Petrus fick kämpa med sina svagheter. Vi kan ta några exempel. När Jesus sa att han skulle få lida och dö, som Bibeln hade förutsagt, försökte Petrus tala honom till rätta. (Mark. 8:31–33) Och gång på gång grälade han och de andra apostlarna om vem som var störst. (Mark. 9:33, 34) Natten innan Jesus dog högg Petrus av örat på en man. (Joh. 18:10) Samma natt blev han så rädd för vad andra skulle tycka att han tre gånger förnekade att han kände sin vän Jesus. (Mark. 14:66–72) Det slutade med att Petrus grät förtvivlat. Jesus förstod att Petrus var förtvivlad och gav inte upp hoppet om honom. Efter sin uppståndelse gav han Petrus möjligheten att visa att han älskade honom. Jesus bad Petrus att vara en herde för hans får. (Joh. 21:15–17) Och Petrus var beredd att ta på sig den uppgiften. Han var i Jerusalem på pingstdagen och var med bland de första som blev smorda med helig ande. w23.09 40:6, 7

”Var herdar för Guds hjord”, uppmanade Petrus sina medäldste. (1 Petr. 5:1–4) Vi vet att du som är äldste älskar dina bröder och systrar och vill ta hand om dem. Men ibland kanske du känner att du varken hinner eller orkar göra allt det du skulle vilja. Berätta i så fall för Jehova precis hur du känner. Petrus skrev: ”Den som tjänar ska förlita sig på Guds kraft.” (1 Petr. 4:11) Dina bröder och systrar kanske får kämpa med problem som inte går att lösa helt och hållet i den här världen. Men kom ihåg att ”den högste herden”, Jesus, kan hjälpa dem bättre än någon annan. Han kan göra det både nu och i den nya världen. Det Jehova vill att de äldste ska göra är helt enkelt att älska vännerna, vara herdar för dem och vara ”föredömen för hjorden”. w23.09 41:13, 14

Vi måste undvika att fastna i ett mänskligt tänkesätt. Om vi börjar se saker ur ett mänskligt perspektiv kanske vi glömmer Jehova och hans normer. (1 Kor. 3:19) ”Den här världens vishet” går ofta ut på att vi ska följa minsta motståndets lag. Några av de kristna i Pergamon och Thyatira tog efter människor som levde omoraliskt och tillbad avgudar. Jesus tillrättavisade de här församlingarna för att de tolererade sexuell omoral. (Upp. 2:14, 20) På liknande sätt kan vår omgivning försöka få oss att acceptera det som inte är rätt. Och familjemedlemmar och bekanta kanske menar att vi är onödigt hårda mot oss själva. De kanske säger att det inte är så viktigt att följa Bibelns moralnormer och att de är gammalmodiga. Men ibland kanske vi tycker att vägledningen som vi får från Jehova inte är tillräcklig. Och då kanske vi till och med frestas att gå ”utöver det som står skrivet”. (1 Kor. 4:6) w23.07 31:10, 11