Första Krönikeboken

13 David rådgjorde med ledarna för grupperna på tusen och grupperna på hundra och med de andra ledarna.+ 2 Sedan sa David till alla de församlade israeliterna: ”Om ni och Jehova, vår Gud, anser det lämpligt, så låt oss sända bud efter våra övriga bröder i alla Israels områden och även efter prästerna och leviterna i deras städer+ med betesmarker, 3 och låt oss föra hit vår Guds ark.”+ Man hade nämligen inte brytt sig om den på Sauls+ tid. 4 Alla församlade höll med och tyckte att det var ett bra förslag. 5 Så David samlade folket i Israel, från Egyptens flod* ända till Lebo-Hamat,*+ för att hämta den sanne Gudens ark från Kịrjat-Jẹarim.+

6 David och hela Israel drog upp till Baạla,+ till Kịrjat-Jẹarim, som hör till Juda, för att hämta arken som tillhör den sanne Guden, Jehova, som tronar över* keruberna,+ den ark man anropar hans namn inför. 7 De ställde den sanne Gudens ark på en ny vagn+ och förde den från Abinạdabs hus, och Ussa och Ahjo körde vagnen.+ 8 David och hela Israel firade händelsen med liv och lust inför den sanne Guden. De sjöng till lyror och andra stränginstrument, till tamburiner,+ cymbaler+ och trumpeter.+ 9 Men när de kom till Kidons tröskplats fick tjurarna nästan vagnen att välta, och Ussa sträckte ut handen och grep tag i arken. 10 Då flammade Jehovas vrede upp mot Ussa, och han slog honom för att han hade sträckt ut sin hand mot arken.+ Och han dog där inför Gud.+ 11 Men David blev upprörd över* att Jehovas vrede hade drabbat Ussa, och den platsen kallas fortfarande Peres-Ussa.*

12 Den dagen blev David rädd för den sanne Guden och sa: ”Hur skulle jag kunna föra den sanne Gudens ark till mig?”+ 13 Så David förde inte arken till sig i Davidsstaden, utan tog den till gittiten Obed-Edoms hus. 14 Den sanne Gudens ark förvarades hos Obed-Edoms hushåll och var kvar där i tre månader, och Jehova välsignade hela Obed-Edoms hushåll och allt han ägde.+