Fandun fa Wafarkor Snonkaku Ḇesesya Ke?
”Nari yaḇuk farkarkor ḇepyum ḇe au.”—AMS. 4:2.
1, 2. Rosai ḇefnai fandun fa kofarkor snonkaku ḇesesya fa ssun fararur teokratis ya?
YESUS fyararur marḇak fa ḇyaryas kuker Karajan ya. Ḇyuk kako oras nabor fa fyarkor manfamyan ḇyesi. Fyasna ḇesi nyan rariso sḇukifarkor rai ma smam faduru Allah kawasa ḇyesi. Manfamyan ansine sfarkor fa sḇe manfarandows fa smamwarek domba sesya. (Mat. 10:5-7) Filipus imyaren fa ḇyaryas, ḇape i kako fyarkor inaikir ḇyesi fa sakfrur rarirya. (Kis. 21:8, 9) Baboine ko kako fandun fa kofarkor snonkaku ḇesesya. Rosai ḇefnai ya?
2 Sidang-sidang ḇero supswan ḇesiper, ono sisya sḇemanḇaryas ḇebabo ḇape sebaptis ḇaim. Fandun fa kofarkor si. Fandun fa kofnoḇek si insama sifawi nari sisma fainda ro wawasya ma farkarkor Refo mankun sena. Ma fandun fa kofarkor si kako fa sḇaryas ma sḇuk farkarkor kuker ankankinem ḇeḇye. Naek ḇebaptis babo sya fandun fa sfarkor si insama sefarmyan ḇe hamba pelayanan ma penatua. Naek srar ḇero sidang syakam bisa fa sifnoḇek ḇebabo sya.—Ams. 4:2.
FARKOR ḆEBABO SYA NYAN FA SFARKOR REFO
3, 4. (a) Rariso Paulus fyasnaḇair fesepen ro farkarkor Refo kuker fararmyan ḇeḇuk bon ya? (b) Rofyor kanun ḇaim ḇe ḇefarkor Refoya fa fyarkor Refo ro mankundi, rosai fandun fa kofrur ya?
3 Yahwe manfamyan ḇyesi kam fandun fa siwasya ma sifarkor Refo insama sifawi Allah marisen ḇyedi. Manwawan Paulus fyasnaḇair roi ine faro naek srar ḇero Kolose sya rofyor ikofen, ”Nkomnai ḇa nkonadiwarek mko. Ma nkor, insa mkona fawawi nakam ma kakara rurya, faro mkofawi mnis Manseren marisen ḇyena”. Rosai ḇefnai fandun ḇesi fa siwasya ma sifarkor Refoya? Snaro ine na nḇuk fawawinanem ḇesi ma nafnoḇek si fa sifawi rariso ’kankenem sena naḇye ro Manseren [Yahwe, NW] ḇarpon ḇyedi ma imarisen na ro roi ḇeḇor nakam’. Ine nafnoḇek si kako fa ’sḇuk bon ro fararur ḇeḇor ḇeḇyena’ iso Yahwe imarisen fa sifrurna, iba syadiya ro ḇaḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ya. (Kol. 1:9, 10) Inja rofyor koḇuk farkarkor ḇe snonkaku oso, fandun fa kofnoḇek i fa ifawi snar wawasya ma farkarkor Refo ro ras ḇe ras na nafnoḇek i fa fyarmyan ḇe Yahwe I.
4 Na pok fa kofnoḇek ḇefarkor Refoya fa ifawi fainda ro farkarkor Refo mankun, rofyor mankun ko ḇardi kofrurna ḇa. Kaku ya, rofyor kowasya ma kowasen roi ḇero Refoya pdef ido, ine nari nafnoḇek ko ro kankenem ma fararmyan koḇena. Imnis raris, rofyor ro ḇaḇeḇaryas kosrow kuker snonkaku ḇebuk fakfuken ḇesamswen ḇeko ido, nari koḇekir fa koḇuk kankarem ro Refoya. Ḇaido rofyor kowasya kuker rariso Yesus, Paulus, ma ḇese sya sisusuḇa ro fararmyan sena, na nsambraḇser ko ma rofyor kosmai fafisu ḇesamswen na koḇaryas pdef. Ma rofyor kofawar ḇe snonkaku ḇesesya rosai kofarkor kwarna ma rariso nafnoḇek ko rai, na kanun ḇesi fa sfarkor Refo kuker kakaku wer insama sisma fainda ḇemnis kako.
5. Buk anun kuker nyan rariso kofnoḇek ḇebabo sya fa sfarkor pdef Refo ro mankunsi rai.
5 Imbude na wafuken, ’Rariso na yafarkor ḇefarkor Refo yedi fa fyarkor Refo ras ḇe ras?’ Wafasna ḇe i nyan fa fyasos syap ḇyuki farkor ya. Wanun ḇe i fa iwasya naborwer ro fasfas ḇepupes ro syap Rosai Refo Fyarkor Ḇeko? ma ḇyas mnuk-mnuk ḇero Refo ḇeḇefas kwar na. Ramnai, wafasna ḇe i nyan fa ifrur fasasos faro fananjur ya insama na ḇyuk kankarem. Wakofen ḇe i fa iwasya artikel ḇero syap Baryas ma Sadarlah! Ma na wafasna ḇe i nyan fa isewar kankarem faro fakfuken kuker Refo, imnis raris kuker ḇyuk Watchtower Library ḇaido PERPUSTAKAAN ONLINE Menara Pengawal. Rofyor ḇyensewar kaku nyan ḇeḇese nane ro farkarkor mankun ḇyedi ido, nari isma marasrisen ma iryaḇ fa fyarkor nabor syadiwer.
6. (a) Rariso na wafnoḇek ḇefarkor Refo kuker au fa nya saswar faro Refo ro sne ḇyedi? (b) Rosai na ḇefarkor Refo oso ifrur fa ḇyawes sne ḇemarisen faro Allah Wos ḇyena?
6 Rofyor kofarkor Refo kuker snonkaku oso, komarisen insama ḇyaḇir snar Refo iso roi ḇesyowi kaku snaro na nafnoḇek i fa myamḇir Yahwe pyum syadiwer. Kodif awer i fa fyarkor, ḇape kofasna ḇe i nyan fa isma marasrisen ro farkarkor ya. Fyarkor nabor syadi Refoya ido, nari ḇyaḇir kaku imnis manḇefas mazmur ḇedisen, ”Ipyum faro aya fa yarama yafanam ḇe Allah I. Faro Tuan Ḇena Papoik Yahwe yana I ḇe fadadiren ayedi.” (Mz. 73:28) Kaku ya, Yahwe rur ḇesren ḇyedi nari ifnoḇek snonkaku ḇemarisen ḇefanam ḇe I.
FARKOR ḆEBABO SYA FA SḆARYAS MA SḆUK FARKARKOR
7. Rariso Yesus fyarkor manḇaryas ankankinem ḇeḇye sya? (Mam sonin ḇerandak ro artikel ine.)
7 Na Kofarkor nabor ro nyan Yesus fyarkor manwawan ḇyesi rai. Yesus dunsi rofyor ḇyaryas, ma smam rariso Yesus ḇyuk farkarkor ḇe snonkaku sya. Ḇyuk kako farkankin ḇemnis kaku kuker nyan rariso fandun fa sḇaryas rai. (Matius fasal 10)[1] (Mam fasfas ḇepupes.) Fasaw ḇeri, manwawan ansya sfarkor ro Yesus nyan fa sḇuk farkarkor kuker napnapes ḇe snonkaku sya. (Mat. 11:1) Mkorama komam roi risuru na koḇukifnoḇek ḇebabo sya fa sifrurna rofyor sḇaryas.
8, 9. (a) Rariso Yesus fyanam ḇe snonkaku oser-oser sya ro ḇaḇeḇaryas? (b) Rariso na kofnoḇek manḇaryas ḇebabo sya fa sakawos kuker snonkaku ḇese raris rosai Yesus ifrurna?
8 Sawawos kuker snonkaku sya. Yesus dawos faro raryur ḇeba ro snonkaku sya mondaḇa. Dawos kako faro snonkaku oser-oser, ma ifrurna kuker myaren. Imnis raris, fyawar kuker bin oso ḇerama fa ḇeyun war ro war ḇeyer ro moḇ ḇefanam ro mnu Sikhar. (Yoh. 4:5-30) Yesus dawos kako ḇe Matius i, snon ḇeyor som, ma dor i fa ḇye manfamyan ḇe i. Matius imarisen ma ḇarpurya dor Yesus ma manfamyan ḇesesya fa sanan kayam ro rum ḇyedi. Ro diwa, Yesus dawos ḇe snonkaku ḇebor sya.—Mat. 9:9; Luk. 5:27-39.
Rofyor kawos kuker myaren ma payamyum ḇe snonkaku sya, nari simarisen srower rosai kokofenna
9 Natanael dawos famfnom snonkaku ḇeramakero Nazaret sya. Mboi snar Yesus dawos kuker myaren ḇe Natanael i inja, fyadwer mamam ḇyena faro Yesus, ḇeramakero Nazaret kako. Ma Natanael imarisen fyarkor naborwer ro Yesus i. (Yoh. 1:46-51) Ro farari Yesus ḇyukna, kofarkor snar rofyor kawos kuker myaren ma payamyum ḇe snonkaku sya, nari simarisen srower rosai kokofenna.[2] (Mam fasfas ḇepupes.) Rofyor kofarkor ḇebabo sya fa sakawos kuker nyan ine, nari sisma raryaḇ syadiwer ro ḇaḇeḇaryas ya.
10-12. (a) Rariso Yesus ifnoḇek snonkaku ḇemarisen faro ankankinem ḇeḇye sya rai? (b) Rariso na kofnoḇek manḇaryas ḇebabo sya insa sḇekir fa sḇuk farkarkor napnapes ro Refoya?
10 Farkor snonkaku ḇemarisen ḇerower sya. Yesus ḇyuk oras nabor fa fyararur. Ḇape rofyor ono sisya simarisen srower i, ḇyuk oras nabor ḇesi ma fyarkor si kuker roi nabor. Imnis raris, ras oso snonkaku ḇebor siryur ro danosen andirya fa srower Yesus i. Inja Yesus kuker Petrus surir wai ani ḇeḇanda knik ḇyinkwan bur danosen andirya ma ḇyuk farkarkor faro kawasa ḇeḇor ansi. Ramnai, imarisen kako fa ḇyuk farkarkor oser ḇe Petrus i. Yesus ifrur mujisat fa fyasos in nabor fa nfor ro Petrus pam ḇyedi. Ma ikofen ḇe Petrus i, ”Randak ro knikine nari bemandaswan snonkaku.” Fyorya ḇeri Petrus ma ḇeso i sya ”skosu wai skoḇena kwar, sskobur roi ḇeborna kam” ma skoso Yesus i.—Luk. 5:1-11.
11 Nikodemus imarisen kako fyarkor nabor ro Yesus i. Ḇape snar Nikodemus ḇyeanggota Sanhedrin kaker inja, imkak rosai nari snonkaku ḇesesya sikofenna rofyor smam dawos kuker Yesus i. Inja ryama ḇe Yesus ro roḇ. Yesus iyaw i ḇa ḇape ḇyuk oras ḇe i ma fyasnaḇair napnapes ḇefandun kaku ḇe i. (Yoh. 3:1, 2) Yesus imarisen ḇyuk oras ḇyedi fa fyarkor napnapes ḇe snonkaku sya ma syamḇraḇser kakyar sena. Kuker nyan ḇemnis rarirya kako, fandun fa komarisen korama ḇe snonkaku sya ro fafisu ḇemnis ḇesi, ma koḇuk oras koḇena fa kofnoḇek si fa sifawi Refoya.
12 Rofyor kofararur kayam kuker ḇebabo sya ro ḇaḇeḇaryas, na kofarkor si fa srama kaḇer ḇe snonkaku ḇemarisen ḇerower sya. Kor ḇebabo sya kako fa siso kuker ko rofyor kofrur rarama kaḇer ma farkarkor Refo. Kuker nyan ine, nari sifarkor rariso sḇuk farkarkor ḇe snonkaku ḇesesya rai ma sisma raryaḇ snar sifnoḇek snonkaku sya fa sfarkor napnapes kuker Yahwe I. Ramnai, manḇaryas ḇebabo sine nari simarisen srama kaḇer ḇe snonkaku sya ma sfarkor Refo kuker si. Na si kako sifarkor fa sekaḇaḇaḇ ma fasaw fa sisusu ḇa rofyor sisrow snonkaku sya ro rum sena ḇa.—Gal. 5:22; mam kotak ”Ipok fa Isusu Ḇaḇeri”.
FARKOR ḆEBABO SYA FA SIFARMYAN ḆE NAEK SRAR SYA
Farkor manḇaryas ḇebabo sya fa siswar ma sifarmyan ḇe naek srar sya (Mam paragraf 13, 14)
13, 14. (a) Rosai karkara bena ro farari ḇero Refo kuker snonkaku ḇebuk farfnoḇek ḇe snonkaku ḇesesya? (b) Rariso na wafarkor manḇaryas ḇebabo ma romawa ḇebabo sya fa sfasna saswar ḇe naek srar sya?
13 Yahwe imarisen insama manfamyan ḇyesi siswaryaye si ḇe manḇekanaek ma sifarmyan ḇesi. (Wasya Lukas 22:24-27; 1 Petrus 1:22.) Refo ikofen snar Yesus ḇyuk roi nakam, kankenem ḇyedi kako, fa ifnoḇek snonkaku ḇesesya. (Mat. 20:28) Dorkas ifo kuker syowi ma imarisen ḇyuk farsarser nabor kaku. (Kis. 9:36, 39) Maria ’ḇefararur sambraḇ kaku’ faro naek srar ḇero Roma sya. (Rm. 16:6) Rariso na kofnoḇek ḇebabo sya fa sifawi snar fandun kaku fa kofrur roi ḇepyum faro naek srar koḇesya?
14 Na kor ḇeḇabo sya fa sifnoḇek ko fa koraḇe naek srar ḇesinan kwar ḇaido ḇeduf sya. Ma rofyor sinan sya sra fa smam naek srar ḇeradine, bisa fa sun romawa sesya. Penatua bisa fa sor romawa babo sya ḇaido manḇaryas ḇebabo fa sfararur kayam kuker si rofyor sfasos roḇean faro ḇesinan kwar sya ḇaido sifrur mnis rum sena. Rofyor smam rariso naek srar smamwarek oso ma ḇesesya rai, nari sfarari si fa sifrur rarirya kako. Imnis raris, rofyor sḇaryas ro mnu oso, penatua oso ryama ker fa myam naek srar ḇeḇarek ro diansya fa ifawi abar sena. Naek ḇebabo oso ḇesoker kuker i fyarkor ro farari ḇepyum ro penatua ine fa kyara rosai fandun fa ifrur ya fa ifnoḇek naek srar ḇesesya.—Rm. 12:10.
15. Rosai ḇefnai fandun fa penatua sya smam mnis kaku faro naek ḇesur ro ḇaḇerur ḇero sidang sya?
15 Yahwe ḇyuk kwar fakamamar ḇe snon sya fa sḇuk farkarkor Wos Ḇyena ro sidang. Inja fandun fa naek sya sfarkor nyan rariso sḇuk farkarkor kuker nyan ḇepyum rofyor sun faya sena. Au iso penatua ido, na rwower rofyor hamba pelayanan oso dun faya ḇyedi ma wafnoḇek i fa ḇyekir syadiwer. (Neh. 8:8)[3] —Mam fasfas ḇepupes.
16, 17. (a) Nyan ḇepyum rosai Paulus ḇyukifnoḇek Timotius i? (b) Rariso penatua sya kuker nyan ḇepyum na sifnoḇek manfarandows ḇebabo ro sidang sya?
16 Fandun isya fa sfarkor naek sya fa sḇe manfarandows ro sidang. Paulus fyarkor Timotius ma danun ḇe i fa fyarkor naek ḇesesya. Paulus doḇe, ”Swambraḇ ro saswar-fakamaman ro Yesus Kristus. Rosai wamnaf ro aya kwar ro saksi ḇeḇor, farkorna kada faro snonkaku wakyarsya, ma sifawinanem kako sakfarkor snonkaku ḇese.” (2 Tim. 2:1, 2) Timotius fyarkor nabor ro Paulus i, iso penatua ma manwawan, nyan rariso ḇyekir syadi ro ḇaḇeḇaryas ma ifnoḇek naek ḇesesya ro sidang.—2 Tim. 3:10-12.
17 Paulus ḇyuk oras nabor kuker Timotius i snaro imarisen myam ḇyekir kwar ro fararmyan ḇyedi ke roḇa. (Kis. 16:1-5) Penatua sya na sfarari Paulus i kuker sun hamba pelayanan sya fa siso kayam rofyor sifrur penggembalaan. Kuker nyan ine, nari sfarkor ro penatua sya nyan fa sfarkor ḇesesya kako, rariso sfasna ḇaḇekaḇaḇaḇ ma sawarwar, ma rariso sisnefer ḇe Yahwe I rofyor smamfaduru kawasa ḇyesi.—1 Ptr. 5:2.
FARKARKOR IMA ROI ḆEFANDUN KAKU
18. Rosai ḇefnai fandun fa kofarkor ḇesesya ro fararmyan ḇe Yahwe I ima roi ḇefandun kaku beko?
18 Ro baboine, fandun fa sfarkor manḇaryas ḇebabo sya insa sḇekir ro fararur ḇaḇeḇaryas. Fandun oso isya fa naek sya sfarkor nyan smamfaduru sidang ya. Yahwe imarisen manfamyan ḇyesikam sisma farkarkor ḇepyum ma ḇyuk kwar ḇeko fakamaman fa kofnoḇek ḇebabo sya. Inja fandun kaku fa kofararur sambraḇ fa kofarkor ḇesesya, raris Yesus ma Paulus sufrur kwarna. Fandun fa kofarkor manḇaryas ḇebabo sya sibor syadiwer, snaro roi nabor nasya kaker fa kofrur ro ḇaḇeḇaryas rofyor papupes ya ryama ḇaim.
19. Rosai ḇefnai fandun fa kokyar kaku snar fararur sambraḇ koḇena fa kofnoḇek snonkaku ḇesesya ro fararmyan ḇe Yahwe I nari nḇuk bon ḇepyum?
19 Kofarkor ḇebabo sya nefandun oras ma fararur sambraḇ. Ḇape na kokyar kaku snar Yahwe ma Yesus su na sufnoḇek ko fa kofawi nyan rariso kofarkor ḇesesya kuker nyan ḇepyum kaku. Na komarisen rofyor komam snonkaku kofarkor sya sfararur marḇak ma ’sifabri’ mankunsi ro sidang ḇaido ro ḇaḇeḇaryas. (1 Tim. 4:10) Ro fafisuya kako, fandun fa koḇensewar fa kosur ro ḇaḇerurya, kofasna rari-rari Kristen koḇena, ma kofanam pdef ḇe Yahwe I.
^ [1] (paragraf 7) Imnis raris, Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇyesi (1) fa sḇaryas kuker Karajan; (2) fa sikyar faro Allah ḇeḇuk roḇean ma sansun sfandunna; (3) fa sawos famfaḇri awer kuker snonkaku sya; (4) fa sikyar faro Allah rofyor snonkaku sya sewayam si; ma (5) fa simkak ḇa faro rosai na snonkaku sya sifrur faro si.
^ [2] (paragraf 9) Memperoleh Manfaat dari Pendidikan Sekolah Pelayanan Teokratis, ram 62-64, naser anun ḇepyum kuker nyan rariso kawos ḇe snonkaku ḇesesya ro ḇaḇeḇaryas.
^ [3] (paragraf 15) Memperoleh Manfaat dari Pendidikan Sekolah Pelayanan Teokratis, ram 52-61, fasnaḇair rariso naek sya na sḇekir syadiwer ro nyan sḇukidawos faya sena ro sidang.