Ol Samting We Oli Mekem Wan Rao i Kamaot
WOMAN i nidim blong talemaot filing blong hem. Man i wantem givim ansa long wan problem. Plante milyan rao insaed long mared long ol yia we oli pas oli kamaot from plante defren samting, be plante taem oli kamaot from sam stampa samting nomo. Fasin blong kasem save long defren tingting no fasin blong toktok blong hasban no waef blong yu i save givhan blong daonem samting we i olsem bigfala faea long bus i kam olsem wan jakol we i red, long ples blong faea long wan hapi hom.
“!Yu No Bos Long Laef Blong Mi!”
Plante taem i tru se ol waef we oli wantem bos mo oli toktok tumas, oli mekem ol hasban blong olgeta oli harem se oli stap kalabus from oli stap kasem tumas advaes, kwestin, mo fasin blong daonem olgeta. Baebol i talemaot filing olsem, taem i talem se: “Ol rao blong wan waef oli olsem ruf we i lik, gogo man i ronwe.” (Proveb 19:13) Wan waef i save askem wan samting be hasban blong hem i stap kwaet, i no wantem mekem samting ya from wan risen we waef blong hem i no save. From waef i tingting se hasban i no harem, naoia hem i talem long hem blong mekem. Fasin blong hasban blong no wantem mekem, i kam strong moa. ?Hemia wan waef we i toktok tumas mo wan hasban we waef blong hem i wantem bos long hem? No ?Hemia tu man we oli no toktok tugeta long wan klia fasin nomo?
Long tingting blong wan waef, nambawan rod blong soemaot lav long hasban blong hem i blong givim sam advaes we i save givhan. Long tingting blong hasban blong hem, waef i stap givim oda long hem mo soem se hasban i no gat gudhan blong mekem samting. Long tingting blong waef, tok ya “Yu no fogetem kakae blong yu,” i soemaot se hem i kea, hem i mekem sua se hasban blong hem i gat wanem we i nidim. Be samting ya i mekem hasban i tingtingbak long olgeta taem ya we mama blong hem i stanap fored long doa mo singaot long hem se: “?Yu karem wora blong yu?”
Wan waef we i taed i save talem long fasin we i kwaet se: “?Yu wantem go kakae long restorong tede long naet?” Rili mining blong hem se: “?Yu no save tekem mi go kakae samples tede long naet? Mi taed tumas blong kuk.” Be maet hasban blong hem we i laekem hem tumas i tekem jans ya blong leftemap fasin blong kuk blong waef blong hem mo i talem strong se hem i laekem moa taem hem i kuk bitim ol narafala. No maet hem i harem se, ‘!Woman ya i stap traem blong kontrolem mi!’ Long semtaem, waef we i save harem i kros i save talem long hem wan se, ‘?From wanem mi mas askem?’
“!Yu No Laekem Mi!”
Hasban i harem nogud, i no kasem save long hem, nao i talem se: “?Olsem wanem hem i save tingting olsemia? !Mi stap wok, mi stap pem ol samting we mifala i wantem, mo samtaem mi karem sam flaoa long hem tu!”
Olgeta man oli nidim blong narafala i laekem olgeta, be wan woman i gat wan spesel nid blong hasban i soemaot samting ya long hem bakegen mo bakegen. Maet hem i no talemaot, be long hat blong hem, hem i save harem olsem se hem i wan hevi samting we narafala i no wantem karem, antap moa sipos hem i kasem sik mun blong hem mo samting ya i mekem tingting blong hem i foldaon lelebet. Long taem olsem, hasban blong hem i save lego, wetem tingting se waef i wantem stap hem wan nomo blong smoltaem. Maet waef i save tekem fasin ya we hasban blong hem i no stap kolosap long hem olsem pruf blong wan samting we hem i fraet bigwan long hem—hasban i no moa laekem hem. Maet hem i toktok kros, blong traem blong fosem hem blong laekem mo sapotem hem.
“?Wanem i Rong, Switat?”
Maet fasin blong wan man blong faenem ansa blong wan problem, i blong lukaot wan kwaet ples blong save tingting dip long hem. Maet wan woman i haremsave se i gat wan trabol mo samting ya i pusum hem blong traem pulum hasban blong hem blong toktok. Be nating se waef i traehad wetem gudfala tingting nomo, maet hasban i save harem se waef i stap fosem hem mo i daonem hem. Taem hem i traem stap hem wan blong tingting dip long problem ya, hem i luk we waef blong hem we i holemstrong long hem i strong blong folem hem. Hem i harem voes ya we i gat lav long hem i gohed blong talem se: “?Switat, yu oraet? ?Wanem i rong? I gud yumi tokbaot samting ya.”
Sipos i no gat ansa, wan waef i save harem nogud. Taem hem i gat wan problem, hem i wantem blong tokbaot wetem hasban blong hem. Be man we hem i laekem i no wantem blong serem filing blong hem. Maet waef i save ting se: “Hem i no moa laekem mi.” Ale taem man we i no luksave ol samting ya, i kamaot long kona blong hem, mo i haremgud long ansa we hem i faenem long problem blong hem, hem i no moa faenem wan waef we i laekem hem tumas mo i wantem givhan long hem olsem bifo, be wan waef we i kros mo i rere blong agensem hem from hem i no bin tingbaot hem.
“!Yu Neva Lesin Long Mi!”
Tok ya i olsem krangke nomo. Long tingting blong hasban, i olsem se hem i stap lesin oltaem nomo. Be taem waef blong hem i tok, hem i harem se wan kompyuta i stap skelem mo jekem ol tok blong hem, olsem we i stap faenem ansa long wan problem blong matematik. Hem i luk se samting ya we hem i ting se i stap hapen, i tru, taem hasban i katem toktok blong hem nao i talem se: “Be, ?from wanem yu no jes. . . ?”
Taem wan waef i kam long hasban blong hem wetem wan problem, plante taem hem i no stap putum blem long hasban blong hem mo i no stap askem wan ansa long hem. Wanem we hem i wantem moa se wan sora we bambae i lesingud wetem fasin fren, i no blong lesin long store blong hem nomo, be long filing blong hem long saed blong problem ya. Biaen hem i wantem we hasban i kasem save long filing blong hem, hem i no wantem advaes. Hemia from wanem plante hasban we oli traehad blong givhan oli lego wan bom taem oli talem nomo se: “Switat, yu no mas filim olsemia. Hem i no bigwan tumas.”
Plante taem, ol man oli wantem se hasban no waef blong olgeta i mas save wanem i stap long tingting blong olgeta. Wan man i talem se: “Mitufala i mared 25 yia finis. Sipos waef blong mi i no save wanem mi wantem naoia, hem i mas no kea no hem i no traem kasem save.” Wan man blong raetem buk i talem long buk blong hem long saed blong fasin fren insaed long mared se: “Taem tufala we i mared oli no talem long wanwan long tufala wanem oli wantem mo oltaem oli daonem narafala taem hem i mestem wan stret taem blong mekem wan samting, yumi no sapraes se filing blong lav mo fasin blong wok tugeta i stap lus. Long ples blong hem i gat . . . fasin blong agensem narafala, we wanwan long tufala i traem fosem narawan blong givim wanem we hem i nidim.”
“!Yu No Save Karem Responsabiliti Nating!”
Maet wan waef i no talem samting ya stret long hasban blong hem, be hem i save soemaot klia long voes blong hem. Taem waef i askem se: “?From wanem yu let tumas olsem?” hasban i save ting se hem i askem blong kasem sam save. Be ating i moa tru se strong fes blong hem wetem ol han blong hem long saed blong hem, i talem long hasban blong hem se: “Yu no save karem responsabiliti nating smol boe, yu mekem mi mi wari. ?From wanem yu no ring? !Yu no tingbaot mi nating! !Naoia kakae we mi kukum i nogud finis!”
Yes, hem i tru, long saed blong kakae. Be sipos wan rao i kamaot, ?fasin fren blong tufala i stap long trabol? Dokta John Gray i makem se: “Bighaf blong ol rao oli kamaot, i no from we tufala i no agri, be from we maet man i harem se woman i no agri long tingting blong hem, no from we woman i no agri long fasin we man i stap yusum blong toktok long hem.”
Samfala oli gat tingting se long haos man i mas fri blong talem wanem hem i wantem we i no gat wan i save blokem hem from. Be wan man we i gat gudhan long fasin blong toktok i traem blong faenem wan rod blong agri mo kasem pis, taem hem i tingbaot filing blong wan we i stap lesin. Yumi save talem se tok olsem i sem mak long wan kap kol wora we yu sakem long fes blong hasban no waef blong yu no givim long hem long gudfala fasin. Yumi save talem se samting we bambae i mekem i kamaot defren, se fasin blong talem ol toktok.
Sipos yumi mekem ol tok blong Kolosi 3:12-14 i wok, bambae i mekem rao i godaon mo i lidim yumi i go long wan hapi hom: “Yufala i mas putum nyufala laef ya blong yufala olsem prapa klos blong yufala. Yufala i mas gat sore long ol man. Yufala i mas mekem i gud long ol man. Tingting blong yufala i mas stap daon. Yufala i mas kwaet man. Mo tingting blong yufala i mas longfala. Yufala i mas stap givgivhan long yufala, mo taem wan long yufala i gat sam poen agens long narawan long yufala, tufala i mas fofogivim tufala. Yufala i mas fogivim yufala, long sem fasin we Masta blong yumi i fogivim yufala. Mo wetem ol fasin ya, yufala i mas laekem tumas ol man. From we fasin ya blong laekem tumas ol man, hem i save joenem olgeta samting, blong oli kam wan nomo stret.”
[Tok pija long pej 9]
Man i stap rao long saed blong tingting we oli stret, woman i stap rao long saed blong ol filing