Watchtower BIBLIOTEKA ONLINE
Watchtower
BIBLIOTEKA ONLINE
Tetun Dili
Á
  • Á
  • á
  • É
  • é
  • Í
  • í
  • Ó
  • ó
  • Ú
  • ú
  • Ã
  • ã
  • Ç
  • ç
  • Ñ
  • ñ
  • ʼ
  • BÍBLIA
  • LIVRU SIRA
  • REUNIAUN SIRA
  • Mate hamosu laran-triste
    Matan-moris bá!—2018 | No. 3
    • Mane neʼebé laran-triste tuur mesak iha restaurante

      TAHAN HASORU LARAN-TRISTE BAINHIRA EMA MATE

      Mate hamosu laran-triste

      “Sophiaa no haʼu kaben ona ba tinan 39 liu bainhira nia mate tanba moras todan. Haʼu hetan apoiu husi kolega sira no haʼu halo haʼu-nia an okupadu. Maibé durante tinan ida nia laran, haʼu sente laran-triste tebetebes. Haʼu-nia emosaun tun saʼe no susar atu kontrola ida-neʼe. Maski nia mate tinan tolu liu ona, maibé dala ruma derrepente deʼit haʼu sente triste tebetebes.”—Kostas.

      Ita mós iha esperiénsia kona-ba ema neʼebé Ita hadomi mate ka lae? Se nuneʼe, karik Ita-nia sentimentu hanesan ho Kostas. Kompara ho susar sira seluk, buat neʼebé susar liu mak bainhira ema neʼebé ita hadomi mate, hanesan ita-nia pár, família ka belun diʼak. Matenek-naʼin sira konkorda katak mate hamosu laran-triste. Livru ida (The American Journal of Psychiatry) esplika katak bainhira ema ida mate, ema barak sente triste tebetebes ba tempu kleur no hanesan lakon buat neʼebé folin-boot ba nafatin. Karik sira hanoin: ‘Bainhira mak sentimentu neʼe sei lakon? Haʼu bele sente kontente fali ka lae? Oinsá mak haʼu bele sente kmaan?’

      Livru neʼe sei hatán pergunta sira-neʼe. Informasaun tuirmai sei koʼalia kona-ba situasaun neʼebé bele mosu kuandu ema neʼebé Ita hadomi mate, no mós sei esplika oinsá Ita bele tahan hasoru laran-triste.

      Ami hein katak informasaun iha livru neʼe bele ajuda no fó kmaan ba ema neʼebé sente triste daudaun.

      a Naran balu iha informasaun neʼe laʼós naran neʼebé loos.

  • Situasaun neʼebé bele mosu
    Matan-moris bá!—2018 | No. 3
    • Feen-laʼen neʼebé laran-triste

      TAHAN HASORU LARAN-TRISTE BAINHIRA EMA MATE

      Situasaun neʼebé bele mosu

      Matenek-naʼin balu hatete katak iha hakat oioin atu hatudu laran-triste, maibé tuir loloos ema ida-idak nia dalan la hanesan. Neʼe katak maski ema balu la fó sai sentimentu triste ba ema seluk, maibé sira sente triste tebes iha laran. Tuir loloos iha dalan barak atu hatudu sentimentu triste. Ema ida-idak nia hahalok, kultura, esperiénsia moris, no mós oinsá ema neʼe mate, fó impaktu ba dalan neʼebé ema neʼe hatudu ninia laran-triste.

      SITUASAUN SEI SAI OINSÁ?

      Kuandu ema ida foin mate, sira neʼebé sente laran-triste karik la hatene ho loloos sira sira-nia sentimentu sei sai oinsá. Maski nuneʼe, baibain ema nia sentimentu no susar neʼebé sira hasoru mak atu hanesan deʼit. Haree toʼok ezemplu sira tuirmai:

      Susar atu kontrola sentimentu. Karik Ita tanis beibeik, hakarak tebes atu hasoru fali ema neʼebé mate ona no Ita-nia emosaun troka lalais tanba hanoin fali memória sira no mehi kona-ba ema neʼe. Baibain, reasaun primeiru mak sai bilán no la fiar. Tina konta fali ninia reasaun bainhira ninia laʼen Timo mate derrepente deʼit. Nia hatete: “Foufoun haʼu bilán deʼit. Haʼu mós la tanis. Haʼu sente susar atu kontrola haʼu-nia sentimentu toʼo dala ruma halo haʼu susar atu dada iis. Haʼu labele simu realidade katak haʼu-nia laʼen mate ona.”

      Hirus, laran-susar, no fó-sala ita-nia an. Aman ida naran Ivan hatete: “Ba tempu balu depois ami-nia oan-mane Eric neʼebé tinan 24 mate, haʼu no haʼu-nia feen Yolanda sente hirus tebes! Tuir loloos, ami la toman atu hirus. Ami mós fó-sala ba ami-nia an tanba ami hanoin tuir loloos ami bele halo buat ruma atu ajuda ami-nia oan.” Mane ida naran Alejandro mós fó-sala ba ninia an bainhira ninia feen mate tanba moras todan, nia hatete: “Foufoun, haʼu hanoin katak Maromak husik haʼu hasoru susar boot neʼe, tanba haʼu mak ema aat. Tuirmai haʼu fó-sala ba haʼu-nia an tanba duun Maromak.” Kostas, neʼebé temi uluk ona, hatete: “Dala ruma, haʼu hirus ba Sofia tanba nia mate. Tuirmai haʼu arrepende an. Neʼe laʼós ninia sala.”

      Hanoin sai runguranga. Ba tempu balu, karik Ita bele hanoin arbiru no runguranga. Porezemplu, karik Ita imajina katak Ita bele rona ka haree ema mate neʼe. Ka Ita sente susar atu tau fokus ka hanoin-hetan buat ruma. Tina hatete: “Dala ruma, bainhira koʼalia daudaun ho ema ruma, haʼu-nia hanoin bá fali fatin seluk. Haʼu hanoin beibeik kona-ba tempu neʼebé Timo mate. Tanba susar atu fokus, neʼe aumenta haʼu-nia estrese.”

      Hakarak mesamesak. Karik Ita sente hirus ka sente la diʼak bainhira hamutuk ho ema seluk. Kostas hatete: “Haʼu la kontente atu ransu ho kaben-naʼin no mós klosan sira.” Ivan nia feen Yolanda hatete: “Susar tebes atu rona ba ema neʼebé muramura ho sira-nia problema, tanba se kompara ho sira, ami-nia problema boot liu! Ami mós la gosta kuandu inan-aman seluk koʼalia kona-ba saida mak sira-nia oan halo. Haʼu sente kontente ba sira, maibé iha tempu hanesan, susar ba haʼu atu rona ba sira. Haʼu no Ivan komprende katak ami tenke kontinua halaʼo ami-nia moris, maibé ami la iha hakarak no pasiénsia atu konversa ho ema seluk.”

      Problema ho saúde. Ita-nia toman kona-ba han, toba no isin bele troka. Aaron hatete: “Durante tinan ida depois haʼu-nia apá mate, susar ba haʼu atu toba. Kalan-kalan haʼu hadeer iha oras neʼebé hanesan hodi hanoin kona-ba tempu neʼebé haʼu-nia apá mate.”

      Alejandro mós hetan problema ho ninia saúde, nia hatete: “Haʼu bá konsulta ho doutór ba dala balu, no sira hatete katak haʼu la moras. Haʼu fiar katak laran-triste mak hun ba haʼu-nia problema ho saúde.” Ikusmai sintoma neʼe lakon. Maski nuneʼe, Alejandro nia desizaun atu bá doutór mak matenek. Laran-triste bele estraga ita-nia saúde, moras neʼebé ita iha ona bele sai aat liután, ka hamosu moras seluk.

      Susar atu halo serbisu loron-loron nian. Ivan hatete: “Depois Eric mate, ami presiza fó-hatene ba família, belun sira, no mós ba ema seluk, hanesan Eric nia patraun no uma-naʼin. Ami mós presiza prenxe dokumentu oioin. Tuirmai, ami mós tenke haloot Eric nia sasán sira. Ami presiza fokus nafatin maski sente kole iha dalan mentál, emosaun no fíziku.”

      Maibé ba ema balu, susar neʼebé boot liu mak atu tau matan ba buat neʼebé ema mate neʼe halo bainhira nia sei moris. Neʼe akontese ba Tina. Nia esplika: “Baibain, Timo mak tau matan ba osan no negósiu. Agora, neʼe mak haʼu-nia responsabilidade, no neʼe halo haʼu estrese liután. Haʼu taʼuk katak haʼu labele halo ida-neʼe ho didiʼak.”

      Susar sira neʼebé temi ona hatudu katak la fasil atu tahan hasoru laran-triste. Tuir loloos, sentimentu triste tanba ema neʼebé ita hadomi mate bele sai makaʼas liután, maibé hodi hatene uluk kona-ba neʼe, karik bele ajuda ita atu tahan. Hanoin-hetan mós, laʼós ema hotu hasoru situasaun hotu neʼe. No ita bele sente kmaan hodi hatene katak sentimentu sira-neʼe mak normál.

      HAʼU BELE SAI KONTENTE FALI KA LAE?

      Situasaun neʼebé bele mosu: Neineik-neineik sentimentu triste sei menus. Neʼe la dehan katak ita haluha ona ema neʼebé mate. Karik dala ruma, sentimentu triste bele mosu derrepente deʼit ka iha tempu espesiál hanesan loron aniversáriu ka loron mate. Maibé ikusmai, ema barak bele kontinua halaʼo fali atividade loron-loron nian. Ida-neʼe bele akontese kuandu hetan apoiu husi família ka belun sira no mós halo tuir hakat sira atu tahan.

      Toʼo bainhira? Ema balu sente laran-triste toʼo fulan balu. Ema seluk presiza tinan ida ka rua mak sira foin sente diʼak fali. Ema balu fali presiza tempu barak liután.a Alejandro hatete: “Haʼu sente triste tebetebes durante tinan tolu.”

      Hatudu pasiénsia ba Ita-nia an rasik. Hanoin kona-ba loron ohin deʼit, keta kompara Ita-nia situasaun ho ema seluk nian no hanoin-hetan katak sentimentu triste neʼe bele menus. Entaun, iha ka lae buat balu neʼebé Ita bele halo atu hamenus laran-triste?

      Sentimentu oioin neʼebé mosu kuandu ema neʼebé Ita hadomi mate mak normál

      a Ema balu sente laran-triste makaʼas ba tempu neʼebé naruk toʼo hamosu depresaun. Ema sira-neʼe presiza hetan ajuda husi doutór espesialista kona-ba mentál.

  • Tahan hasoru—Saida mak ita bele halo agora
    Matan-moris bá!—2018 | No. 3
    • Ema halimar papagaiu no hasai foto iha tasi ninin

      TAHAN HASORU LARAN-TRISTE BAINHIRA EMA MATE

      Tahan hasoru​—Saida mak ita bele halo agora

      Se Ita buka informasaun kona-ba oinsá atu tahan laran-triste, Ita sei hetan informasaun barak, maibé balu deʼit mak bele ajuda. Karik neʼe akontese tanba ema ida-idak nia dalan atu hatudu sentimentu triste la hanesan. Informasaun neʼebé bele ajuda ema ida, karik ladún ajuda ema seluk.

      Maski nuneʼe, iha duni matadalan báziku neʼebé ajuda ona ema barak. No konsellu-naʼin ka doutór barak uza matadalan neʼebé loloos hakerek ona iha Bíblia.

      1: SIMU AJUDA HUSI FAMÍLIA NO BELUN SIRA

      • Ema halimar papagaiu no hasai foto iha tasi ninin

        Matenek-naʼin balu hatete katak neʼe mak dalan importante liu hotu atu tahan hasoru laran-triste. Maibé normál se Ita hakarak atu mesamesak deʼit, ka Ita sai hirus kuandu família no belun sira koko atu ajuda.

      • Keta hanoin katak Ita tenke hamutuk ho ema seluk iha tempu hotu, maibé keta dada an husi ema seluk. Tuir loloos, karik Ita sei presiza sira-nia ajuda iha futuru. Ho laran-diʼak fó-hatene ba ema seluk se Ita presiza sira-nia ajuda ka lae.

      • Fahe tempu ho didiʼak atu bele mesamesak ka hamutuk ho ema seluk.

      MATADALAN: “Ema naʼin-rua diʼak liu fali naʼin-ida . . . Tanba se sira ida monu, ida seluk bele ajuda ninia pár atu hamriik.”—Eclesiastes 4:9, 10.

      2: Kuidadu Kona-ba Hahán No Halo Ezersísiu

      • Hodi kuidadu kona-ba hahán, sei ajuda hamenus estrese neʼebé mosu tanba laran-triste. Koko atu han ai-fuan, modo oioin, no hahán neʼebé iha proteína.

      • Hemu bee barak no buat seluk neʼebé diʼak ba saúde.

      • Se Ita ladún iha vontade atu han, diʼak atu han uitoan deʼit maibé halo ida-neʼe beibeik. Karik Ita mós bele husu ba doutór vitamina saida mak diʼak ba Ita.a

      • Hodi laʼo lalais ka halo ezersísiu bele hamenus sentimentu triste. Ezersísiu bele ajuda Ita atu la hanoin kona-ba Ita-nia laran-triste.

      MATADALAN: “La iha mane ida neʼebé odi ninia isin rasik, maibé nia fó-han no hafolin ninia isin.”—Éfeso 5:29.

      3: DESKANSA BARAK

      • Kama

        Toba mak buat neʼebé importante, liuliu ba sira neʼebé sente laran-triste, tanba laran-triste bele halo ita sente kole tebes.

      • Kuidadu atu la hemu buat oioin neʼebé iha kafeína no tua, tanba buat sira-neʼe bele hanetik Ita atu toba.

      MATADALAN: “Diʼak liu deskansa uitoan duké serbisu makaʼas demais, tanba neʼe hanesan duni tuir anin.”—Eclesiastes 4:6.

      4: PRONTU ATU HALO MUDANSA

      • Feto neʼebé laran-triste fó sai ninia sentimentu ba belun diʼak ida

        Ema ida-idak hatudu laran-triste iha dalan neʼebé la hanesan. Tan neʼe, importante atu buka-hatene dalan neʼebé diʼak ba Ita.

      • Ema balu sente katak hodi fó sai sira-nia laran-triste ba ema seluk bele ajuda sira, maibé ema seluk hili liu atu la fó sai sira-nia laran-triste. Matenek-naʼin balu hanoin katak importante atu fó sai sentimentu, maibé matenek-naʼin seluk la konkorda ho ida-neʼe. Se Ita presiza fakar sai Ita-nia sentimentu maibé Ita dada an, Ita bele komesa neineik-neineik hodi fó sai Ita-nia sentimentu ba belun diʼak ida.

      • Ema balu sente katak tanis bele hamenus sira-nia laran-triste, maibé ema seluk bele tahan hasoru sira-nia laran-triste maski sira ladún tanis.

      MATADALAN: “Ema hatene ninia triste neʼebé iha nia laran rasik.”—Provérbios 14:10.

      5: HASEES AN HUSI TOMAN AAT SIRA

      • Mane ida hemu tua

        Ema balu koko atu hamenus sira-nia laran-triste hodi hemu tua demais ka uza droga. Tuir loloos, neʼe bele estraga sira-nia an rasik. Maski sira sente kalma uitoan, maibé neʼe temporáriu deʼit no bele lori rezultadu neʼebé aat. Koko dalan seluk neʼebé diʼak atu halo Ita-nia an sente kalma.

      MATADALAN: “Mai ita hamoos ita-nia an husi buat hotu neʼebé hafoʼer isin no neon.”—2 Korinto 7:1.

      6: UZA TEMPU HO DIDIʼAK

      • Ema barak hetan benefísiu hodi uza sira-nia tempu balu atu halo atividade seluk, hodi nuneʼe sira la hanoin demais kona-ba sira-nia laran-triste.

      • Diʼak atu ransu ho belun sira, aprende buat foun, ka halo atividade halimar nian, tanba neʼe bele ajuda Ita atu sente kalma.

      • Nuʼudar tempu liu daudaun, Ita bele haree mudansa ba Ita-nia sentimentu. Karik Ita sei ladún sente triste demais no neineik-neineik Ita sei kontente fali, neʼe mak prosesu neʼebé normál.

      MATADALAN: “Iha tempu neʼebé loos ba buat hotu, . . . tempu atu tanis no tempu atu hamnasa; tempu atu lelir no tempu atu dansa.”—Eclesiastes 3:1, 4.

      7: KAER METIN ITA-NIA TOMAN

      • Feto ida uza kalendáriu atu halo planu

        Keta demora atu halaʼo fali atividade loron-loron nian.

      • Bainhira Ita kaer metin Ita-nia toman atu toba, serbisu no halo atividade seluk, Ita sei sente Ita-nia moris laʼo hanesan baibain fali.

      • Kontinua okupadu ho atividade oioin neʼebé bele ajuda Ita sente kmaan.

      MATADALAN: “Nia sei la hatene katak loron sira liu daudaun iha ninia moris, tanba Maromak loos halo nia okupadu nafatin ho laran neʼebé haksolok.”—Eclesiastes 5:20.

      8: LABELE ANSI ATU HALO DESIZAUN NEʼEBÉ BOOT

      • Ema barak neʼebé halo kedas desizaun boot bainhira ema neʼebé sira hadomi mate, ikusmai arrepende an.

      • Se bele, hein ba tempu balu antes deside atu muda uma, troka serbisu, ka soe ema neʼebé mate ona nia sasán.

      MATADALAN: “Ema badinas nia planu sei hetan duni susesu, maibé ema hotu neʼebé ansi sei sai kiak duni.”—Provérbios 21:5.

      9: HANOIN NAFATIN EMA NEʼEBÉ MATE ONA

      • Mane ida hatudu ninia feen nia foto ba kolega sira

        Ema barak hetan benefísiu hodi halo buat oioin neʼebé ajuda sira atu hanoin nafatin ema neʼebé mate ona.

      • Bainhira Ita rai foto sira, sasán ruma, ka hakerek kona-ba Ita-nia tempu hamutuk, karik ida-neʼe bele halo Ita sente kalma.

      • Rai sasán sira neʼebé bele halo Ita hanoin fali kona-ba memória furak no kuandu Ita prontu, Ita bele haree fali sasán sira-neʼe.

      MATADALAN: “Hanoin-hetan tempu uluk.”—Deuteronómio 32:7.

      10: BÁ PASIAR

      • Halo planu pasiar ba fatin ruma.

      • Se Ita labele halo viajen ba tempu naruk, karik Ita bele halo buat ruma ba loron ida ka rua, hanesan saʼe foho, bá tasi, no bá pasiar ho karreta ka motór.

      • Hodi halo atividade simples ruma neʼebé baibain Ita la halo, neʼe mós bele ajuda Ita atu tahan hasoru laran-triste.

      MATADALAN: “Mai ita laʼo mesamesak ba fatin ida neʼebé la iha ema atu deskansa uitoan.”—Marcos 6:31.

      11: AJUDA EMA SELUK

      • Feto joven ida ajuda ferik atu kompras

        Hanoin-hetan katak hodi uza tempu atu ajuda ema seluk, bele halo Ita sente diʼak.

      • Karik Ita bele komesa hodi ajuda belun sira no família neʼebé presiza maluk atu tanis hamutuk tanba sente laran-triste.

      • Hodi ajuda no fó kmaan ba ema seluk bele halo Ita sai kontente fali no karik neʼe mak buat neʼebé Ita presiza.

      MATADALAN: “Kontente liu atu fó duké simu.”—Apóstolu 20:35.

      12: HANOIN DIDIʼAK BUAT NEʼEBÉ IMPORTANTE LIU

      • Laran-triste bele ajuda Ita rekoñese saida mak importante liu iha Ita-nia moris.

      • Uza oportunidade neʼe atu hanoin kona-ba saida mak Ita halo ho Ita-nia moris.

      • Se presiza, halo mudansa balu kona-ba buat neʼebé importante liu.

      MATADALAN: “Diʼak liu bá mate-uma duké bá festa-fatin, tanba mate mak ema hotu nia rohan, no ema neʼebé moris tenke hanoin ida-neʼe iha ninia laran.”—Eclesiastes 7:2.

      TAHAN HASORU LARAN-TRISTE | REZUMU

      • 1: SIMU AJUDA HUSI FAMÍLIA NO BELUN SIRA

        Fahe tempu atu bele mesamesak ka hamutuk ho ema seluk.

      • 2: KUIDADU KONA-BA HAHÁN NO HALO EZERSÍSIU

        Han hahán neʼebé diʼak ba saúde, hemu bee barak no halo ezersísiu.

      • 3: DESKANSA BARAK

        Toba mak buat neʼebé importante atu ajuda Ita tahan hasoru laran-triste.

      • 4: PRONTU ATU HALO MUDANSA

        Iha dalan oioin atu hatudu laran-triste, tan neʼe importante atu buka-hatene dalan neʼebé diʼak ba Ita atu tahan hasoru.

      • 5: HASEES AN HUSI TOMAN AAT SIRA

        Keta hemu tua ka uza droga tanba neʼe bele hamosu problema.

      • 6: UZA TEMPU HO DIDIʼAK

        Fahe tempu atu ransu ho belun sira no halimar.

      • 7: KAER METIN ITA-NIA TOMAN

        Hodi okupadu ho atividade oioin neʼebé diʼak bele halo Ita-nia moris laʼo hanesan baibain fali.

      • 8: LABELE ANSI ATU HALO DESIZAUN NEʼEBÉ BOOT

        Se bele, hein ba tinan ida ka liu antes halo desizaun neʼebé boot, atu nuneʼe Ita sei la arrepende an.

      • 9: HANOIN NAFATIN EMA NEʼEBÉ MATE ONA

        Rai foto sira, sasán ruma, ka hakerek kona-ba Ita-nia tempu hamutuk, hodi bele hanoin fali kona-ba ema neʼebé mate ona.

      • 10: BÁ PASIAR

        Fahe tempu atu bá pasiar maski ba loron ida ka oras balu deʼit.

      • 11: AJUDA EMA SELUK

        Ajuda ema seluk neʼebé presiza, inklui sira neʼebé sente triste hanesan Ita, tanba neʼe ajuda Ita atu sente kontente.

      • 12: HANOIN DIDIʼAK BUAT NEʼEBÉ IMPORTANTE LIU

        Uza oportunidade neʼe atu hanoin kona-ba saida mak importante liu no halo mudansa se presiza.

      Tuir loloos, la iha buat ida mak bele halakon kedas laran-triste. Maski nuneʼe, ema barak hetan ona benefísiu no sente kmaan hodi halo tuir hakat sira-neʼe. Neʼe laʼós lista kompletu kona-ba oinsá Ita bele hamenus laran-triste. Maibé se Ita koko sujestaun sira-neʼe, karik Ita bele sente kmaan uitoan.

      a Livru Matan-moris bá! la halo promosaun kona-ba hahán ka suporta tratamentu ruma.

  • Dalan diʼak liu atu ajuda ema neʼebé laran-triste
    Matan-moris bá!—2018 | No. 3
    • Ema iha Paraízu fó benvindu ba sira neʼebé moris-hiʼas

      TAHAN HASORU LARAN-TRISTE BAINHIRA EMA MATE

      Dalan diʼak liu atu ajuda ema neʼebé laran-triste

      OHIN LORON, MATENEK-NAʼIN BARAK HALO PESKIZA KONA-BA SENTIMENTU TRISTE TANBA EMA NEʼEBÉ MATE. Hanesan temi ona, matenek-naʼin sira-nia sujestaun apoia malu ho matadalan iha Bíblia. Neʼe hatudu katak matadalan husi Bíblia iha folin nafatin. Iha Bíblia, ita bele hetan matadalan neʼebé diʼak liu no mós informasaun neʼebé ita labele hetan husi fatin seluk, neʼebé bele fó kmaan ba sira neʼebé triste.

      • Bíblia hatete ema mate la sente terus

        Eclesiastes 9:5 hatete: “Ema neʼebé mate ona la hatene buat ida.” Sira-nia “hanoin sira lakon ona”. (Salmo 146:4) Bíblia mós esplika katak mate mak hanesan toba ho hakmatek.—João 11:11, 13.

      • Hetan kmaan hodi fiar metin ba Maromak domin nian

        Bíblia hatete iha Salmo 34:15: “Jeováa nia matan hateke ba ema laran-loos sira, no nia see tilun ba sira-nia halerik atu husu ajuda.” Fó sai ita-nia sentimentu ba Maromak liuhusi orasaun mak dalan diʼak liu atu kontrola ita-nia hanoin no hetan kmaan. Neʼe mós bele ajuda ita atu iha relasaun diʼak ho ita-nia Kriadór, neʼebé bele uza ninia kbiit atu fó kmaan ba ita.

      • Futuru neʼebé kapás ba ema hotu

        Imajina toʼok tempu neʼebé ema mate sira sei moris fila fali iha rai! Bíblia koʼalia beibeik kona-ba tempu neʼe. Bíblia esplika katak Maromak “sei hamaran [ita-nia] matan-been hotu husi [ita-nia] matan, mate sei la iha tan, no ema sei la triste tan ka tanis ka sente moras. Buat sira neʼebé uluk nian lakon tiha ona”.—Apokalipse 21:3, 4.

      Ema barak neʼebé tau fiar ba Jeová, Maromak neʼebé temi iha Bíblia, hetan kbiit atu tahan sira-nia laran-triste tanba fiar katak sira bele hasoru fali ema neʼebé mate ona. Porezemplu, Ann neʼebé kaben ona ba tinan 65 bainhira ninia laʼen mate, hatete: “Bíblia hametin haʼu katak ema neʼebé mate ona la terus no Maromak sei halo ema mate moris fila fali. Bainhira sente triste, haʼu hanoin kona-ba neʼe, no rezultadu mak haʼu bele tahan hasoru situasaun susar liu hotu iha haʼu-nia moris!”

      Tina, neʼebé uluk temi ona, hatete: “Husi loron neʼebé Timo mate, haʼu sente duni katak Maromak apoia haʼu. Haʼu bele sente Maromak Jeová nia liman ajuda haʼu iha tempu susar. No ba haʼu, Bíblia nia promesa kona-ba moris-hiʼas mak tebes duni. Neʼe hametin haʼu atu tahan toʼo tempu neʼebé haʼu hasoru fali Timo.”

      Hanesan ho Tina no Ann, ema rihun ba rihun mós tau fiar ba Bíblia. Maibé se Ita sente katak Bíblia nia promesa mak mehi deʼit, Ita bele buka-hatene liután kona-ba promesa sira-neʼe. Karik Ita mós sei konkorda katak Bíblia bele fó ajuda neʼebé diʼak liu ba ema neʼebé triste.

      APRENDE LIUTÁN KONA-BA ESPERANSA BA EMA MATE

      Haree vídeo sira-neʼe iha ami-nia website jw.org/tdt

      Ema iha Paraízu fó benvindu ba sira neʼebé moris-hiʼas

      Bíblia promete katak iha futuru, ita sei fó benvindu ba sira neʼebé moris-hiʼas

      SAIDA MAK AKONTESE KUANDU EMA MATE?

      Saida mak akontese kuandu ema mate?

      Saida mak akontese kuandu ita mate? Bíblia nia resposta neʼebé klaru sei fó kmaan no hametin ita

      Klik BIBLIOTEKA > VÍDEO SIRA (Loke kategoria: BÍBLIA)

      ITA HAKARAK RONA LIAFUAN DIʼAK KA LAE?

      Ita hakarak rona liafuan diʼak ka lae?

      Ohin loron iha notísias aat barak, iha neʼebé mak Ita bele hetan liafuan diʼak?

      Klik BÍBLIA NIA HANORIN > DAME NO HAKSOLOK

      a Jeová mak Maromak nia naran neʼebé temi iha Bíblia.

Livru sira iha lian Tetun Dili (1993-2025)
Log Out
Log In
  • Tetun Dili
  • Fahe
  • Organiza tuir Ita-nia hakarak
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Kondisaun atu Uza
  • Informasaun Privadu
  • Setting kona-ba privasidade
  • JW.ORG
  • Log In
Fahe