Watchtower BIBLIOTEKA ONLINE
Watchtower
BIBLIOTEKA ONLINE
Tetun Dili
Á
  • Á
  • á
  • É
  • é
  • Í
  • í
  • Ó
  • ó
  • Ú
  • ú
  • Ã
  • ã
  • Ç
  • ç
  • Ñ
  • ñ
  • ʼ
  • BÍBLIA
  • LIVRU SIRA
  • REUNIAUN SIRA
  • g17 No. 1 p. 3-7
  • Depresaun iha tempu joven—Tanbasá? Oinsá atu ajuda?

La iha video neʼebé bele loke.

Deskulpa, la bele loke vídeo.

  • Depresaun iha tempu joven—Tanbasá? Oinsá atu ajuda?
  • Matan-moris bá!—2017
  • Subtítulu
  • Informasaun seluk neʼebé hanesan
  • TANBASÁ MAK JOVEN SIRA BELE KONA DEPRESAUN?
  • TAU MATAN BA ITA-NIA ISIN NO NEON
  • Oinsá mak haʼu bele tahan hasoru depresaun?
    Pergunta husi joven sira
Matan-moris bá!—2017
g17 No. 1 p. 3-7
Joven mane neʼebé sente depresaun tuur iha kama leten

INFORMASAUN IHA OIN

Depresaun iha tempu joven—Tanbasá? Oinsá atu ajuda?

FETO ida naran Anaa hatete: “Bainhira haʼu sente depresaun, haʼu lakohi halo buat ida, inklui mós buat neʼebé baibain haʼu gosta atu halo. Haʼu hakarak toba deʼit. Haʼu sente haʼu la iha folin, la merese simu domin, no lori deʼit problema ba ema seluk.”

Julia mós konta kona-ba tempu neʼebé nia sente depresaun: “Haʼu hanoin atu oho an. Tuir loloos, haʼu lakohi mate, maibé hakarak deʼit atu hapara haʼu-nia sentimentu depresaun. Baibain, haʼu mak ema neʼebé iha interese ba ema seluk, maibé bainhira sente depresaun, haʼu la interese ba ema ida ka buat ida.”

Bainhira Ana no Julia kona depresaun, sira seidauk toʼo tinan 15. Maski joven seluk mós dala ruma sente triste, maibé Ana no Julia sente triste tebes, ka depresaun, ba semana balu ka fulan balu. Ana hatete: “Depresaun halo ita sente hanesan monu ba rai-kuak neʼebé nakukun tebes no la iha dalan atu sai. Ita sente hanesan ita lakon ita-nia neon, no mós ita-nia identidade.”

Joven sira neʼebé hetan depresaun aumenta ba beibeik. Organizasaun Mundiál Saúde (WHO) fó sai katak dala barak depresaun mak hun ba moras oioin neʼebé joven sira husi tinan 10 toʼo 19 hetan.

Joven sira bele hetan moras depresaun, no sintoma sira bele inklui isin tun ka saʼe, no iha mudansa iha sira-nia toman kona-ba toba ka han. Sintoma seluk mak sai laran-triste tebes, la interese ba buat ida, no sente la iha folin. Sira mós la ransu tan ho ema seluk, sai haluhadór, hanoin ka koko atu oho an, sente isin-baruk, ka sente saúde ladiʼak maski doutór sira hatete katak la iha moras. Bainhira doutór sira kona-ba moras mentál hanoin katak joven ida iha moras depresaun, baibain sira buka-hatene se sintoma sira-neʼe mosu ba tempu kleur no sai makaʼas toʼo nia la bele halaʼo atividade loron-loron nian.

TANBASÁ MAK JOVEN SIRA BELE KONA DEPRESAUN?

Tuir WHO, moras depresaun bele mosu tanba razaun oioin, porezemplu, hasoru susar husi ema seluk, hetan estrese, ka iha problema ho isin.

Problema ho isin. Hanesan ho Julia, ema barak kona moras depresaun tanba hetan husi inan-aman ka jerasaun antes neʼe. Ida-neʼe hatudu katak moras neʼe karik iha relasaun ho kímiku balu iha kakutak. Buat seluk tan neʼebé bele hamosu moras depresaun mak moras-fuan, mudansa ba ormóniu, ka uza droga.b

Estrese. Se joven ida sente estrese ba tempu kleur ka makaʼas, neʼe bele fó impaktu ba ninia isin no mós mentál toʼo kona moras depresaun. Doutór sira seidauk hatene ho loloos saida mak hamosu depresaun, maibé razaun balu neʼebé temi ona bele hamosu ida-neʼe.

Joven sira bele sente estrese toʼo hetan moras depresaun tanba sira-nia inan-aman soe malu ka fahe malu, família ka kolega mate, sai vítima ba violénsia ka abuzu seksuál, hetan asidente ka moras. Kuandu joven sira sente katak sira-nia inan-aman la kontente ho valór neʼebé sira hetan iha eskola, neʼe mós dala ruma halo sira estrese. Razaun seluk tan mak joven seluk haterus sira, hanoin barak kona-ba futuru, ka iha inan-aman neʼebé iha moras depresaun. Entaun, saida deʼit mak bele ajuda joven ida atu tahan ninia depresaun?

TAU MATAN BA ITA-NIA ISIN NO NEON

Baibain, Ita bele kontrola moras depresaun hodi hemu ai-moruk no hetan ajuda husi doutór kona-ba saúde mentál.c Jesus Kristu hatete: “Ema sira neʼebé isin-diʼak la presiza doutór, maibé ema moras presiza.” (Marcos 2:17) Hanesan ho parte oioin iha ita-nia isin, ita-nia kakutak mós bele kona moras! Ita mós presiza hadiʼa ita-nia toman loron-loron nian tanba ita-nia neon liga malu ho ita-nia isin.

Se Ita iha moras depresaun, hakaʼas an atu tau matan ba Ita-nia isin no neon. Porezemplu, han hahán neʼebé diʼak ba saúde, deskansa diʼak, no halo ezersísiu beibeik. Ezersísiu bele halo Ita toba-dukur, sente kontente no aumenta Ita-nia forsa. Buka-hatene saida deʼit mak bele book Ita-nia sentimentu, no halo planu kona-ba oinsá atu kontrola buat sira-neʼe. Fó sai Ita-nia sentimentu ba ema neʼebé Ita tau fiar. Apoiu husi família ka kolega bele ajuda Ita atu tahan hasoru Ita-nia moras, ka hamenus sintoma. Hanesan ho Julia, Ita mós bele hakerek Ita-nia hanoin no sentimentu iha Ita-nia diáriu. Importante liu mak hakbesik ba Maromak. Jesus Kristu hatete: “Kontente ba sira neʼebé hatene katak sira presiza Maromak nia matadalan.”—Mateus 5:3.

Joven feto neʼebé han hamutuk ninia inan-aman, halo ezersísiu, no deskansa

Han hahán neʼebé diʼak, halo ezersísiu, no deskansa diʼak

Joven feto neʼebé lee Bíblia

Hodi hakbesik ba Maromak bele halo Ita sente kmaan

Ana halo atividade oioin neʼebé ajuda nia atu hakbesik ba Maromak. Nia hatete: “Neʼe ajuda haʼu atu hanoin liu kona-ba ema seluk, laʼós deʼit kona-ba haʼu-nia problema. Maski la fasil, maibé neʼe halo haʼu kontente liután.” Julia mós hatete katak orasaun no lee Bíblia bele ajuda nia, hodi dehan: “Haʼu sente kalma bainhira haʼu fó sai haʼu-nia sentimentu hotu ba Maromak liuhusi orasaun. Bíblia mós ajuda haʼu atu fiar katak Maromak hafolin haʼu no hanoin tebes haʼu. Hodi lee Bíblia, haʼu bele iha hanoin neʼebé pozitivu kona-ba futuru.”

Ita-nia Kriadór, Maromak Jeová, hatene didiʼak ita ida-idak nia situasaun, esperiénsia sira, problema saúde nian neʼebé mai husi inan-aman, no mós oinsá mak buat sira-neʼe kona ita-nia hanoin no sentimentu. Tan neʼe, Maromak bele ajuda no fó kmaan ba Ita tuir Ita-nia presiza, karik liuhusi ema ruma neʼebé laran-diʼak. Liután neʼe, iha futuru, Maromak sei kura ita-nia moras isin no mentál hotu. Isaías (Yesaya) 33:24 dehan: “La iha ema ida iha rai neʼebé sei dehan: ‘Haʼu moras.’”

Bíblia promete katak Maromak ‘sei hamaran ita-nia matan-been hotu husi ita-nia matan, no mate sei la iha tan, no ema sei la tanis tan ka laran-susar ka laran-triste’. (Apokalipse 21:4) Promesa neʼe halo ita sente kmaan! Atu aprende liután kona-ba Maromak nia hakarak ba ema, favór ida loke ami-nia sítiu jw.org. Ita bele lee Bíblia online, no informasaun barak kona-ba tópiku oioin.

a Naran sira iha informasaun neʼe laʼós naran neʼebé loos.

b Moras, ai-moruk no droga barak bele fó impaktu ba ema nia emosaun, tan neʼe presiza bá konsulta doutór.

c Livru Matan-moris bá! la halo promosaun kona-ba ai-moruk ka tratamentu ruma.

Inan-aman bele halo saida?

  • Keta haluha katak, susar ba joven sira neʼebé kona depresaun atu fó sai sira-nia sentimentu, no karik sira rasik mós ladún komprende sira-nia sentimentu. Karik sira la hatene buat ida kona-ba moras depresaun.

  • Joven sira hatudu sai sira-nia sentimentu iha dalan neʼebé la hanesan ho ema boot. Tan neʼe, haree didiʼak ba Ita-nia oan nia hahalok, ninia toman kona-ba han no toba, no mós dalan neʼebé nia ransu. Nia hatudu sai sintoma ruma ba moras depresaun ka lae? Neʼe kontinua ba semana balu ka lae?

  • Se Ita-nia oan koʼalia kona-ba oho-an, rona didiʼak no hatudu interese ba nia.

  • Se Ita duvida katak Ita-nia oan kona moras depresaun, diʼak atu lori nia bá konsulta.

  • Ajuda Ita-nia oan atu halaʼo tratamentu neʼebé doutór haruka, no se ninia kondisaun nafatin deʼit ka hetan problema ruma tanba ai-moruk, bá konsulta tan.

  • Kaer metin ba família nia toman diʼak kona-ba han, halo ezersísiu no toba.

  • Sai toman atu koʼalia ho Ita-nia oan, no ajuda nia atu la sente moe ho ninia moras.

  • Tanba fasil ba ema neʼebé kona moras depresaun atu sente mesamesak, moe no la iha folin, diʼak atu hatudu beibeik ba Ita-nia oan katak Ita hadomi nia.

Prepara nanis Ita-nia an

Foto ka sasán ruma, eskritura sira, múzika, lia­fuan ka informasaun neʼebé bele anima Ita no ema nia esperiénsia neʼebé bele ajuda Ita

Se Ita iha moras depresaun, diʼak atu prepara an ba tempu neʼebé Ita-nia emosaun sei tun-saʼe makaʼas. Karik buat sira neʼebé iha pájina neʼe bele ajuda Ita atu kontrola Ita-nia hanoin no sentimentu. Ita mós bele aumenta buat seluk tan tuir Ita-nia presiza.

  • Lista kona-ba ema neʼebé Ita bele kontaktu bainhira Ita sente laran-tun

  • Múzika neʼebé bele halo Ita sente kalma no kontente

  • Liafuan ka informasaun neʼebé bele anima Ita

  • Eskritura sira husi Bíblia neʼebé fó kmaan ba Ita, porezemplu Salmo (Mazmur) 34:18; 51:17; 94:19; Filipe 4:6, 7

  • Foto ka sasán ruma neʼebé halo Ita hanoin kona-ba ema neʼebé hadomi tebes Ita

  • Kadernu espesiál ida neʼebé Ita uza atu hakerek ideia ka esperiénsia diʼak

Depresaun no feto joven sira

Husi joven hotu neʼebé kona depresaun, barak liu mak feto. Tanbasá? Razaun ida mak tanba feto sira tenke tahan buat oioin neʼebé bele halo sira estrese, hanesan violénsia, ka abuzu iha dalan seksuál no mós emosionál. Espesialista ida kona-ba saúde mentál naran Sharon Hersh dehan: “Bainhira sira tenke hasoru situasaun neʼebé halo sira taʼuk, no sira rasik nia emosaun mós tun-saʼe, neʼe bele halo sira-nia neon sai runguranga.” Liután neʼe, filme no iklan sira mós bele book feto joven sira atu hanoin demais kona-ba sira-nia isin-lolon. Baibain, kuandu feto joven ida la kontente ho ninia oin no isin, ka hakarak tebes atu kolega sira simu nia, neʼe bele aumenta posibilidade atu kona depresaun.d

d Haree informasaun “Bíblia nia hanorin—Bonitu-bonita”, husi livru Matan-moris bá! No. 4 2016.

    Livru sira iha lian Tetun Dili (1993-2025)
    Log Out
    Log In
    • Tetun Dili
    • Fahe
    • Organiza tuir Ita-nia hakarak
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Kondisaun atu Uza
    • Informasaun Privadu
    • Setting kona-ba privasidade
    • JW.ORG
    • Log In
    Fahe