
16. Hur kan vi visa kärlek mot medtroende som behöver hjälp? (Se också bilden.)
16 Vad vi kan lära oss: Kärlek motiverar oss att ställa upp för varandra när det uppstår behov. Det har vi sett många exempel på under de senaste åren i samband med olika katastrofer och krig. När bröder och systrar har behövt fly har medtroende funnits där och sett till att de har fått det de behöver, både andligt och materiellt. En syster i Ukraina som behövde lämna sitt hem på grund av kriget sa: ”Vi har verkligen känt hur Jehova har väglett oss och hur han har använt våra bröder och systrar för att hjälpa oss. De välkomnade oss och tog hand om oss så fint, först i Ukraina, sedan i Ungern och nu här i Tyskland.” När vi visar gästfrihet och tar hand om våra bröder och systrar är vi verktyg i Jehovas händer. (Ords. 19:17; 2 Kor. 1:3, 4)
Kristna som flyr idag behöver stöd från sina medtroende. (Se paragraf 16.)
17. Varför är det så viktigt att vi övar på att visa kärlek och gästfrihet nu?
17 I framtiden kommer det att vara ännu viktigare än det är idag att vi hjälper och finns där för varandra. (Hab. 3:16–18) Så ta vara på den övning Jehova ger oss nu att visa kärlek och gästfrihet – egenskaper som kommer att vara livsviktiga framöver.
FÖRBERED DIG PÅ DET SOM VÄNTAR
18. Hur kan vi ta efter de kristna som flydde till bergen?
18 Historien bekräftar att de kristna som flydde till bergen klarade sig undan förödelsen som drabbade Jerusalem. De övergav staden, men Jehova övergav aldrig dem. Hur kommer det att bli för oss? Vi vet inte alla detaljer om vad som kommer att hända i framtiden. Men vi vet att Jesus uppmanade oss att alltid vara redo. (Luk. 12:40) Och de råd som Paulus gav i Hebréerbrevet har vi lika stor nytta av idag som de kristna i det första århundradet hade. Dessutom har Jehova försäkrat oss om att han aldrig kommer att lämna eller överge oss. (Hebr. 13:5, 6) Om vi fokuserar på den stad som består, Guds rike, kommer vi att få leva i trygghet och lycka för evigt. (Matt. 25:34)
SÅNG 157 Frid till slut!
a På Bibelns tid var det vanligt att en stad utgjorde hela området som en kung styrde över. Sådana städer kunde därmed ses som riken. (1 Mos. 14:2)
b Det här inträffade år 67 v.t., kort efter att de kristna hade flytt från Jerusalem och Judeen.
c Ordet som översatts med ”broderskärlek” syftade vanligtvis på kärlek som visades mellan personer som var nära släkt, men Paulus använde det för att beskriva det starka bandet mellan personer i församlingen.