Ungefär två år efter att babylonierna hade förstört Jerusalem hade kung Nebukadnessar en skrämmande dröm om en stor staty. Han hotade att döda alla visa män i Babylon, inklusive Daniel, om de inte kunde berätta för honom vad han hade drömt och vad drömmen betydde. (Dan. 2:3–5) Daniel behövde göra något snabbt, annars skulle många bli dödade. Det står: ”Daniel gick in till kungen och bad att få lite tid på sig, så skulle han tyda kungens dröm.” (Dan. 2:16) Det här krävde både tro och mod. Varför då? Det står ingenstans i Bibeln att Daniel hade gjort något liknande tidigare. Han gick till sina vänner och ville att de skulle ”be himlens Gud om att visa barmhärtighet och uppenbara denna hemlighet”. (Dan. 2:18) Jehova besvarade de bönerna, och därför kunde Daniel berätta för Nebukadnessar vad drömmen betydde. Det räddade både Daniel och hans vänner från döden. w23.08 33:4

Tänk på fördelarna med att visa tålamod. När vi har tålamod blir vi gladare och mer harmoniska som människor. Tålamod kan alltså göra att vi mår bättre, både fysiskt och mentalt. När vi har tålamod med andra får vi bättre relationer till dem. Sammanhållningen i församlingen blir bättre. Om vi inte brusar upp när någon gör oss irriterade kan vi hindra att situationen blir ännu värre. (Ps. 37:8, fotnot; Ords. 14:29) Men framför allt efterliknar vi Jehova, och då kommer vi ännu närmare honom. Vilken tilltalande och praktisk egenskap tålamod är! Det är sant att det inte alltid är så lätt att ha tålamod, men med Jehovas hjälp kan vi fortsätta att arbeta på den här egenskapen. Vi behöver ha tålamod när vi väntar på den nya världen, och vi kan vara helt säkra på att ”Jehovas ögon vakar över dem som respekterar honom, över dem som väntar på hans lojala kärlek”. (Ps. 33:18) Visst vill vi alla fortsätta att klä oss i tålamod! w23.08 35:7, 16, 17

Jakob skrev att en person skulle kunna mena att han hade tro men att hans gärningar visade det motsatta. (Jak. 2:1–5, 9) Jakob skrev också om någon som såg sin broder eller syster sakna kläder eller mat men sedan inte gjorde någonting. En sådan person kanske menade att han hade tro. Men det var inget som märktes i några gärningar, och därför var en sådan tro värdelös. (Jak. 2:14–16) Jakob lyfte fram Rahab som ett fint exempel på någon som visade att hon verkligen hade tro. (Jak. 2:25, 26) Hon hade hört om Jehova och insåg att han var med israeliterna. (Jos. 2:9–11) Och hon visade sin tro genom det hon gjorde. Hon skyddade två israelitiska spioner när deras liv var i fara. Det ledde till att hon förklarades rättfärdig, precis som Abraham, trots att hon var ofullkomlig och icke-israelit. Rahabs exempel lär oss hur viktigt det är att vi visar att vi har tro genom det vi gör. w23.12 50:12, 13