Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • w93 11/15 pp. 28-30
  • ?From Wanem i Gud Blong Talemaot Mastik Blong Yu?

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • ?From Wanem i Gud Blong Talemaot Mastik Blong Yu?
  • Wajtaoa—1993
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • No Mas Letem Tingting i Foldaon
  • Tingting Daon Hem i Wan Impoten Fasin
  • Oli Talemaot Ol Mastik
  • Stretem Ol Mastik Blong Yumi
  • Taem Wan Elda i Mekem Wan Mastik
  • Yu Mas Kwik Blong Talemaot Wan Mastik
  • Glad Blong Talemaot Ol Mastik
  • ?Olsem Wanem Blong Stretem Ol Mastik Blong Mi?
    Ol Ansa Blong 10 Kwestin We Ol Yangfala Oli Askem
  • ?Olsem Wanem Blong Dil Wetem Ol Mastik Blong Mi?
    Ol Yangfala Oli Askem
  • Gat Stret Tingting Long Ol Mastik
    Wajtaoa Pablic—2017
  • Talem Sore Gudfala Rod Blong Mekem Pis
    Wajtaoa—2002
Luk Moa Samting
Wajtaoa—1993
w93 11/15 pp. 28-30

?From Wanem i Gud Blong Talemaot Mastik Blong Yu?

HEM i wan long ol narakaen faet we i hapen long histri blong ol ami. Wan woman ambasada we i no karem wan tul blong faet i sanem bak 400 soldia we oli gat strong tingting blong faet blong kilim man we i tok nogud long olgeta. Afta we lida blong ol soldia ya i harem gudfala toktok blong wan woman nomo we i no fraet, ale hem i stopem plan ya blong hem blong mekem faet.

Lida ya hem i Deved, we biaen hem i kam king blong Isrel. Hem i lesin long woman ya Abigel from we hem i wantem mekem God i glad long hem. Taem woman ya i yusum fasin waes blong soem long Deved se sipos hem i givimbak mo i kilim ded hasban blong hem, Nabal, bambae hem i gat fol from, nao Deved i talem long hem i se: “!Mi mi presem Jeova we hem i God blong Isrel, we Hem i sanem yu tede blong kam mitim mi! !Mo mi presem yu from we yu yu waes, mo mi mi presem yu from we yu yu blokem mi tede blong mi no kilim man i ded nao mi save gat fol from mo blong mi sevem mi wan!” Deved i glad se God i yusum Abigel blong i stopem hem blong hem i no mekem wan bigfala mastik.​—1 Samuel 25:​9-35.

Long wan Sam, Deved i askem se: “?Hu i save luksave ol mastik?” (Ol Sam 19:​12, NW) Maet yumi no save luksave ol mastik blong yumi olsem hem, sipos i no gat man i soemaot ol mastik ya long yumi. Long sam narafala taem ol nogud frut we oli kamaot long laef oli fosem yumi blong luksave se yumi bin mekem mastik, yumi no waes, no yumi no kaen long narafala.

No Mas Letem Tingting i Foldaon

Yumi evriwan yumi stap mekem mastik, be ol mastik ya oli no mas mekem tingting i foldaon. Wan man blong gavman, (Diplomat) Edward John Phelps i talem se: “Man we i no mekem ol mastik plante taem hem i no mekem wan samting.” Mo Kristin disaepol Jemes i talem se: ‘Plante taem yumi evriwan i mekem mastik.’ (Jemes 3:2) ?Olsem wanem, wan pikinini i save lanem blong wokbaot we i no foldaon samtaem? No gat, from we wan pikinini i lan from ol mastik blong hem mo oltaem hem i traem gogo hem i skelemgud wokbaot blong hem.

Blong gat wan laef we i skelgud, yumi mas lan from ol mastik blong yumi mo blong ol narafala man. From we Baebol i tokbaot ekspiryens blong plante man we maet laef blong olgeta i olsem laef blong yumi, samting ya i save givhan long yumi blong yumi no mekem sem mastik olsem olgeta oli mekem. ?Wanem samting yumi save lanem long ol mastik blong olgeta?

Tingting Daon Hem i Wan Impoten Fasin

Wan samting blong lanem se God i no stap jajem olgeta man we oli mekem mastik, be hem i stap jajem olgeta ya nomo we oli no wantem jenis sipos oli gat jans blong mekem olsem. King Sol blong Isrel i no wantem obei long ol oda we Jeova i givim blong hem i finisim olgeta man Amalek. Taem profet Samuel i stretem hem, fastaem Sol i talem se ol samting ya oli no impoten mo biaen i traem blong talem se hem i fol blong ol narafala. Hem i wantem moa blong soem se hem i no rong long fored blong ol man blong hem, bitim we hem i wantem stretem mastik blong hem. Taswe, ‘Jeova i no moa wantem hem olsem king.’​—1 Samuel 15:​20-23, 30.

Nating se Deved, man ya we i tekem ples blong Sol, i mekem ol bigfala mastik, be God i fogivim hem from tingting blong hem i stap daon blong akseptem advaes mo fasin stretem. Tingting daon we Deved i gat i pusum hem blong folem ol tok blong Abigel. Ol soldia blong hem oli rere blong faet. Be hem i talemaot fored long ol man blong hem se, hem i mekem wan disisen we hem i no tingtinggud long hem fastaem. Long ful laef blong Deved, tingting daon olsem i givhan long hem blong i askem God blong i fogivim hem mo stretem ol rod blong hem.

Tingting daon tu i pusum ol man blong Jeova blong oli stretem ol strong tok we oli talem be oli no tingtinggud fastaem. Long wan taem blong mekem kot fored long Kaonsel, hae pris i givim oda blong oli slapem Pol. Aposol ya i tokbak i se: “Yu yu olsem laenwol blong haos we waetwas nomo i holem. God bambae i kilim yu yu foldaon.” (Ol Wok 23:3) From we ae blong Pol i nogud, taswe maet hem i no luksave man ya we hem i toktok long hem nao biaen olgeta ya we oli stap kolosap oli talem se: “!Yu yu stap tok nogud long hae pris blong God ya!” Nao, kwiktaem Pol i talemaot mastik blong hem, i se: “Ol brata, mi mi no save nating we hem i hae pris. From we mi mi save, Baebol i talem se ‘Bambae yu no tok nogud long man we i haeman blong yu.’ ” (Ol Wok 23:​4, 5; Eksodas 22:28) Yes, Pol i gat tingting daon mo talemaot mastik blong hem.

Oli Talemaot Ol Mastik

Baebol i soemaot tu se sam man oli jenisim tingting we i no stret. Eksampel, tingbaot Asaf man ya blong raetem sam haf blong Ol Sam. From we i luk olsem se laef blong ol rabis man i gohed gud, hem i talem se: “Mi mi stap holem tingting blong mi i klin, mi no stap mekem sin, be blong nating nomo.” Be Asaf i kasem stret tingting bakegen afta we hem i go long haos blong Jeova mo tingting dip long ol blesing blong klin wosip. Antap moa hem i talemaot mastik blong hem long Ol Sam 73.

Jona tu i letem rong tingting i spolem gudfala tingting blong hem. Afta we hem i prij long Nineve, hem i stap tingting tumas blong leftemap hem wan bitim tingting blong sevem ol man blong taon ya. Jona i no glad taem Jeova i no panisim ol man Nineve nating se oli tanem tingting blong olgeta, be God i stretem hem. Nao Jona i luksave se tingting blong hem i rong, from we buk we i karem nem blong hem long Baebol i soemaot klia ol mastik ya blong hem.​—Jona 3:10 kasem 4:11.

Man ya Job i mastik i ting se Jeova God, be i no Setan, we i stap mekem ol trabol long hem, nao hem i traem blong pruvum se i no stret blong hem i kasem ol trabol ya we hem i stap safa long hem. Hem i no save long bigfala kwestin we i stap se: ?Bambae ol man blong God oli holem strong long hem sipos oli kasem traem? (Job 1:​9-12) Afta we Elaehu mo biaen Jeova, tufala i halpem Job blong i save mastik blong hem, hem i talem se: “Mi stap toktok, be mi no kasem save . . . From samting ya mi karemaot bakegen ol toktok blong mi, mo long graon mo long ases blong graon mi mi tanem tingting blong mi.”​—Job 42:​3, 6.

Fasin blong talemaot ol mastik i givhan long yumi blong holemtaet wan gudfala fasin fren wetem God. Olsem ol eksampel we yumi luk finis oli soemaot, bambae hem i no jajem yumi from ol mastik blong yumi sipos yumi talemaot olgeta mo yumi traehad long evri rod blong jenisim ol rong tingting, ol strong tok we yumi stap sakem be yumi no tingtinggud fastaem, no ol krangke fasin. ?Olsem wanem yumi save mekem samting ya we yumi lanem?

Stretem Ol Mastik Blong Yumi

Fasin blong gat tingting daon mo talemaot wan mastik mo mekem wan samting blong stretem i save mekem famle i joengud moa. Eksampel, maet wan papa no mama i taed no i kros lelebet, from samting ya taem hem i stretem pikinini blong hem maet hem i mekem long fasin we i strong bitim mak. Sipos hem i no wantem stretem mastik ya, samting ya i save spolem pikinini. Taswe, aposol pol i raetem se: “Yufala papa mo mama, bambae yufala i no agensem ol pikinini blong yufala oltaem. Fasin ya bambae i mekem olgeta oli kros. Yufala i mas lukaotgud long olgeta. Yufala i mas stretem olgeta, mo yufala i mas tijim olgeta, olsem we Masta blong yumi i stap stretem yumi, i stap tijim yumi.”​—Efesas 6:4.

Wan yangfala Kristin nem blong hem Paul i talem se: “Oltaem Papa i talem sore sipos hem i harem se hem i kros bitim mak. Samting ya i givhan long mi blong mi respektem hem.” Hem i disisen blong wanwan man blong jusum sipos hem i mas talem sore long wan samting we hem i mekem no no gat. Nating se i olsem, yu mas traehad blong no mekem sem mastik long fyuja afta we yu talem sore.

?Olsem wanem sipos wan hasban no wan waef i mekem wan mastik we i mekem se tingting blong narafala i foldaon? Talemaot stret, sore we i kamaot long hat, mo tingting blong fogivim man bambae i givhan blong holemtaet gudfala fasin fren blong tufala. (Efesas 5:33; Kolosi 3:13) Jesús, wan man Spen we i gat samwe bitwin 50 mo 60 yia, hem i gat strong fasin, be hem i no flas tumas blong talem sore long waef blong hem, Albina. Albina i talem se: “Mitufala i gat fasin blong stap talem sore taem mitufala i mekem narawan i kros. Samting ya i halpem mitufala blong fofogivim mitufala long lav.”

Taem Wan Elda i Mekem Wan Mastik

Fasin blong talemaot ol mastik mo talem trufala sore bambae i givhan tu long ol Kristin elda blong oli wok gud tugeta mo ‘rere blong ona long olgeta wanwan.’ (Rom 12:10) Maet wan elda i no wantem talemaot wan mastik from we hem i fraet se samting ya bambae i daonem paoa blong hem insaed long kongregesen. Be, fasin blong traem mekem eskyus, no wantem tingbaot, no fasin blong ting nating long wan mastik i save mekem se ol narafala man oli no moa trastem wok blong hem blong lukaot. Wan strong brata long saed blong speret we i gat tingting daon mo i talem sore, maet from sam strong toktok we hem i talem be i no tingtinggud fastaem, i winim respek blong ol narafala man.

Fernando, wan elda long Spen, i tingbaot wan taem we wan seket elda we i lukaot long wan bigfala miting blong ol elda i talem wan samting we i no stret long saed blong fasin blong mekem miting. Taem wan brata we i gat respek i stretem mastik ya we seket elda ya i talem, kwiktaem seket elda ya i talemaot we hem i bin mekem wan mastik. Fernando i talem se: “Taem mi luk we hem i talemaot mastik blong hem long fored blong ol elda ya, samting ya i pulum tingting blong mi bigwan. Mi mi respektem hem moa afta we hem i talem sore. Eksampel blong hem i tijim mi olsem wanem i impoten tumas blong luksave ol prapa mastik blong mi.”

Yu Mas Kwik Blong Talemaot Wan Mastik

Kolosap oltaem man i glad taem narafala i talem sore from wan mastik we hem i mekem, antap moa sipos hem i mekem kwiktaem. Yes, i gud moa taem yumi talemaot wan mastik kwiktaem. Eksampel: Long Oktoba 31, 1992, Pop John Paul II i talemaot se kot blong Roman Katolik Jyos (Inkwisisin) i mekem “mastik” 360 yia bifo taem hem i panisim Galileo from hem i talem se wol hem i no stap long medel blong ol narafala sta stret. Be, fasin blong letem longfala taem i pas olsem bifo oli talem sore i mekem se hem i no moa gat paoa.

Samting ya i tru tu long saed blong fasin fren bitwin ol man. Fasin blong talem sore kwiktaem i save mekem man we i harem nogud from wan tok no wan fasin we i no kaen i harem gud bakegen. Jisas i talem long yumi blong yumi no wet longtaem blong mekem pis, hem i se: “Sipos yu kam long olta blong God blong givim presen long hem, nao yu tingbaot we yu gat poen long brata blong yu, yu mas livim presen ya i stap long fes blong olta fastaem. Nao yu mas go stretem poen ya wetem brata blong yu blong yutufala i fren gud, nao biaen yu save kambak bakegen blong givim presen blong yu long God.” (Matyu 5:​23, 24) Plante taem, fasin blong mekem pis bakegen bitwin yumi i nidim nomo we yumi talemaot se yumi mekem wan samting i rong mo yumi askem fasin fogif long narafala. Sipos yumi wet longtaem moa blong mekem samting ya, bambae i kam strong moa blong mekem.

Glad Blong Talemaot Ol Mastik

Olsem eksampel blong Sol mo Deved i soem, fasin we yumi yusum blong stretem ol mastik blong yumi i save gat paoa long laef blong yumi. Sol i stronghed i no wantem lesin long advaes, mo ol mastik blong hem oli kam plante, mo God i kros long hem gogo kasem taem ya we hem i ded. Be long saed blong Deved, nating se hem i mekem ol mastik mo ol sin, hem i tanem tingting blong hem mo i akseptem fasin stretem mo oltaem hem i holemstrong long Jeova. (Lukluk Ol Sam 32:​3-5.) ?Yumi wantem mekem olsem?

Pei we yumi kasem we i bigwan moa long ol narafala from we yumi talemaot mo yumi stretem wan mastik no yumi tanem tingting blong yumi long sin, hemia taem yumi save se God i fogivim yumi finis. Deved i talem se: “Man we Hae God i fogivim hem from ol sin blong hem, mo we i tekemaot ol samting nogud ya blong hem, hem i save harem gud. Man we Hae God i no moa jajem hem from ol samting nogud blong hem . . . hem i save harem gud.” (Ol Sam 32:​1, 2) !Yes i waes blong talemaot wan mastik!

[Tok Blong Pija Long Pej 29]

?Olsem wanem, wan pikinini i save lanem blong wokbaot sipos i no foldaon samtaem?

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem