Japta Ten
Taem Wan Memba Blong Famle i Sik
1, 2. ?Olsem wanem Setan i yusum ded mo sik blong traem spolem bilif blong Job?
YUMI sua se Job i gat wan hapi famle. Baebol i talem se “hem i wan gudfala man i bitim ol narafala man long Is.” Hem i gat seven boe mo tri gel, ten pikinini evriwan. Mo tu, hem i gat plante sas samting blong sapotemgud famle blong hem. Impoten moa, hem i lidim famle blong hem blong mekem wosip, mo hem i tingbaot oltaem sipos Jeova i glad long fasin blong ol pikinini blong hem. Olgeta samting ya i mekem se famle i joengud mo i hapi.—Job 1:1-5.
2 Setan we i bigfala enemi blong Jeova God, i lukluk laef blong Job mo olsem wanem i rongud. Oltaem Setan i stap lukaot rod blong spolem bilif blong ol man blong God, taswe, hem i girap, i kilim i ded hapi famle blong Job. Biaen, hem i ‘mekem se boela i kamaot long Job, i stat long leg blong hem daon, i go kasem antap long hed blong hem.’ Olsem nao, Setan i yusum ded mo sik blong traem spolem bilif blong Job.—Job 2:6, 7.
3. ?Sik blong Job i olsem wanem?
3 Baebol i no talem stret nem blong sik ya we Job i kasem. Be, hem i talem olsem wanem sik ya i spolem bodi blong Job. Mit long bodi blong hem i fulap long wom, skin i kam strong mo i rotin. Win we i stap kamaot long maot blong Job mo bodi blong hem i smel nogud tumas. Hem i harem i soa we i soa. (Job 7:5; 19:17; 30:17, 30) From we Job i harem nogud olsem, hem i sidaon long ol ases mo i skrasem bodi blong hem wetem wan pis graonpot we i brok. (Job 2:8) !Sore tumas long Job!
4. ?Wanem samting i save kasem olgeta famle?
4 ?Bambae yu mekem wanem sipos yu kasem wan bigfala sik olsem? Tede, Setan i no stap givim sik long ol man blong God olsem we hem i bin givim long Job. Be, yumi save se, sam samtaem, ol famle blong yumi oli save sik from we yumi no stretgud olgeta, yumi gat plante wari long laef evri dei, mo graon mo win raonabaot long yumi i stap kam moa nogud. Nating se yumi mekem plante samting blong traem blokem sik, yumi evriwan i stap kasem, mo sam long yumi i kasem bigfala sik olsem Job. Taem sik i kasem famle blong yumi, hem i rili wan bigfala traem. Taswe, i gud yumi luk olsem wanem Baebol i save givhan long yumi blong stanap strong, taem bigfala enemi ya we i stap raonabaot long ol man oltaem, i kasem yumi.—Eklesiastis 9:11; 2 Timote 3:16.
?WANEM FILING BLONG YU LONG SAED YA?
5. ?Ol memba blong famle oli mekem wanem taem wan long olgeta i sik blong smoltaem?
5 I no isi, taem wan samting i mekem program blong famle i fasfas. I moa strong, taem samting ya i wan sik we i stap longtaem. Nating sipos sik i stap smoltaem nomo, yumi mas jenisim sam samting long famle. Yumi mas luksave ol samting we sikman ya i no naf blong mekem, mo lego sam samting we yumi wantem mekem. Ating famle i mas stap kwaet blong mekem se hemia we i sik i save spelgud. Maet oli mas livim sam wok we oli wantem mekem. Nating se i olsem, evriwan long famle oli sore long brata, sista, papa no mama blong olgeta we i sik. Ol smol pikinini tu oli sore, nating se samtaem narafala long famle i mas tok long olgeta blong oli givhan long hemia we i sik. (Kolosi 3:12) Taem wan memba blong famle i sik blong smoltaem nomo, evriwan long famle oli rere blong givhan. Mo oli hop se, sipos oli sik samtaem, evriwan long famle bambae oli soem sem fasin long olgeta.—Matyu 7:12.
6. ?Wanem fasin i save kamaot sipos wan long famle i kasem wan bigfala sik we i stap longtaem?
6 ?Be, olsem wanem sipos wan long famle i kasem bigfala sik, mekem se, blong plante yia, laef blong famle i fasfas mo i jenis bigwan? Eksampel, ?olsem wanem sipos wan long famle i kasem sik ya we haf bodi blong hem i ded, no sik ya we sloslou hem i lusum hed blong hem, no wan narafala sik we i mekem se sloslou hem i lusum paoa? ?Olsem wanem sipos wan long famle i kasem wan sik long tingting, olsem sik ya skisofrenia? Fastaem, ol narafala long famle oli sore long hem—oli harem nogud se hemia we oli laekem hem tumas i stap safa. Be biaen, i save gat sam narafala tingting oli kamaot. Taem sik blong wan memba blong famle i jenisim laef blong ful famle mo i blokem olgeta long plante samting, maet oli save kam kros. Maet oli stap tingting se: “?From wanem samting ya i hapen long mi?”
7. ?Waef blong Job i mekem wanem taem Job i sik, mo hem i fogetem wanem samting?
7 I luk olsem se waef blong Job i bin tingting olsemia. Tingbaot, hem i lusum olgeta pikinini blong hem. Taem ol nogud samting oli stap kamaot long famle blong hem, wan afta narawan, i klia se hem i stap harem nogud moa oltaem. Biaen, hem i luk hasban blong hem, we bifo i stap wok strong mo i gat strong bodi, i stap harem nogud from wan rabis sik we i givim bigfala soa long hem. Nao woman ya i fogetem samting we i impoten moa i bitim olgeta trabol ya—hemia fasin fren we hem mo hasban blong hem i gat wetem Jeova. Baebol i talem se: “Nao waef blong [Job] i talem long hem, i se: “?Weswe yu stap holemstrong long God olsemia? !I moa gud yu tok nogud long nem blong God, mo yu ded!’ ”—Job 2:9.
8. ?Taem wan long famle i sik tumas, wanem vas blong Baebol bambae i halpem ol narafala blong holem stret tingting?
8 Plante man oli harem nogud, oli kros tu, taem sik blong narafala long famle i mekem laef blong olgeta i jenis bigwan. Be, sipos wan Kristin i tingtinggud long bisnes ya, bambae hem i luksave se samting ya i givim jans long hem blong soem se lav blong hem i rili tru. Trufala lav, hemia ‘longfala tingting mo kaen fasin, fasin blong tingbaot narafala fastaem, fasin blong stanap strong tru long olgeta samting, bilif we i no save foldaon, tingting we i stap strong oltaem, mo longfala tingting long taem blong trabol.’ (1 Korin 13:4-7) From samting ya, yumi mas traem bes blong yumi blong sakemaot ol nogud filing, i bitim we yumi letem olgeta oli winim yumi.—Proveb 3:21.
9. ?Wanem ol tok we i save givhan long famle long saed blong speret mo filing taem wan long olgeta i kasem wan bigfala sik?
9 ?Famle i save mekem wanem blong no kam slak long saed blong speret mo filing, taem wan long olgeta i sik bigwan? I tru se, olgeta sik oli no sem mak. Taswe, fasin we yumi folem blong lukaot long ol wanwan sikman mo rod we yumi yusum blong traem winim sik blong olgeta, oli no sem mak tu. Buk ya i no blong talem weswan rod man i mas folem blong lukaot long wan sikman mo weswan meresin we hem i mas dring. Nating se i olsem, long saed blong speret, Jeova i “stap leftemap olgeta we oli foldaon.” (Ol Sam 145:14) King Deved i raetem se: “Olgeta we oli stap tingbaot ol puaman oli save harem gud. Sipos oli stap long trabol, Hae God bambae i givhan long olgeta. Hae God bambae i blokem olgeta, i lukaotgud long laef blong olgeta. . . . Hae God bambae i givhan long olgeta taem oli sik.” (Ol Sam 41:1-3) Jeova i stap lukaotgud long ol man blong hem long saed blong speret, nating se oli kasem bigfala traem long filing blong olgeta, we i bitim prapa paoa blong olgeta. (2 Korin 4:7) Plante famle we wan long olgeta i sik bigwan, oli talem tok blong man blong raetem Ol Sam, se: “Hae God, mi mi stap harem nogud tumas long bodi blong mi. Plis yu holem mi mi stap laef, olsem we tok blong yu i talem.”—Ol Sam 119:107.
HOLEM GUDFALA TINGTING
10, 11. (a) ?Wanem samting i impoten tumas blong mekem famle i stanap strong taem wan i sik? (b) ?Olsem wanem wan woman i stanap strong taem hasban blong hem i sik?
10 Wan proveb blong Baebol i talem se: “Tingting blong man i save stap strong nating se hem i sik long bodi. ?Be taem tingting i foldaon, hu i save stanap strong?” (Proveb 18:14) Wan bigfala trabol i save spolem tingting blong wan famle olsem we i save spolem ‘tingting blong wan man.’ Be, ‘hat we i kwaet, hem i givim laef long bodi blong man.’ (Proveb 14:30) Blong wan famle i stanap strong tru long wan bigfala sik, olgeta memba blong hem oli mas holem wan gudfala mo stret tingting.—Skelem wetem Proveb 17:22.
11 Wan Kristin woman i harem nogud tumas taem wan sik i mekem haf bodi blong hasban blong hem i ded, jes sikis yia nomo afta we tufala i mared. Hem i talem se: “Sik ya i mekem se hasban blong mi i no moa save toktokgud. Kolosap mi no moa save storeyan wetem hem. Mi harem nogud tumas taem mi stap traem blong kasem save long ol tok we hem i stap traehad blong talem.” Traem tingbaot olsem wanem hasban ya tu i harem nogud mo tingting blong hem i trabol. Ale ?tufala ya i mekem wanem? Nating se tufala i stap longwe long Kristin kongregesen, waef i traem bes blong hem blong stap strong long saed blong speret. Oltaem hem i ridim ol nyufala save we ogenaesesen blong Jeova i givim, mo ol save blong Baebol we i stap kamaot long Wajtaoa mo Wekap! Samting ya i givim paoa long hem, nao hem i naf blong lukaot long gudfala hasban blong hem go kasem we hem i ded fo yia biaen.
12. Olsem yumi luk long saed blong Job, ?hemia we i sik i save givhan olsem wanem?
12 Long saed blong Job, hem we i sik, hem nao i holem strong tingting i bitim waef blong hem. Hem i askem long waef blong hem se: “?I stret we yumi akseptem ol gudfala samting long trufala God be yumi no akseptem ol nogud samting tu?” (Job 2:10) !Yumi luksave from wanem disaepol Jemes i tokbaot Job, se hem i nambawan eksampel blong longfala tingting mo fasin blong stanap strong longtaem! Long Jemes 5:11 yumi ridim se: “Yufala i harem tok finis blong fasin blong Job, we hem i mekem tingting blong hem i longfala. Mo yufala i save finis ol samting we Hae God i mekem long hem biaen. Hae God i kaen tumas, mo hem i gat sore long man.” I sem mak tede, plante taem, strong tingting blong hemia we i sik i givhan long ol narafala long famle blong holemtaet wan gudfala tingting.
13. ?Famle we wan memba blong hem i gat wan bigfala sik, oli no mas skelem olgeta wetem hu?
13 Bighaf blong ol famle we oli mas stanap strong tru long wan bigfala sik, oli agri se fastaem i hadwok blong bilif se wan memba blong famle i gat wan bigfala sik. Oli talem tu se, tingting we famle i gat long saed blong trabol ya, i impoten tumas. Fastaem, maet i had blong mekem sam jenis long program blong famle. Be sipos olgeta evriwan oli rili traehad, oli save jenisim sam samting folem ol nyufala problem we oli kamaot. Blong mekem olsem, i impoten blong no skelem laef blong yumi wetem laef blong ol narafala we oli no gat sik insaed long famle. !Yumi no mas ting se laef blong olgeta i moa isi, mo yumi no mas talem se ‘i no stret olsem!’ I no gat wan man we i rili save ol baden we narafala i stap karem. Olgeta Kristin evriwan oli haremgud long tok ya blong Jisas se: “Yufala evriwan we yufala i stap hadwok tumas, yufala i stap karem ol hevi samting, yufala i kam long mi. Bambae mi mi givim spel long yufala.”—Matyu 11:28.
MAKEMAOT OL SAMTING WE OLI MOA IMPOTEN
14. ?Olsem wanem blong makemaot ol samting we oli impoten moa?
14 Taem wan long famle i kasem wan bigfala sik, i gud we famle i tingbaot tok ya blong God se: “Taem i gat fulap man blong givim advaes, bambae ol plan oli stanap.” (Proveb 15:22) I gud we ol memba blong famle oli sidaon wanples mo tokbaot trabol we sik ya i mekem. I stret blong mekem olsem mo prea long saed ya, nao lukaot advaes long Tok blong God blong lidim yumi. (Ol Sam 25:4) ?Famle i save tokbaot wanem long taem ya? Oli mas tekem plante disisen long saed blong meresin, mane, mo famle. ?Bambae hu i lukaot long hemia we i sik? ?Olsem wanem olgeta evriwan long famle oli save wok tugeta blong sapotem hemia we i lukaot long sikman ya? ?Plan we oli agri long hem, bambae i mekem wanem long laef blong ol wanwan memba blong famle? ?Olsem wanem hemia we i stap lukaot long sikman bambae i kasem ol samting we hem i nidim long saed blong speret, mo ol narafala samting we hem i nidim tu?
15. ?Jeova i givim wanem help long ol famle we wan memba blong olgeta i sik bigwan?
15 Sipos yumi prea wetem fulhat blong yumi mo askem Jeova blong lidim yumi, sipos yumi tingting dip long Tok blong hem, mo sipos yumi gat strong tingting blong folem rod we Baebol i soem, ale plante blesing we yumi no tingbaot oli save kamaot. I no oltaem we sikman long famle bambae i kamgud. Be, nomata wanem samting i hapen, oltaem fasin blong dipen long Jeova bambae i mekem i gud long yumi. (Ol Sam 55:22) Man blong raetem Ol Sam i talem se: ‘Hae God, yu yu holem mi mi stap gud, from we oltaem yu yu laekem mi tumas. Taem we mi mi wari, mi stap tingting tumas, oltaem yu yu mekem tingting blong mi i kamgud bakegen, yu stap mekem mi mi glad.’—Ol Sam 94:18, 19; mo lukluk Ol Sam 63:6-8.
HALPEM OL PIKININI
16, 17. ?Papa mama i save tokbaot wanem wetem ol smol pikinini, taem tufala i eksplenem sik blong wan brata no sista blong olgeta?
16 Bigfala sik long famle i save mekem ol pikinini oli harem nogud. I impoten we papa mama i halpem ol pikinini blong kasem save long problem we i kamaot, mo long samting we oli save mekem blong givhan. Sipos hemia we i sik i wan pikinini, papa mama i save eksplenem long ol narafala pikinini se tufala i mas spenem moa taem mo givim moa kea long hemia we i sik, be samting ya i no minim se tufala i no moa laekem ol narafala pikinini ya. I nogud we papa mama i letem kros mo rao i kamaot bitwin long ol pikinini. I moagud we tufala i givhan long olgeta blong fren moa tugeta mo blong soem trufala lav, taem oli wok wanples blong traem winim trabol we sik ya i mekem.
17 Kolosap oltaem, ol yangfala pikinini oli rere moa blong givhan sipos papa mama i pulum filing blong olgeta, i bitim we tufala i yusum ol bigfala tok blong traem eksplenem sik ya. Tufala i save eksplenem soa mo trabol we sikman ya i gat. Sipos ol pikinini we oli no sik oli kasem save se hemia we i sik i no naf blong mekem plante samting we olgeta oli save mekem isi nomo, ating bambae oli soem moa ‘lav olsem wan brata,’ mo bambae oli “gat sore.”—1 Pita 3:8.
18. ?Olsem wanem papa mama i save halpem ol pikinini we oli bigwan finis blong kasem save long ol problem we sik ya i mekem, mo olsem wanem samting ya i save givhan long ol pikinini ya?
18 Papa mama i mas givhan long ol pikinini we oli bigwan finis blong luksave se famle i kasem wan hadtaem, mo se evriwan long famle oli mas jenisim sam samting mo lego sam samting we oli wantem mekem. Papa mama i mas pem dokta mo meresin, taswe maet tufala i no save pem plante samting blong ol narafala pikinini. ?Bambae ol pikinini oli kros from, mo bambae oli harem se oli mestem plante tumas samting? no ?Bambae oli kasem save se oli stap long wan hadtaem, mo oli rere blong lego sam samting we oli wantem? Plante taem, samting ya i dipen long fasin blong papa mama blong tokbaot bisnes ya, mo long tingting we tufala i leftemap insaed long famle. Long plante famle, sik we i kamaot i tijim ol pikinini blong folem advaes ya blong Pol se: “Bambae i no gat long yufala, we wan man i mekem wan samting blong leftemap hem nomo, no blong hem bambae i save tok flas from. Yufala i mas mekem tingting blong yufala i stap daon, mo yufala i mas stap luk ol narafala man olsem we oli gud moa long yufala. Mo yufala evriwan i mas stap luklukaotgud long ol bisnes blong yufala evriwan, i nogud yufala wanwan i stap lukaot long ol bisnes blong yufala nomo.”—Filipae 2:3, 4.
STRET TINGTING LONG OL DOKTA MO MERESIN
19, 20. (a) ?Hed blong famle i gat wanem wok taem wan memba blong famle i sik? (b) Baebol i no wan buk blong meresin, ?be olsem wanem hem i save lidim yumi long saed blong ol sik?
19 Kristin we i gat stret tingting i no save agensem meresin mo rod we dokta i yusum blong traem winim sik ya, sipos ol samting ya oli no brekem loa blong God. Taem wan long famle i sik, yumi lukaot help kwiktaem blong traem mekem hem i haremgud bakegen. Be, maet ol dokta oli gat ol defdefren tingting we famle i mas skelemgud. Antap long hemia, naoia i gat ol nyufala sik we oli stap kamaot, mo plante long ol sik ya, i no gat meresin blong olgeta. Mo tu, samtaem i hadwok long ol dokta blong save wanem nao sik ya we wan man i gat. Taswe, ?wan Kristin i mas mekem wanem?
20 I tru se wan dokta i raetem haf blong Baebol, mo tu, aposol Pol i talem wan gudfala meresin long fren blong hem Timote. Be, Baebol i no wan buk blong talem ol meresin. Hem i blong lidim yumi long saed blong ol fasin blong yumi mo long saed blong speret. (Kolosi 4:14; 1 Timote 5:23) Taswe, long saed blong meresin, Kristin hed blong famle i mas tekem disisen we i stanap long stret tingting. Maet hem i ting se i gud blong save tingting blong wan narafala dokta. (Skelem wetem Proveb 18:17.) I sua se, bambae hem i wantem faenem beswan rod blong halpem hemia we i sik. Bighaf blong ol man oli pas long dokta blong traem faenem rod ya. Samfala oli laekem moa blong folem sam narafala fasin blong traem winim sik blong olgeta. Hemia tu i bisnes blong wanwan man. Be, taem ol Kristin oli traem faenem rod blong winim wan sik, oli no mas fogetem se ‘tok blong God i olsem laet blong rod blong olgeta.’ (Ol Sam 119:105) Yes, oli mas gohed blong folem ol advaes blong Baebol. (Aesea 55:8, 9) Olsem nao, oli no jusum ol meresin mo rod blong winim sik we oli joen wetem wok blong ol rabis speret, mo oli no brekem ol rul blong Baebol blong traem winim wan sik.—Ol Sam 36:9; Ol Wok 15:28, 29; Revelesen 21:8.
21, 22. ?Olsem wanem wan woman Esia i tingtinggud long tok blong Baebol, mo wanem i soemaot se hem i tekem stret disisen?
21 Tingbaot samting we i hapen long wan yangfala woman long Esia. Wan Wetnes blong Jeova i stat stadi Baebol wetem hem, nao hem i stat kasem save long ol tok blong Baebol. Smoltaem biaen, hem i karem wan bebi gel bifo long stret taem blong hem. Bebi ya i smol tumas, olsem 1,470 gram nomo. Woman ya i harem nogud tumas taem dokta i talem long hem se bebi ya bambae i krangke long tingting blong hem, mo bambae i no save wokbaot. Dokta i talem se i moagud we hem i lego bebi ya i stap long wan spesel hospital blong ol bebi olsem. Hasban blong woman ya i no sua wanem disisen i stret blong mekem. Ale, ?woman ya i faenem help weples?
22 Hem i talem se: “Mi tingbaot samting we mi bin lanem long Baebol se, ‘ol pikinini blong yumi, hemia wan presen we Hae God i givim long yumi, wan gudfala samting we hem i givim blong leftemap yumi.’ ” (Ol Sam 127:3) Ale, hem i tekem disisen blong karem “presen” ya i go long haos, mo blong lukaot long hem. Fastaem, i strong we i strong long hem. Be, ol Kristin fren long kongregesen blong ol Wetnes blong Jeova oli givhan long hem, nao hem i naf blong lukaot long pikinini mo givim ol spesel kea we hem i nidim. Twelef yia biaen, pikinini ya i stap go long ol miting long Haos Kingdom, mo i stap haremgud long kampani blong ol yangfala long ples ya. Mama blong hem i talem se: “Mi mi glad tumas we ol rul blong Baebol oli pusum mi blong tekem stret disisen. Baebol i halpem mi blong holem wan tingting we i no jajem mi long fored blong Jeova God, mo blong no mekem samting we bambae mi sore from, long ful laef blong mi biaen.”
23. ?Baebol i talem wanem tok blong leftemap tingting blong ol sikman mo olgeta we oli stap lukaot long ol sikman?
23 Ol sik bambae oli no stap wetem yumi blong olwe. Profet Aesea i tokbaot wan taem long fyuja we ‘i no gat wan man ples i save talem se: “Mi mi sik.” ’ (Aesea 33:24) Promes ya bambae i kamtru long nyufala wol we i kolosap nomo. Be, go kasem taem ya, yumi save kam sik mo yumi save ded tu. I gud tumas we Baebol i leftemap tingting blong yumi, mo i givim advaes blong lidim yumi. Ol stampa rul blong Baebol long saed blong gudfala fasin oli stap sem mak olwe, mo oli hae moa i bitim tingting blong ol sinman we i stap jenis oltaem. Taswe, man we i waes bambae i agri wetem man blong raetem Ol Sam, we i talem se: “Loa blong Hae God i stretgud, mo i stap givim nyufala paoa long man. Ol rul we Hae God i mekem, man i save bilif long hem, mo oli stap givim waes long olgeta we oli no gat waes. . . . Ol tingting blong Hae God oli stret gud, mo oli soemaot fasin blong jajem man we i stret long evri man. . . . Yu yu stap givim pei long mi, from we mi stap obei long olgeta.”—Ol Sam 19:7, 9, 11.
?OLSEM WANEM OL RUL YA BLONG BAEBOL OLI SAVE GIVHAN . . . LONG FAMLE BLONG STANAP STRONG TRU LONG BIGFALA SIK?
Man we i gat lav, i soem longfala tingting mo i stanap strong tru long olgeta trabol.—1 Korin 13:4-7.
I impoten blong holem gudfala tingting.—Proveb 18:14.
I gud blong askem advaes bifo we yumi tekem ol impoten disisen.—Proveb 15:22.
Bambae Jeova i givhan long yumi taem laef i strong.—Ol Sam 55:22.
Tok blong Jeova i save lidim yumi nomata wanem samting i hapen long laef.—Ol Sam 119:105.
[Tok Blong Pija Long Pej 118]
Kristin i save soem se lav blong hem i bigwan olsem wanem, taem hasban no waef blong hem i kasem wan sik
[Tok Blong Pija Long Pej 125]
Taem famle i wokgud tugeta, oli save stanap strong tru long ol problem