Wan Yangfala Man i Lukaot Ansa Blong Ol Kwestin Blong Hem
SAN blong moning i saengud, i godaon tru long ol tri long wan boe we i stap nildaon blong prea wetem fulhat blong hem. Tingting blong boe ya Joseph, we i gat 14 yia, i fasfas, from we i gat plante tumas tingting long saed blong skul long taem blong hem. Ol skul blong longtaem finis, oli stap seraot. Ol nyufala grup blong folem ol man oli stap long evri ples. ?Hem i mas joen long wanem grup? Hem i nildaon nao i askem se: “?Weswan long ol grup ya i tru? ?Olgeta evriwan oli rong? Sipos i gat wan we i tru, ?hem i weswan, mo olsem wanem bambae mi luksave hem?”
Hemia nao tok blong Joseph Smith blong eksplenem trabol we hem i kasem long saed blong bilif, taem hem i yang nomo. Yumi no sapraes we tingting blong hem i fasfas. Hem i stap long bus long not is Amerika. Long ol yia 1800, ples ya i fulap long ol defren tingting long saed blong skul.a Ol man oli nidim samting blong leftemap tingting blong olgeta. Long taem ya, laef blong plante man blong wokem garen i had, olsem graon we oli stap tantanem, we i fulap long ston. Oli wantem tumas we laef i kam moagud. Taswe, ol store blong ol sas samting we ol Indian blong Amerika oli berem, oli stap pulum tingting blong olgeta. Ale, oli wokbaot long ol hil blong lukaot ol samting ya. Oli karem ol majik ston we ol man blong talemaot fyuja oli yusum, oli singaot sem toktok bakegen mo bakegen, mo oli yusum ol stik blong pulum olgeta oli go long stret ples blong faenem ol sas samting ya. Ol kastom store blong ples ya oli tokbaot wan bigfala laen blong ol Indian we i lus olgeta long wan bigfala faet samples long stet blong Nyu Yok.
Ol prija we plante man oli folem olgeta, oli stap pulum tingting blong ol man moa, taem oli talem se ol Indian blong Amerika oli kamaot long ol ten laen blong Isrel we oli bin lus bifo. Eksampel, long 1823, Ethan Smith i raetem buk ya View of the Hebrews; or the Tribes of Israel in America.
Ol Gol Plet Mo Wan Profet
Yangfala Joseph Smith i gruap long medel blong ol kastom store ya mo ol defren tingting long saed blong skul. Famle blong hem tu i intres long ol samting we i kamaot long taem ya. Mama blong Joseph i raetem store long saed blong ol merikel, ol sik blong olgeta we oli kamgud, mo ol vison we oli kasem. Be taem hem wetem sam long ol pikinini blong hem oli joen long wan jyos, Joseph i no wantem folem olgeta. Biaen, taem Joseph i raetem store blong laef blong hem, hem i tokbaot prea blong hem blong askem help, mo ansa we hem i kasem.
Joseph i tokbaot wan vison we God i talem long hem se hem i no mas joen long enikaen grup we oli folem wan man, from we evriwan oli rong. Nao long wan dei we i kolkol lelebet long 1823, Smith we i gat 17 yia long taem ya, i talem long famle blong hem se wan enjel, nem blong hem Moroni, i soem sam gol plet long hem. Fo yia biaen, hem i talem se hem i gat ol plet ya mo hem i kasem spesel paoa blong tanem tok blong olgeta i go long narafala lanwis. Blong mekem olsem, hem i mas yusum wan spesel ston, nem blong hem, “ston blong man we i talemaot fyuja,” wetem wan majik glas blong ae we oli wokem long selva. Glas ya i gat tu daemon long hem, mo ol daemon ya oli gat tri kona blong olgeta. Smith i givim woning se sipos wan narafala man i luk ol plet ya, bambae man ya i ded wantaem nomo.
Smith i save rid be i no save raetgud. Ale, hem i talemaot “ol tok we hem i tanem” long ol plet ya, nao sam narafala man oli raetemdaon. Hem i sidaon long wan ples we kaliko i blokem, nao hem i talem store ya we wan Hibru man, nem blong hem Mormon, i mekemap. Smith i eksplenem se i gat raeting blong “Ijip we oli jenisim smol” i stap long ol plet ya. Raeting ya i smol moa long raeting blong ol man Hibru. Oli talem se Mormon mo pikinini boe blong hem Moroni, oli ol laswan man blong wan nesen we oli kolem ol Nefaet. Oli ol waetman we oli kamaot long laen blong ol man Hibru, mo oli muf i go long Amerika samwe long 600 B.K.T.,b blong ronwe long ol ami we oli kam spolem Jerusalem.
Store i talem se Jisas i kamtru long nesen ya long Amerika afta we hem i ded mo i laef bakegen, nao hem i jusum ol 12 Nefaet aposol blong hem. Ol Lamanaet, wan nesen we i kamaot long ol man Hibru tu, i stronghed mo i laekem blong faet. Taswe, God i putum wan panis long ol man blong nesen ya, i mekem skin blong olgeta i blak. Store blong Mormon i tokbaot moa ol faet we oli gohed oltaem bitwin long tufala nesen ya. Ol Nefaet oli kam nogud. Ale, sloslou, ol Lamanaet, we oli olsem bubu blong ol Indian blong Amerika, oli kilimaot ol Nefaet.
Smith i talem se pikinini boe blong Mormon, we naoia hem i speret ya Moroni, i givim ol toktok long ol gol plet ya long hem. Mo tu, hem i givim long hem wok ya blong stanemap jyos blong Kraes bakegen. I no longtaem, sam man oli folem Smith. Wan rijman we i folem hem, i givim mane blong prentem buk blong Smith we oli kolem The Book of Mormon. Oli prentem buk ya kolosap long hot taem long 1830. Tu wik biaen, Joseph Smith i talemaot taetel we hem wan i tekem, se: “Man blong talemaot fyuja, wan Man blong tanem toktok i go long narafala lanwis, wan Profet, wan Aposol blong Jisas Kraes.” Long Epril 6, 1830, Skul Momon, no Jyos blong Jisas Kraes mo Ol Las-dei Sen, i stanap.c
Prapa fasin blong Smith i gat paoa long ol man, taswe plante oli folem hem. Be plante man oli agensem hem tu, from we skul blong hem i defren. Oli gohed blong mekem trabol long nyufala jyos ya. Ale, ol memba blong hem oli girap oli ronwe i go long Nyu Yok mo Ohaio, mo biaen long Misuri, blong faenem Nyu Jerusalem we skul ya i tokbaot. Smith we i mekem wok blong wan profet, i talemaot plante revelesen, i talemaot wanem we God i wantem long saed blong ol samting, olsem fasin blong givim mane long jyos, mo loa blong God blong tekem plante waef. Laswan revelesen ya nao i mekem plante moa man oli girap agensem jyos ya. From we plante man oli no moa trastem mo oli agensem ol Momon, ol memba blong hem oli karem ol tul blong faet blong blokem ol enemi ya.
Ol trabol mo ol defren tingting we oli stap raonabaot long Joseph Smith taem hem i yangfala, oli no godaon. Plante man long bus oli no wantem nating we ol bigfala grup blong ol man we oli folem Smith oli kam stap long ol taon blong olgeta. Oli no nidim wan narafala tabu buk mo wan man we i putumap hem wan olsem wan profet. Be, nating se ol manples oli no glad nating, long 1839, ol Momon oli statem wan bigfala taon we i gat ol woksap, faktri, yunivesiti, mo ami blong hem, long Novu, Ilinoi. Taem trabol i kamaot agensem olgeta, ol polis oli holem Smith mo putum hem long kalabus long Kataj, Ilinoi. Long Jun 27, 1844, wan grup i kam insaed long kalabus, nao oli sutum Smith i ded.
Jyos i Stap Gohed Afta We Profet Blong Hem i Ded
Store ya i no finis taem Joseph Smith i ded. Kwiktaem biaen, Brigham Young, presiden blong Kaonsel blong Ol Twelef Aposol, i tekem ples blong Smith, nao i lidim plante man blong skul ya oli go long wan trep we i denja, go kasem Gret Sol Lek vali long Uta. Tede, hedkwota blong ol Momon i stap yet long ples ya.d
Jyos ya we Joseph Smith i stanemap, i gohed blong pulum plante man. Sam man blong LDS, oli talem se i gat naen milyan memba blong skul ya long ful wol. Hem i go long plante ples longwe long Nyu Yok Stet, ples we hem i stat. Hem i go long ol ples farawe olsem Itali, Filipin, Urugwae, mo Sair. Nating se plante man oli stap agensem skul Momon yet, be hem i gohed strong. ?Hem i rili trufala Kristin skul we i stanap bakegen, we ol man blong bilif oli stap wet long hem?
[Ol Futnot]
a Biaen, ol man blong histri oli kolem ples ya long wes blong Nyu Yok Stet se ples we i bon finis, from ol grup blong skul we oli stanap blong smoltaem nomo long ol yia jes afta 1800.
b B.K.T. i minim Bifo Kristin Taem.
c Fastaem, oli kolem skul ya Jyos blong Kraes. Be long Epril 26, 1838, hem i kam Jyos blong Jisas Kraes mo Ol Las-dei Sen, no LDS. Ol memba oli laekem nem ya LDS moa, be mifala i yusum nem ya Momon tu (we i kamaot long The Book of Mormon) long ol haf ya, from we plante man we bambae oli ridim, oli save nem ya moa.
d I gat sam grup we oli seraot long ol LDS, mo oli tekem nem ya Momon tu. Bigwan blong olgeta, hemia Jyos blong Jisas Kraes mo ol Las Dei Sen We i Folem Nyufala Plan. Hedkwota blong hem i stap long Independens, Misuri.
[Foto Credit Line Blong Pija Long Pej 15]
Photo: Courtesy Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints/Dictionary of American Portraits/Dover