Domarboken

1 Efter Josuas död+ frågade israeliterna* Jehova:+ ”Vem av oss ska först dra upp mot kanaanéerna och strida mot dem?” 2 Jehova svarade: ”Judas stam ska dra upp.+ Jag ger* landet i deras hand.” 3 Då sa männen i Judas stam till sina bröder i Simeons stam: ”Dra upp med oss till vårt område*+ och strid mot kanaanéerna. Sedan följer vi med till ert område.” Och Simeons stam följde med dem.

4 När Juda drog upp gav Jehova kanaanéerna och perisséerna i deras hand,+ och de besegrade 10 000 man i Besek. 5 De drabbade samman med Ạdoni-Bẹsek i Besek, och de besegrade kanaanéerna+ och perisséerna.+ 6 När Ạdoni-Bẹsek försökte fly satte de efter honom och grep honom och högg av hans tummar och stortår. 7 Då sa Ạdoni-Bẹsek: ”70 kungar med avhuggna tummar och stortår plockar upp smulor under mitt bord. Precis som jag har gjort mot dem, så har Gud gjort mot mig.” Sedan förde de honom till Jerusalem,+ och där dog han.

8 Männen i Juda anföll och intog Jerusalem.+ De dödade invånarna med svärd och satte eld på staden. 9 Efteråt drog männen i Juda ut för att strida mot kanaanéerna som bodde i bergstrakten och i Negev och i Shefẹla.+ 10 Och Juda drog ut mot kanaanéerna som bodde i Hebron (Hebron hette tidigare Kirjat-Arba), och de besegrade Sesaj, Ạhiman och Talmaj.*+

11 Därifrån drog de vidare mot invånarna i Debir+ (Debir hette tidigare Kirjat-Sefer).+ 12 Kaleb+ sa: ”Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer ska få gifta sig med min dotter Aksa.”+ 13 Och Ọtniel,+ son till Kalebs yngre bror Kenas,+ intog staden. Så Kaleb gav honom sin dotter Aksa till hustru. 14 När hon var på väg hem övertalade hon Ọtniel att be hennes far om ett markområde. Sedan steg hon av sin åsna.* Kaleb frågade henne: ”Vad vill du?” 15 Hon svarade: ”Snälla, ge mig en gåva som ett tecken på din välsignelse. Du har ju bara gett mig ett torrt markområde i söder,* så ge mig Gullot-Majim* också.” Då gav Kaleb henne Övre Gullot och Nedre Gullot.

16 Och avkomlingarna till Moses svärfar,+ keniten,+ drog upp från Palmstaden+ tillsammans med Judas folk. De kom till Judas vildmark, söder om Arad,+ och bosatte sig bland folket.+ 17 Men männen i Juda drog vidare tillsammans med sina bröder i Simeons stam, och de anföll kanaanéerna som bodde i Sefat och förstörde staden.*+ Därför gav de staden namnet Horma.*+ 18 Juda intog sedan Gaza,+ Ạshkelon+ och Ekron+ och områdena som hörde till dessa städer. 19 Jehova var med Juda, och de intog bergstrakten. Men de klarade inte av att driva bort dem som bodde på slätten,* för invånarna där hade stridsvagnar med järnliar.*+ 20 De gav Hebron åt Kaleb, precis som Mose hade lovat,+ och han drev bort Anaks tre söner+ därifrån.

21 Men benjaminiterna drev inte bort jebuséerna som bodde i Jerusalem, utan de bor fortfarande kvar bland benjaminiterna där.+

22 Under tiden drog Josefs avkomlingar+ upp mot Betel, och Jehova var med dem.+ 23 Josefs avkomlingar spanade på Betel (för övrigt hette staden tidigare Lus),+ 24 och de fick syn på en man som gick ut från staden. De sa till honom: ”Var snäll och visa oss var vi kan ta oss in i staden, så ska vi behandla dig väl.”* 25 Då visade mannen dem var man kunde komma in i staden, och de dödade stadens invånare med svärd. Men de lät mannen och hela hans familj gå.+ 26 Mannen gav sig av till hettiternas land, och där byggde han en stad som han gav namnet Lus, som den heter än i dag.

27 Manasse drev inte bort invånarna i Bet-Sean, Tạanak,+ Dor, Jịbleam eller Megiddo och inte heller i deras underlydande* städer.+ Kanaanéerna höll sig envist kvar i landet. 28 När Israel blev starkare lät de kanaanéerna utföra tvångsarbete,+ men de drev inte bort dem helt.+

29 Efraim drev inte heller bort kanaanéerna som bodde i Geser. Kanaanéerna bodde kvar bland dem i Geser.+

30 Sẹbulon drev inte bort invånarna i Kitron eller Nạhalol.+ Kanaanéerna bodde kvar bland dem men var tvungna att utföra tvångsarbete.+

31 Aser drev inte bort invånarna i Akko eller i Sidon,+ Ahlab, Aksib,+ Helba, Afik+ och Rehob.+ 32 Aseriterna bodde alltså kvar bland kanaanéerna i landet, för de drev inte bort dem.

33 Nạftali drev inte bort invånarna i Bet-Semes eller Bet-Anat,+ utan bosatte sig bland kanaanéerna i landet.+ Invånarna i Bet-Semes och Bet-Anat var tvungna att utföra tvångsarbete för dem.

34 Amoréerna trängde undan daniterna till bergstrakten och lät dem inte komma ner på slätten.+ 35 Alltså höll sig amoréerna envist kvar på berget Heres, i Ạjalon+ och i Sạalbim.+ Men när Josefs avkomlingar blev mäktigare* tvingade de amoréerna till straffarbete. 36 Amoréernas område sträckte sig från Akrạbbimstigningen,+ från Sela och vidare uppåt.