Hesekiel

17 Jehovas ord kom till mig igen:  2 ”Människoson, berätta en gåta och en liknelse om Israels folk.+ 3 Du ska säga: ’Så här säger den suveräne Herren Jehova: ”Den stora örnen+ med stora vingar, långa vingpennor och tät och färgrik fjäderdräkt kom till Libanon+ och tog toppen på cedern.+ 4 Den bröt av det översta skottet och förde det till handelsmännens* land och satte det i handelsmännens stad.+ 5 Sedan tog örnen en planta som växte i landet+ och satte den i bördig jord, planterade den som ett pilträd på en plats med mycket vatten. 6 Den växte och blev en låg vinranka som bredde ut sig.+ Lövverket vändes inåt, och det bildades rötter under den. Så blev den en vinstock som sköt skott och fick grenar.+

7 Och det kom en annan stor örn+ med stora vingar och stora vingpennor.+ Vinstocken sträckte längtansfullt ut sina rötter mot örnen, bort från de odlingsbäddar där den var planterad, och den sträckte ut sitt lövverk mot örnen för att den skulle vattna den.+ 8 Den hade redan planterats i bördig jord, på en plats med mycket vatten, för att den skulle få grenar och bära frukt och bli en utsökt vinstock.”’+

9 Säg: ’Så här säger den suveräne Herren Jehova: ”Kommer den att frodas? Kommer inte någon att rycka upp rötterna+ och få frukten att ruttna och skotten att vissna?+ Den kommer att bli så torr att man varken behöver stark arm eller mycket folk för att dra upp den med rötterna. 10 Den har visserligen planterats om, men kommer den att frodas? Kommer den inte att torka bort fullständigt när östanvinden blåser på den? Den kommer att förtorka i den odlingsbädd där den växte.”’”

11 Jehovas ord kom återigen till mig: 12 ”Säg till det upproriska folket: ’Förstår ni inte vad detta betyder?’ Säg: ’Babylons kung kom till Jerusalem och tog kungen och furstarna och förde dem till Babylon.+ 13 Och han tog en man av den kungliga släkten+ och slöt ett förbund med honom och lät honom svära en ed.+ Sedan förde han bort landets ledande män,+ 14 för att riket skulle hållas nere och inte kunna resa sig. Bara om de höll hans förbund skulle de bestå.+ 15 Men till slut gjorde kungen uppror mot Babylons kung+ genom att sända budbärare till Egypten för att skaffa hästar+ och en stor armé.+ Kommer han att lyckas? Kan den som gör så slippa straffet? Kan han bryta förbundet och komma undan med det?’+

16 ’”Så sant jag lever”, säger den suveräne Herren Jehova, ”han ska dö i Babylon, där den kung* som gjorde honom* till kung bor, för att han föraktade eden och bröt sitt förbund med honom.+ 17 Och faraos stora armé och många soldater kommer inte att vara till någon hjälp i kriget,+ när fienden bygger belägringsvallar och belägringsmurar för att släcka många människoliv. 18 Han har föraktat en ed och brutit ett förbund. Han gjorde allt detta trots att han hade gett sitt löfte.* Han ska inte slippa undan.”’

19 ’Därför säger den suveräne Herren Jehova: ”Så sant jag lever, jag ska låta honom ta konsekvenserna av att han föraktade min ed+ och bröt mitt förbund. 20 Jag ska kasta mitt nät över honom, och han ska fångas i det.+ Jag ska föra honom till Babylon, och där ska jag ställa honom till svars för att han har varit illojal mot mig.+ 21 Alla hans flyende soldater ska falla för svärd, och resten ska spridas för vinden.*+ Då ska ni inse att jag, Jehova, har talat.”’+

22 ’Så här säger den suveräne Herren Jehova: ”Jag ska ta ett skott från toppen av den höga cedern+ och plantera det. Från de översta kvistarna ska jag bryta av ett litet skott,+ och jag ska själv plantera det på ett högt och mäktigt berg.+ 23 På ett högt berg i Israel ska jag plantera det, och det ska få grenar och bära frukt och bli en majestätisk ceder. Och alla slags fåglar ska slå sig ner under den och bo i skuggan av dess grenar. 24 Och markens alla träd ska inse att jag, Jehova, har böjt ner det höga trädet och höjt upp det låga trädet.+ Jag har fått det gröna trädet att torka ut och det torra trädet att blomstra.+ Jag, Jehova, har talat och genomfört det.”’”