Mitim Olkaen Man Long Atens Tede
TAEM aposol Pol i go long Atens raonabaot long yia 50 K.T.,a taon ya i stap yet olsem wan impoten ples blong bisnes, nating se hem i no moa gat bigfala nem olsem bifo from ol man blong hem we oli gat gudhan blong mekem plante samting. Wan buk we i tokbaot histri, i talem se: “[Atens] i gohed blong stap olsem stampa taon blong Gris, long saed blong skul mo fasin ya we ol man blong hem oli gat gudhan blong mekem plante samting. Hem i stap olsem wan gudfala ples, we plante man blong hae save mo plante man we oli gat paoa long taem ya, oli wantem kam blong luk.”
Taem Pol i stap long ples ya, ating hem i gat jans blong prij long ol man Jyu, ol hiten man blong Atens, mo plante man blong ol narafala ples. Hem i wan tija we i gat fasin luksave mo hem i gat gudhan blong tij. Taswe, hem i talem long wan tok blong hem se God i mekem “yumi evriwan i laef,” mo hem i “stat long wan man nomo nao i mekem olgeta man blong wol.” Mo tu, hem i talem se, “Yufala evriwan i mas tanem tingting blong yufala from ol sin blong yufala” from we Hem bambae i jajem “olgeta man long wol.”—Ol Wok 17:25-31.
Wan Teritori We i Gat Plante Defren Kaen Man Long Hem
Long ol yia we oli jes pas, Atens i kam wan taon we i pulum plante man blong ol narafala ples oli kam. Ol man we oli wok blong gavman blong ol narafala kantri mo plante haeman blong ami, oli kam blong mekem wok long nem blong kantri blong olgeta. Plante yangfala blong Afrika mo Medel Is, oli kam stap long ples ya olsem ol studen blong yunivesiti. Fulap man blong wok blong Afrika, Esia, mo ol kantri long Is Yurop oli kam. I gat plante man Filipin mo sam blong Saot Is Esia, we oli kam blong faenem wok olsem haosgel no ol man blong klinim garen. Mo i gat plante refujib we oli kam long ol kantri raonabaot, no long ol narafala kantri blong wol we i gat trabol i kamaot long olgeta.
Samting ya i mekem bigfala wok long olgeta man we oli stap talemaot gud nyus blong Kingdom long ples ya. Plante long olgeta man we oli kam stap long ples ya blong smoltaem nomo, oli toktok Engglis. Be sam long olgeta, oli toktok prapa lanwis blong olgeta nomo. Ol man ya oli gat plante defren kastom mo skul blong olgeta. Long olgeta man ya we oli kam, yu save faenem sam we oli talem se oli Kristin, sam Muslim, Hindu, Budis, ol man we oli bilif se taem man i ded sol blong hem i aot long bodi i go long wan ston no tri no samting olsem, ol man we oli no wantem bilif long paoa blong God, mo ol man we oli no bilif long God nating. Ol Wetnes blong Jeova oli mas lan blong mekem toktok blong olgeta i stret long ol defren fasin blong laef we ol man ya oli gruap long olgeta.
From we bighaf blong ol man ya we oli jes kam, oli bin gotru long sam hadtaem, plante taem oli gat sam kwestin long saed blong mining blong laef mo samting we bambae i kamaot long fyuja. Samfala oli tinghae long Baebol mo i no hadwok long olgeta blong agri long ol tok blong hem. Bighaf blong ol defren kaen man ya we oli stap long ples ya, oli gat tingting daon, oli kwaet man, mo oli hanggri from trutok. Oli harem se oli fri moa blong traem faenem trutok, from we oli stap longwe long ol famle mo ples blong olgeta.
Blong prij long ol man ya, long yia 1986, faswan Engglis kongregesenc i stat long Atens. Namba blong ol man we oli intres i gru kwiktaem. Long ol faef yia we oli jes pas, raonabaot 80 man oli tekem baptaes. Risal blong samting ya, hemia we i gat wan kongregesen i stat long Atens long lanwis blong ol man Arab, wan kongregesen long lanwis blong ol man Polan, mo blong smoltaem, wan Franis grup tu. Blong halpem ol narafala kongregesen mo grup, samfala we oli stap long Engglis kongregesen oli muf i go long ol ples olsem Tesalonaeka we i stap long not, Heraklion, Krit, mo Pireas, hemia pot blong Atens. ?Yu yu wantem mitim sam long ol man ya blong ol defren kantri we oli bin faenem trutok long Atens?
Ol Gudgudfala Samting Blong Olgeta Nesen Oli Stap Kam Insaed
Thomas i bon long Asmara, Eritrea, mo i gruap wetem strong bilif long skul Katolik. Taem hem i gat 15 yia, hem i go stap long wan haos wetem ol man we oli stap tren blong kam pris. Hem i askem wan bigman we i lukaot long ples ya se, “?Olsem wanem nao wan God i save stap olsem tri defren God wantaem?” Bigman ya i ansa se, “From we yumi mas agri long olgeta samting long saed blong speret we pop i stap talem. Antap moa, samting ya i wan tokhaed, mo yu yu yangfala tumas blong kasem save long hem.” Afta long faef yia we hem i stap long haos blong ol pris ya, Thomas i aot, from we tingting blong hem i fasfas mo hem i harem nogud from fasin mo tijing blong jyos ya. Be, hem i gohed blong traem faenem trufala God.
Wan dei, smoltaem afta we hem i bin muf i kam long Atens, hem i faenem wan Wajtaoa afsaed long doa blong haos blong hem, stampa store long hem se “Yu Yu Save Kasem Helt Mo Gladtaem.” Hem i ridim Wajtaoa ya plante taem. Long semfala magasin ya, hem i ridim se yumi mas stap lukaot Kingdom blong God mo stret fasin fastaem. (Matyu 6:33) Thomas i nildaon mo i askem God blong soemaot long hem olsem wanem hem i save mekem samting ya, mo hem i promes se: “Sipos yu soemaot long mi olsem wanem blong lukaot Kingdom fastaem, bambae mi mi givim sikis manis long laef blong mi blong lanem olsem wanem blong mekem wok blong yu.” Fo wik afta long samting ya, tu Wetnes i kam long haos blong hem. Wantaem nomo, Thomas i agri blong stadi Baebol, mo ten manis biaen, hem i baptaes. Hem i talem se: “Jeova i rili ansarem prea blong mi, mo hem i givim jans long mi blong kam wan Wetnes blong hem. Naoia, lav blong hem i pusum mi blong lukaot Kingdom mo stret fasin blong hem fastaem long laef blong mi.”
Taem tu narafala Wetnes oli stap prij long ol haos wanwan, oli kam long wan haos we i gat wan nem long doa blong hem, nem ya i blong wan narafala kantri.
Tru long wan samting olsem telefon, woman we i stap insaed long haos ya i askem long tufala ya se, “?Yufala i wantem wanem?”
Wan long tufala Wetnes ya i talem se oli stap traem faenem ol man we oli save toktok Engglis, we oli intres long Baebol.
Woman ya i askem se, “?Yufala i blong wanem skul?”
“Mifala ol Wetnes blong Jeova.”
“O, !I gud! Kam antap long haos blong mi.”
Ale tufala i go, mo taem doa blong eleveta i open, oli luk wan bigfala man i stanap i stap, we fes blong hem i no glad. Be woman ya we i stap insaed i toktok.
“Letem tufala i kam insaed. Mi mi wantem toktok wetem tufala.”
Woman ya i talem long ol Wetnes se, hem i stap folem man blong hem long olgeta ples blong wol from we man blong hem i plei long wan tim blong spot. Mo jes wan dei bifo, hem i bin prea long God blong halpem hem blong faenem ol Wetnes blong Jeova. Ale, wantaem nomo, oli statem wan Baebol stadi wetem hem. From we taem blong hem blong stap long Gris i sot nomo, oli mekem plan blong stadi tri taem long wan wik, nao oli finisim buk ya Laef Foreva long ten wik nomo.
Nekis yia, tufala i kambak long Gris bakegen from spot. Ale woman ya i gohed wetem stadi blong hem, mo hem i gohed gud. Afta long tu manis, hem i joen wetem ol Wetnes long wok blong prij olsem wan pablisa we i no baptaes yet, mo kwiktaem hem i statem faswan Baebol stadi blong hem. ?Wetem hu? Wetem hasban blong hem, we i glad tumas long ol Wetnes mo ol jenis long fasin blong waef blong hem.
Allan, pikinini boe blong wan pasta blong Protestan skul, i gruap long Saot Afrika. Taem hem i smol nomo, hem i bilif strong se Baebol i tok blong God. From we hem i no glad long skul blong hem, hem i stat blong stadi long ol waes blong man mo politik. Be samting ya i mekem hem i harem nogud bitim bifo. Afta we hem i muf i go long Gris, filing blong hem blong harem nogud i kam bigwan moa. Hem i harem se laef blong hem i no gat mining, mo se hem i stap long wan rod we i no go samples.
Wan naet wan samting i hapen. Allan i talem se, “Mi nildaon mo mi talemaot olgeta samting we i stap long hat blong mi long God. Mi krae from we mi sore long fasin blong laef we mi bin folem, nao mi askem God blong i lidim mi i go long ol trufala man blong hem. Mi promes se bambae mi wokbaot long laet blong Hem we i lidim mi.” Wan wik biaen, hem i go long wan stoa, mo hem i stat storeyan wetem woman blong stoa ya, we i wan Wetnes. Storeyan ya i mekem wan bigfala jenis long laef blong Allan. “Long ol dei we oli kam biaen, mi luksave se olgeta bilif ya we mi bin laekem tumas, oli no tru: Triniti, helfaea, sol we i no save ded—olgeta ya oli no ol tijing blong Baebol nating.” Long Haos Kingdom, wan man wetem woman blong hem we tufala i Wetnes, oli askem blong mekem wan stadi blong Baebol wetem hem. Hem i agri mo i gohed kwiktaem nomo. Allan i tingtingbak se, “Trutok i mekem mi mi krae from glad, mo i mekem mi mi fri.” Wan yia biaen, hem i tekem baptaes. Tede, hem i glad blong stap olsem wan man blong givhan long lokol kongregesen.
Elizabeth i kam long Naejeria. Long ples ya, hem i bin traem blong faenem God long plante defren jyos, be hem i no kasem samting we hem i wantem. Wan samting we hem i no laekem nating, hemia tijing blong harem nogud blong olwe long helfaea. Taem hem i kam long Atens wetem famle blong hem, tu Wetnes oli kam long haos blong hem, mo tufala i statem wan Baebol stadi wetem hem. Elizabeth i glad tumas blong lanem se God i no stap bonem ol man blong olwe long faea, be hem i givim wan hop blong laef we i no save finis long wan paradaes long wol. Hem i gat bel long namba fo pikinini blong hem, mo hem i gat tingting blong kilim i ded pikinini ya taem i stap long bel blong hem yet. Nao hem i lanem tingting blong Jeova long Baebol se laef i wan tabu samting. Naoia hem i gat wan naesfala smol gel. Elizabeth i gohed gud, mo i no longtaem hem i tekem baptaes. Nating se hem i gat fo pikinini mo hem i wok fultaem, hem i wok olsem wan haftaem paenia kolosap evri manis. Hem i kasem blesing taem hasban blong hem i stat blong stadi Baebol. Hem i talem se: “Mi talem tangkyu long Jeova mo ogenaesesen blong hem we i fulap long lav, from we mi faenem trufala God mo trufala wosip.”
Ol Wetnes oli faenem plante defren kaen man long ples ya, long wok blong prij long ol rod. Be i nidim strong tingting blong gohed blong mekem intres blong olgeta i gru. Samting ya i tru long saed blong wan yangfala woman blong Siera Leon, nem blong hem Sallay. Wan Wetnes i bin givim wan traket long hem, i tekem adres blong hem, mo i mekem plan blong kam visitim hem bakegen. Sallay i intres mo i agri blong statem wan Baebol stadi. Be from we hem i kasem hadtaem long wok mo sam narafala trabol bakegen, hem i no mekem stadi ya evri taem. Gogo wan dei hem i aot long haos blong hem i go long wan narafala ples, mo i no talem long Wetnes ya we i mekem stadi blong hem, weples hem i go long hem. Wetnes ya i gohed blong kambak bakegen long semfala haos. Mo biaen, Sallay i sanem wan mesej long hem blong kam long nyufala haos blong hem.
Ale, nao Sallay i mekem stadi evri taem, nating se hem i stap long ol laswan manis bifo we hem i karem bebi blong hem. Afta we bebi i bon, Sallay i kam wan pablisa we i no baptaes yet. Sipos yu ting se maet samting ya i isi long hem, hem i no isi nating. Long haf pas sikis evri moning, hem i mas rere blong karem bas blong haf haoa, blong tekem bebi blong hem i go long skul blong ol smosmol pikinini. Afta long samting ya, hem i mas karem bas wan haoa bakegen blong go kasem wok blong hem. Taem hem i finisim wok blong hem olsem woman blong klinim haos, hem i mekem semfala trep i gobak long haos. Long ol naet we i gat miting, no taem hem i goaot long wok blong prij, hem i karem bas wan haoa bakegen blong go mo kambak, nating se hasban blong hem i agensem hem. Hem i gohed blong soemaot lav mo longfala tingting long hasban blong hem, mo hem i kasem mak we hem i givim laef blong hem long God mo tekem baptaes. ?Olsem wanem long hasban blong hem? Hem i kam long Memoriol blong ded blong Jisas mo i agri blong stadi Baebol.
Blesing Blong Ol Gudfala Frut
Bighaf blong olgeta man ya, oli stap long Atens blong smol taem nomo. Plante long olgeta, oli gobak long kantri blong olgeta blong serem gud nyus wetem ol famle mo ol fren blong olgeta. Sam narafala, oli muf i go long ol kantri blong Wes olsem Yurop no Amerika, mo oli gohed blong mekem wok blong Jeova. Olgeta we oli stap long Gris, oli haremgud from ol gudfala risal we oli kamaot taem oli wetnes long ol man ples blong olgeta we oli kam stap long kantri ya tu. Long sam narafala bakegen, ol sid blong trutok oli stat blong karem frut nomo taem oli muf i go long wan narafala kantri mo sam Wetnes oli kam luk olgeta bakegen.
Olgeta samting ya oli pruvum se Jeova i stap mekem i sem mak nomo long olgeta man. Hem i agri long man blong enikaen nesen, we i fraetgud long hem mo i laekem stret fasin. (Ol Wok 10:34, 35) Long ol man ya we oli olsem sipsip, fasin blong olgeta blong muf i go long wan narafala kantri blong kasem sam samting long saed blong bodi, i mekem olgeta oli kasem moa blesing bitim we oli bin tingbaot blong kasem—save long saed blong trufala God, Jeova, mo promes blong hem blong laef we i no save finis long wan nyufala wol we stret fasin nomo i stap long hem. !Yes, Jeova i givim rij blesing long olgeta we oli traehad blong mitim ol man blong narafala kantri we oli stap long Atens tede!
[Ol futnot]
a K.T. i minim Kristin Taem.
b Ol man we oli ronwe long kantri blong olgeta from trabol, blong go stap long narafala kantri.
c Wan grup blong man we oli joen wanples blong wosip.
[Tok blong pija long pej 16]
Plante man blong ol narafala kantri oli stap harem gud nyus long Atens