Olsem Wanem Ol Puaman Oli Save Folem Stret Fasin
WAN dokta blong Afrika i talem se: “Ol man oli pua from we oli les. Taon ya i fulap long ol man we oli les. Sipos oli rili wantem wok, bambae oli save faenem wan wok. Tede, ol man oli gat rod blong oli no kam pua.”
I tru we sam man oli les, nao fasin ya i save mekem olgeta i kam pua. Baebol i talem se: “Yu save slip smol, spel smol, mo joenem ol han smol blong go ledaon, gogo bambae fasin pua i kamtru long yu, olsem wan stilman, mo bambae trabol taem i kamtru long yu, olsem wan man we i holem tul blong faet.” (Proveb 24:33, 34) Be, plante puaman oli no les. Wan man i talem se: “Kam kasem naoia, mifala i stap hanggri, mifala i stap tosta, mo ol klos blong mifala oli brobrok. Ol man oli stap wipim mifala, mo mifala i no gat ples blong stap blong mifala.” (1 Korin 4:11) Aposol Pol nao i raetem tok ya. ?Olsem wanem? ?Hem i wan les man? !No gat! Hem i wantem mekem Kristin wok blong hem, taswe hem i jusum blong no winim tumas mane. Mo tu, samtaem hem i kasem sam trabol we hem i no wantem, olsem taem ol lida blong skul oli ronem hem.
Tede, plante man long wol oli pua from we oli kasem trabol. Ating oli no kasem wan gud edukesen, no kantri blong olgeta i trabol long saed blong ekonomi no politik. Plante oli stap wok had i stat long eli moning gogo kasem let long naet. Mo nating se oli wok strong olsem, oli kasem smol mane nomo. Be i gat sam narafala rod blong winim mane we oli no stret. Maet samting ya i save pulum olgeta from we oli rili nidim mane. Ale, samfala oli ting se samtaem oli gat raet blong brekem loa blong God. Maet oli tingbaot tok ya blong Baebol, se: “Ol man oli no lukluk nogud long wan stilman we i stil blong fulumap sol blong hem taem hem i hanggri.” Mo wan waesman i prea olsem, i se: ‘I nogud mi mi kam pua, nao mi stil.’—Proveb 6:30; 30:8, 9.
Stret Fasin—?Baebol i Talem Wanem?
?Olsem wanem? ?Tufala tok ya blong Baebol oli min se i oraet nomo sipos wan man i stil? Blong ansa long kwestin ya, yumi mas luk sam moa vas. Faswan tok ya we i stap antap i talem se ol man oli no lukluk nogud long wan man we i stil blong fulumap bel blong hem. Afta hem i gohed, i se: “Be taem oli faenemaot man ya, bambae hem i mas jenisim samting ya we hem i stilim long seven narafala samting olsem bakegen. Bambae hem i mas givim olgeta sas samting long haos blong hem.” (Proveb 6:31) Taem oli holem wan stilman, bambae hem i mas kasem panis olsem loa i talem. !Hem i mas pem from nogud fasin blong hem! Tru ya, ol tok ya oli no leftemap fasin blong stil, be oli givim wan woning long ol puaman. Woning ya i olsem: Sipos ol puaman oli stil, oli save kam moa pua, i bitim bifo. Mo tu fasin ya i save sakem doti long nem blong olgeta mo famle blong olgeta, mo oli save sem bigwan.
?Be olsem wanem long prea blong waesman? Hem i no wantem kam puaman blong bambae ‘hem i no stil mo i no spolem nem blong God blong hem.’ (Proveb 30:9) Yes, sipos wan man blong Jeova i stil, bambae hem i sakem doti long nem blong God mo long kongregesen blong ol man blong Hem. Aposol Pol i talem se: “Yufala i stap talemaot se ‘Bambae yu no stil,’ ?be weswe yufala i stap stil?” Sipos wan man i talem se hem i Kristin be hem i stap stil, ale fasin blong hem i save mekem “ol hiten man oli stap tok nogud long nem blong God.”—Rom 2:21, 24.
Hemia nao from wanem i stret we Baebol i talem se: “Man we i pua be i folem stret fasin i moa gud, i bitim man we i kruked long ol rod blong hem, nating we hem i rij.” (Proveb 28:6) I tru we samtaem aposol Pol i sot long plante samting we hem i nidim. Be neva hem i tekem eskyus ya blong stil, mo neva hem i stil. Hem i talem se: “Man we bifo i man blong stil, hem i mas finis long stil. Hem i mas hadwok long han blong hem long stret fasin, nao bambae i save givhan long ol puaman.”—Efesas 4:28.
Yumi Mas Trastem God
?Olsem wanem nao long olgeta we oli wok had be oli no winim naf mane blong kasem ol samting we famle blong olgeta i nidim? ?Taem wan famle blong olgeta i sik tumas, no i gat wan narafala trabol olsem, oli save stil mo mekem sam nogud fasin olsem? Sam man oli ting olsemia. Wan man Afrika i talem se: “Long kantri blong mifala, sipos yu folem stret fasin, bambae yu no save laef. Sipos yu yu wantem laef, yu mas brekem sam rul we yu yu stap folem.”
Be long Afrika, plante taem ol man oli save ridim ol tok ya: “Yu mas trastem God.” Ol man oli pentem tok ya long ol kameong, mo oli raetem long ol pepa long wol, mo long ol stika. Baebol tu i talem se: “Yu mas trastem Jeova long ful hat blong yu.” (Proveb 3:5) Man we i trastem God, bambae hem i no save mekem i no stret. ?Be i stret we ol puaman oli trastem God? ?Fasin ya i save halpem olgeta blong winim ol trabol blong olgeta?
Aposol Pol, wan minista blong God, i kasem plante trabol. Hem i ‘hanggri, hem i tosta, hem i no gat kakae, hem i no gat ples blong haed mo hem i no gat klos.’ (2 Korin 11:27) !Tru ya, plante taem Pol i no save olsem wanem bambae hem i save stap laef! Hem i mekem Kristin wok ya samwe long 25 yia, nao hem i talem se: “Sipos mi trabol, be mi save rod blong samting ya finis. Sipos mi gat plante samting, be mi save rod blong samting ya tu, from we mi gotru long ol samting ya finis. Nao long wanem rod mi pas long hem, be mi stap harem gud. Sipos mi fulap gud, no mi hanggri, sipos mi gat plante samting, no mi trabol, be nating. Mi save mekem evri samting, long paoa blong [hemia, NW] we i stap mekem mi mi strong.” (Filipae 4:12, 13) Yes, Pol i trastem God.
Pol i save se ol rul blong Baebol oli no blong nating nomo, oli rili save givhan long ol man. Ol rul ya oli kam long God ya we i laef, mo God bambae i halpem olgeta we oli traem folem ol loa ya. Wan profet blong bifo i talem se: “Long saed blong Jeova, ae blong hem i lukluk i go long olgeta ples long wol, blong soemaot paoa blong hem, blong halpem ol man we oli ona long hem long ful hat blong olgeta.”—2 Kronikel 16:9.
Oli Trastem God, Nao Hem i Blesem Olgeta
?From wanem i had long plante man blong oli trastem God? Ating from we ol skul oli no tijimgud olgeta long saed blong God. Ol man we ol skul oli tijim olgeta, oli ting se God i no gat prapa nem blong hem, hem i no wan man be hem i olsem wan paoa nomo, mo ol man oli no save kasem save long hem. Be defren nao, ol Wetnes blong Jeova oli stadi Baebol, taswe oli savegud we God i no wan paoa nomo we i no gat tingting, no gat. Hem i wan Man we i gat nem blong hem. (Ol Sam 83:18; Hibrus 9:24) Oli lanem se hem i gat ol gudfala fasin, nao ol man oli save trastem hem from. Taswe Eksodas 34:6 i talem se Jeova i ‘gat sore long man, mo hem i stap givhan long man long gladhat blong hem. Hem i no save kros kwik. Oltaem hem i stap laekem man tumas, mo oltaem hem i stap holemstrong promes blong hem.’ Ol Wetnes oli trastem God mo oli save se hem i ‘holemstrong ol promes blong hem.’ From samting ya, oli trastem God olgeta taem hem i promes se bambae hem i wokem wan nyufala wol we i no moa gat puaman i stap long hem.—2 Pita 3:13.
Ol milyan Wetnes blong Jeova oli pruvum se i stret nomo we man i trastem God. Yumi save tekem eksampel blong wan Wetnes blong Jeova we i stap long Siera Leon, nem blong hem Rosalin. Woman ya i stap wok had i stat long faef kilok long moning gogo kasem let long naet. Hem i mas mekem olsem blong kasem kakae mo klos blong hem wan mo blong ol sikis pikinini blong hem. Hem i talem se: “Plante man oli stap talem se oli no save folem stret fasin. Be mi save se i no tru. Samtaem, mi mi gat trabol mo mi mi no save olsem wanem blong stretem ol trabol ya. Be mi save se laef blong mi i mas stap stret. Ale bambae ol samting oli kamgud nomo. Tru, mi mi no wantem mekem Jeova i harem nogud long mi.”
Wan man blong raetem ol buk i talem se: “Wan puaman we bel blong hem i emti, hem i nidim hop . . . i bitim bred.” Tru ya, man we tingting blong hem i foldaon mo i hevi, hem i harem nogud moa i bitim we hem i no gat kakae. Be man we i save God, tingting blong hem i no save foldaon olgeta. Rosalin i talem se: “Naoia mi mi stap wok had. Be mi mi harem gud from we mi save se taem i stap kam we bambae mi mi no moa mas wok strong olsemia. Tede mi wok blong kasem kakae blong mi mo famle blong mi. Be long nyufala wol we Jeova i promes finis, bambae i gat plante kakae. Olsem nao, naoia mi mi glad mo mi mi gat wan hop. Bifo, taem mi no save Jeova yet, neva mi mi harem gud olsemia.”—Skelem wetem Aesea 25:6; Revelesen 21:3, 4.
I tru, olsem aposol Pol, maet olgeta we oli trastem God oli save gat trabol bakegen long saed blong mane. Be neva bambae oli brekem loa blong God from mane. Man blong raetem Ol Sam, Deved, i talem se: “Naoia mi mi olfala, mi stap longtaem, be neva mi luk wan gudfala man we [Jeova, NW] i lego hem, no ol pikinini blong man olsem we oli stap asaskem kakae olbaot.” (Ol Sam 37:25) Tru, God i lukaot gud long olgeta we oli putum wok blong hem long fas ples long laef blong olgeta, mo hem i blesem olgeta.—Matyu 6:25-33.
Olsem nao, sipos yu yu pua, yu “mas no kam slak blong mekem ol gudfala wok.” (2 Tesalonaeka 3:13) Neva yu mas brekem loa blong God. Yu yu mas frengud wetem God mo yu yu mas trastem hem blong bambae hem i save halpem yu blong winim ol trabol blong laef. Baebol i leftemap tingting blong olgeta we oli mekem wok blong Jeova mo oli trastem hem. Hem i talem se: “Yufala i mas putum yufala i stap daon, aninit long han blong God ya we i gat bigfala paoa. Nao long taem we hem i luk se i stret, hem bambae i leftemap yufala. Yufala we i stap tingting tumas, yufala i mas putum ol trabol blong yufala long han blong hem, from we oltaem hem i stap tingbaot yufala.”—1 Pita 5:6, 7.
[Tok blong pija long pej 6]
“Wan puaman we bel blong hem i emti, hem i nidim hop . . . i bitim bred”
[Tok Blong Pija Long Pej 7]
Ol Wetnes blong Jeova oli halpem ol man blong oli trastem God