En sak vi kan lära oss av kung Jehoas dåliga beslut är att vi behöver välja vänner som påverkar oss positivt, vänner som älskar Jehova och vill göra saker för honom. Alla våra vänner behöver inte vara i samma ålder som vi. Tänk på att Jehoas var mycket yngre än Jehojada. När du ska välja vänner kan du fundera på: Hjälper de mig att få en starkare tro på Jehova? Har de respekt för Jehovas normer och uppmuntrar mig att leva efter dem? Brukar de prata om Jehova och sanningen? Säger de bara det jag vill höra, eller vågar de säga ifrån om jag är på väg att göra något som är fel? (Ords. 27:5, 6, 17) Helt ärligt, om dina vänner inte älskar Jehova är det inga du behöver ha i ditt liv. Men om du har hittat vänner som älskar Jehova – var rädd om dem, för de är bra för dig! (Ords. 13:20) w23.09 38:6, 7

Alfa är den första bokstaven i grekiska alfabetet, och omega är den sista. Och genom att kalla sig själv ”Alfa och Omega” visar Jehova att när han påbörjar något, så slutför han det också. När Jehova hade skapat Adam och Eva sa han till dem: ”Skaffa barn och bli många, befolka hela jorden och lägg den under er.” (1 Mos. 1:28) Då var det som att Jehova sa ”Alfa”. Och hans avsikt var tydlig: Det skulle komma en tid då fullkomliga och lojala avkomlingar till Adam och Eva skulle befolka jorden och göra den till ett paradis. När det händer är det som att Jehova säger ”Omega”. När Jehova hade färdigställt himlen och jorden och allt som hör till dem gav han en garanti: Han skulle förverkliga sin avsikt med jorden och mänskligheten, och hans avsikt skulle ha uppfyllts vid slutet av den sjunde dagen. (1 Mos. 2:1–3) w23.11 46:13, 14

Att resa från Babylon till Israel kunde ta omkring fyra månader, men Jehova lovade att alla eventuella hinder för resan skulle tas bort. Judar med stark tro insåg att fördelarna med att återvända till Israel vägde tyngre än de uppoffringar de behövde göra. Den största fördelen hade med deras tillbedjan att göra. Det fanns inget tempel i Babylon där de kunde tillbe Jehova. Det fanns inget altare där de kunde offra på det sätt som Moses lag krävde och inte heller några präster som kunde frambära sådana offer. Dessutom var Jehovas folk i minoritet. Majoriteten brydde sig inte alls om Jehova och hans normer. Man kan verkligen förstå att tusentals judar längtade efter att få återvända till Israel och tillbe Jehova på rätt sätt igen. w23.05 22:3, 4