Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • w96 10/15 pp. 4-7
  • Laef Afta Ded—?Olsem Wanem, Wetaem, Weples?

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Laef Afta Ded—?Olsem Wanem, Wetaem, Weples?
  • Wajtaoa—1996
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • ?Sol We i No Save Ded, Hemia Nao Ansa?
  • ?Ol Dedman Oli Stap Olsem Wanem?
  • Fulwan Man Ya i Ded
  • Laef Bakegen​—Wan Taem Blong Glad
  • ?Wetaem Bambae Samting Ya i Kamtru?
  • Hop Blong Laef Bakegen i Gat Paoa Long Man
  • ?Olsem Wanem Long Olgeta We Yumi Laekem Tumas We Oli Ded?
    Save Blong Lidim Long Laef We i No Save Finis
  • Laef Afta Ded—?Baebol i Talem Wanem?
    Wajtaoa—1999
  • Wan Hop We i Suagud
    ?Wanem Bambae i Hapen Long Yumi Taem Yumi Ded?
  • !I Gat Wan Rod Nomo Blong Winim Ded!
    Wajtaoa—2006
Luk Moa Samting
Wajtaoa—1996
w96 10/15 pp. 4-7

Laef Afta Ded​—?Olsem Wanem, Wetaem, Weples?

MAN ya we i Wokem olgeta man mo we i Stampa blong Laef, hem wan i soemaot finis se taem man i ded, samting ya i no minim se laef blong hem i finis blong olwe. !God i promes long yumi se man i gat jans blong laef bakegen long ded, i no jes blong smoltaem nomo, be blong stap laef olwe we neva bambae hem i ded bakegen samtaem! Aposol Pol i talemaot klia, mo wetem strong tingting, se: “Hem [God] i soemaot finis long olgeta man we bambae i mekem olsem, from we hem i mekem man ya [Jisas Kraes] i laef bakegen finis long ded.”​—Ol Wok 17:31.

I tru se, samting ya i no ansarem tri bigfala kwestin ya: ?Olsem wanem wan dedman i save laef bakegen? ?Samting ya bambae i hapen wetaem? ?Nyufala laef ya bambae i kamtru long weples? Long olgeta ples blong wol, ol man oli givim ol defdefren ansa long ol kwestin ya. Be bigfala samting we i save givhan blong faenem trufala ansa long olgeta, hemia stret save long saed blong wanem samting i hapen long ol man taem oli ded.

?Sol We i No Save Ded, Hemia Nao Ansa?

Bilif blong plante man, hemia se bodi blong man nomo i stap ded, be i gat wan haf blong man we i no save ded. Ating yu yu harem samting ya finis. Haf ya we man i talem se i no save ded, oli kolem se “sol” no “speret.” Oli talem se haf ya nao i gohed blong laef samples afta we bodi i ded. Blong talem stret, bilif ya i no stanap long Baebol. I tru se, ol olfala Hibru man we Baebol i tokbaot, oli bilif se i gat laef afta ded. Be oli no bilif se man i kasem laef ya taem wan haf blong hem i gohed blong laef long wan narafala ples bakegen. Olgeta ya oli bilif strong se long fyuja bambae oli laef bakegen long wol ya nomo, tru long wan merikel blong God, blong givim laef bakegen long ol dedman.

Olfala Ebraham hem i wan nambawan eksampel blong man we i bilif strong se ol dedman bambae oli laef bakegen long fyuja. Hibrus 11:17-19 i soemaot se Ebraham i rere blong kilim i ded pikinini blong hem Aesak, blong givim i go long God. Hem i se: “From we Ebraham i stap bilif long God, taswe taem God i traem hem, hem i rere blong kilim pikinini blong hem Aesak, blong givim i go long God. . . . Ebraham i stap tingbaot we God i save mekem man i laef bakegen long ded. Mo hem i kasem pikinini blong hem Aesak bakegen, kolosap olsem we hem i laef bakegen long ded,” from we God i no letem hem i kilim Aesak i ded olsem wan sakrifaes. Profet Hosea tu i tokbaot bilif we ol man Isrel bifo oli gat se, bambae oli laef bakegen long fyuja (i no se bambae oli gohed blong laef stret afta we oli ded, long ples blong ol speret man). Hosea i raetem se: “Bambae mi pemaot olgeta long han blong Seol [beregraon blong man]. Bambae mi tekembak olgeta long ded.”​—Hosea 13:14.

Taswe, ?wetaem nao, ol man Jyu oli karem tingting ya mo bilif ya se man i gat wan haf blong hem we i no save ded samtaem? Buk ya Encyclopaedia Judaica i talem se, “ating from ol man Gris nao bilif ya se sol blong man i no save ded, i kam insaed long skul blong ol man Jyu.” Nating se i olsem, kam kasem taem blong Kraes, ol man Jyu we oli strong long wosip blong olgeta, oli bilif se i gat wan taem long fyuja we ol dedman bambae oli laef bakegen. Yumi luksave samting ya klia nomo long storeyan blong Jisas wetem Mata, taem brata blong Mata, Lasros, i ded: “Nao Mata i talem long Jisas, i se ‘Masta, sipos yu yu stap long ples ya, bambae brata blong mi i no ded, be yu yu no stap.’ . . . Jisas i talem long hem, i se ‘Brata blong yu bambae i laef bakegen long ded.’ Mata i talem long hem, i se ‘Mi mi save we bambae long Lasdei, hem i save laef bakegen long ded, long taem ya we olgeta man bambae oli laef bakegen long ded.’ ”​—Jon 11:21-​24.

?Ol Dedman Oli Stap Olsem Wanem?

Bakegen, blong faenemaot ansa blong kwestin ya, yumi no nidim blong folem prapa tingting blong yumi nomo. Trutok blong Baebol i klia nomo se ol dedman oli stap “slip,” oli no save wan samting nating, mo oli no gat filing mo tingting. Baebol i tokbaot trutok ya long wan fasin we i klia mo we i no hadwok nating blong kasem save long hem. Tingbaot ol vas ya we oli isi nomo blong kasem save long olgeta: “Ol man we oli laef oli save se bambae oli mas ded. Be ol dedman oli no save wan samting nating. Olgeta samting we han blong yu i save mekem, i gud yu mekem wetem paoa blong yu. From we i no gat wok no plan no save no waes long Seol, ples ya we bambae yu yu go long hem.” (Eklesiastis 9:​5, 10) “Yufala i no mas trastem ol lida blong wol ya. Ol man ya oli no save sevem yufala. Taem oli ded, oli stap gobak long graon nomo, nao olgeta plan blong olgeta oli stap foldaon.”​—Ol Sam 146:​3, 4.

Taswe, yumi save from wanem Jisas Kraes i tokbaot ded se i olsem slip nomo. Aposol Jon i tokbaot wan storeyan we Jisas i mekem wetem ol disaepol blong hem, i se: “Jisas . . . i talem se ‘Gudfala fren ya blong yumi Lasros, hem i stap slip. Be bambae mi mi go blong wekemap hem.’ Ol man blong hem oli talem long hem se ‘Masta, sipos hem i stap slip, bambae sik blong hem i finis, hem i save kamgud bakegen.’ Long tok ya blong Jisas, hem i min se Lasros i ded, be olgeta ya oli ting se hem i min se Lasros i stap slip nomo. Nao Jisas i talemaot i klia, i se ‘Lasros i ded finis.’ ”​—Jon 11:11-​14.

Fulwan Man Ya i Ded

Taem wan man i ded, fulwan man ya i ded, i no jes bodi blong hem nomo. From ol klia tok blong Baebol, yumi luksave se man i no gat wan sol we i no save ded, mo we i laef afta we bodi i ded. Baebol i soemaot klia se sol i save ded. “Olgeta sol​—⁠oli blong mi. Sol blong papa wetem sol blong pikinini tu​—⁠olgeta oli blong mi. Sol we i mekem sin​—⁠hem bambae i ded.” (Esikel 18:4) I no gat wan vas we i yusum ol tok ya “no save ded” no “fasin blong no ded samtaem” blong tokbaot wan samting insaed long man.

Buk ya New Catholic Encyclopedia i tokbaot stampa blong ol Hibru mo Grik wod we Baebol i tanem olgeta oli kam “sol,” hem i se: “Sol long OT [Olfala Testeman] hem i nepeš, long NT [Nyu Testeman] [psy·kheʹ]. . . . Nepeš i kamaot long wan tok we ating i minim fasin blong pulum win. Taswe, . . . from we fasin blong pulum win i makemaot man we i laef se hem i defren long dedman, nepeš i karem mining ya se, laef, man, no wanwan laef. . . . Long OT i no gat tok we i seraotem bodi mo sol [olsem we oli tu defren samting]. Wan man Isrel i luk fulwan man olsem wan trufala samting, taswe hem i tingbaot man olsem wan laef bodi, i no olsem we i gat wan defren haf insaed long hem. Nating se long lanwis blong yumi, yumi tanem tok ya nepeš i kam sol, be neva hem i minim se sol i wan samting we i defren long bodi, no we i seraot long man ya. . . . Narafala tok ya [psy·kheʹ], NT i yusum blong talem nepeš. Hem i save minim fasin ya we man i laef, laef hem wan, no man we i laef.”

Taswe, naoia yu luksave se taem man i ded, man ya we fastaem hem i laef, no i wan laef sol, hem i no moa stap laef. Bodi blong hem i gobak long “graon” no long ases bakegen. Sloslou dedbodi ya we man i berem long graon i kam rotin mo i gobak long graon bakegen, no hem i kam ases kwiktaem, taem man i bonem long faea. Jeova i talem long Adam se: ‘Yu yu graon nomo, mo bambae yu yu gobak long graon.’ (Jenesis 3:​19) Oraet nao, ?olsem wanem i save gat laef afta ded? Hemia from we God i gat prapa memori blong hem long saed blong ol man we oli ded. Jeova i gat nambawan paoa mo save we i naf blong hem i mekem merikel ya blong wokem man. Taswe, yumi no sapraes se hem i naf blong holem olgeta fasin blong laef blong wan man i stap long tingting blong hem. Yes, olgeta hop we man ya i gat blong laef bakegen, oli stap long han blong God nomo.

Hemia nao mining blong tok ya “speret,” we Baebol i talem se hem i gobak long trufala God we i givim speret ya long man fastaem. God i pusum man blong raetem Eklesiastis blong eksplenem samting ya we i kamaot long ol man, i se: “Nao ases i gobak long graon olsem bifo, mo speret i gobak long trufala God, we hem i bin givim speret ya long man fastaem.”​—Eklesiastis 12:7.

God nomo i save mekem man i laef. Taem God i wokem man long Iden, hem i blu long nus blong hem blong mekem “win blong laef” i go insaed long hem, mo i fulumap waet leva blong Adam wetem win. Antap long hemia, Jeova i mekem se paoa blong laef i go insaed long olgeta sel blong bodi blong man, ale oli stat blong wok. (Jenesis 2:7) Taem papa mama i mekem mo karem pikinini, paoa blong laef ya i go insaed long pikinini ya. From samting ya, yumi save talem se God nao i givim laef long yumi, nating se yumi bon long wan papa mo mama.

Laef Bakegen​—Wan Taem Blong Glad

Yumi no mas meksemap laef bakegen long ded wetem bilif ya se man i save kambak long wan narafala bodi blong man no anamol. Tabu Baebol i no sapotem tijing ya nating. Tijing ya i stap talem se, taem wan man i ded, hem i bon bakegen long wan narafala laef, mo hem i save bon bakegen long plante moa laef biaen. Hem i save kambak olsem wan laef samting we i hae moa no i daon moa long laef we hem i gat fastaem. Samting ya i dipen long fasin we man ya i mekem long faswan laef blong hem, sipos hem i mekem gudfala fasin no no gat. Folem bilif ya, man ya i save “bon bakegen” olsem wan narafala man, no wan anamol. Samting ya i defren olgeta long tijing blong Baebol.

Tok ya “laef bakegen” i kamaot long Grik tok ya a·naʹsta·sis, we prapa mining blong hem se “fasin blong stanap bakegen.” (Ol man blong tanem ol tok i go long Hibru, oli tanem Grik tok ya a·naʹsta·sis i kam techi·yathʹ ham·me·thimʹ we i minim “mekem ol dedman oli laef bakegen.”) Laef bakegen i minim se wan man i kasem paoa blong karembak laef we hem i gat fastaem, we laef ya God i holem i stap long tingting blong hem. Folem samting we God i wantem blong ol man wanwan, man ya i kasem wan bodi bakegen, maet bodi blong man no bodi blong wan speret man. Be prapa fasin blong hem mo ol tingting blong hem oli sem mak olsem long taem ya we hem i ded.

Yes, Baebol i tokbaot tu kaen laef bakegen. Wan hemia laef bakegen long heven wetem bodi blong speret man. Smol man nomo oli kasem laef ya. Jisas Kraes i kasem laef bakegen long fasin ya. (1 Pita 3:​18) Mo Jisas i soemaot se sam nomo blong ol man we oli folem hem, bambae oli kasem laef ya. Ol aposol blong hem, oli ol faswan man we oli kasem hop ya. Hem i promes long olgeta se: “Bambae mi go mekem ples i stap rere blong yufala. . . . bambae mi save kambak blong tekem yufala i kam stap wetem mi, blong bambae yufala i save stap long ples ya we mi bambae mi stap long hem.” (Jon 14:​2, 3) Baebol i tokbaot samting ya olsem “laef bakegen long ded fastaem.” Hemia i min se ol man ya oli laef bakegen fastaem bifo ol narafala. Mo tu, fasin ya blong laef bakegen i fastaem long ol narafala fasin blong laef bakegen from we hem i hae moa. Taswe, Baebol i tokbaot olgeta we oli laef bakegen long heven, se bambae oli kam pris blong God, mo bambae oli rul wetem Jisas Kraes olsem ol king. (Revelesen 20:6) Olgeta ya we oli “laef bakegen long ded fastaem” oli no plante. Baebol i soemaot se i gat 144,000 man mo woman nomo we oli holemstrong long God, we bambae oli laef bakegen long heven. Olgeta ya oli strong long saed blong Jeova God mo Jisas Kraes gogo kasem ded blong olgeta. Oli bin wok strong blong givim wetnes long ol narafala long saed blong bilif blong olgeta.​—Revelesen 14:​1, 3, 4.

I klia se, laef bakegen long ded hem i wan taem blong bigfala glad long olgeta we oli laef bakegen long heven. Be glad i no finis long ples ya, from we promes i stap se bambae i gat sam man oli laef bakegen long wol ya tu. Olgeta ya we oli laef bakegen long wol, bambae oli joen wetem ol man we oli laef tru long en blong ol rabis fasin blong wol ya. Yumi no save stret namba blong olgeta ya. Afta we aposol Jon i luk smol grup blong man we oli naf blong laef bakegen long heven, hem i luk wan vison blong “wan bigfala hif blong man, we olgeta i plante tumas, i no gat man i save kaontem olgeta. Ol man ya oli kamaot long olgeta kala mo long olgeta laen, mo long olgeta kantri, mo long olgeta lanwis.” !Bambae i gat bigfala glad i kamaot, taem plante milyan, no maet plante bilyan man, oli laef bakegen long wol ya!​—Revelesen 7:​9, 16, 17.

?Wetaem Bambae Samting Ya i Kamtru?

Be, sipos ol dedman oli laef bakegen long wan wol olsem we yumi gat naoia, we i fulap long trabol, ded, doti, mo raf fasin, ale glad mo fasin blong haremgud i no save stap longtaem. Yes, ol dedman oli mas wet gogo kasem taem we God i stanemap wan “nyufala wol,” nao oli save laef bakegen. Tingbaot, wan wol we i no moa gat ol man mo grup we plante yia finis, oli mekem plante nogud samting blong spolem wol ya, mo blong spolem ol naesfala samting we oli stap long hem. Antap moa, bambae i no moa gat ol fasin blong harem nogud we ol man olsem oli karem i kam long ol man we oli laef long wol ya.​—2 Pita 3:​13; Revelesen 11:18.

Yes, i klia se, taem ya we ol man bambae oli laef bakegen long wol ya, i stap long fyuja. Be, gudfala nyus hemia se bambae i no longtaem tumas long fyuja. Tru ya, en blong rabis wol ya i mas kamaot fastaem. Be, i gat plante pruf blong soemaot se taem ya we “bigfala trabol” bambae i stat wantaem nomo, hem i stap kolosap tumas. Lashaf blong “bigfala trabol” ya, hemia “faet long bigfala Dei blong God ya we i gat olgeta paoa”​—we plante man oli save olsem Amageden. (Matyu 24:​3-​14, 21; Revelesen 16:14, 16) Faet ya bambae i karemaot olgeta rabis fasin long naesfala planet ya we yumi stap long hem, Wol ya. Afta long samting ya, bambae i gat Rul blong Jisas Kraes blong Wan Taosen Yia. Long taem ya, sloslou wol ya bambae i kam wan paradaes.

Baebol i soemaot se long Wan Taosen Yia Rul ya blong Kraes, bambae ol dedman oli laef bakegen. Ale, promes we Jisas i mekem taem hem i stap long wol ya, bambae i kamtru se: “I nogud yufala i sapraes long samting ya, from we i gat taem i stap kam we ol dedman we oli stap long beregraon, bambae oli harem voes blong mi, nao bambae oli aot long beregraon . . . oli mas stanap bakegen.”​—Jon 5:​28, 29.

Hop Blong Laef Bakegen i Gat Paoa Long Man

Hop blong laef bakegen, hem i wan nambawan hop blong fyuja​—!wan taem we ol dedman bambae oli girap bakegen! Hop ya i rili save leftemap tingting blong yumi taem yumi kasem ol trabol olsem we yumi kam olfala, sik, ol akseden mo soasore we yumi no bin tingbaot, mo plante narafala problem blong laef evridei. Hop ya i karemaot soa we ded i karem i kam long ol man​—i tru se, hem i no mekem we yumi no sore nating, be hem i mekem tingting blong yumi i defren long olgeta we oli no gat hop long saed blong fyuja. Aposol Pol i luksave se hop ya blong laef bakegen hem i save mekem man i haremgud. Hem i talem se: “Ol brata mo sista. Mifala i wantem we bambae yufala i savegud ol trutok blong weswe long olgeta ya we oli ded finis. Mifala i no wantem we bambae yufala i stap harem nogud from olgeta ya, olsem we ol narafala man ya we tingting blong olgeta i no stap long God, oli stap harem nogud from ol ded man blong olgeta. Yumi ya, yumi bilif we Jisas i ded, nao biaen hem i laef bakegen long ded. Ale, from samting ya, yumi bilif we bambae i olsem long olgeta ya, we oli stap bilif long Jisas gogo oli ded. Bambae God i tekem olgeta ya oli kambak bakegen wetem Jisas.”​—1 Tesalonaeka 4:​13, 14.

Maet yumi luksave finis se tok blong Job, man ya blong Medel Is, i tru tumas taem hem i talem se: “Bodi blong man i stap lus olsem wan samting we i rotin nomo, olsem wan klos we ol bataflae oli kakae. Man we i bon long woman, laef blong hem i sot nomo mo i fulap long trabol. Hem i gru olsem wan flaoa mo biaen i ded; olsem wan sado we i pas kwiktaem, hem i no save stap longtaem.” (Job 13:⁠28–14:2, New International Version) Mo tu, yumi save se plante samting oli save kamaot blong katem laef blong yumi i sot nomo, mo se “ol taem mo ol samting we man i no save long hem” oli stap kasem yumi evriwan. (Eklesiastis 9:​11) I sua se, i no gat wan long yumi we i glad blong tingbaot se bambae hem i mas ded. Nating se i olsem, trufala hop blong laef bakegen i save givhan blong mekem se yumi no fraet bigwan long ded.

!Taswe, yu no mas letem tingting blong yu i foldaon! Yumi mas lukluk i go bitim taem ya we maet yumi mas slip long ded. Yumi save tingbaot taem ya we ol dedman bambae oli girap bakegen tru long merikel ya blong laef bakegen long ded. Wetem strong bilif, yu save lukluk i go long laef ya we i no save finis long fyuja, mo joenem wetem tingting ya se ol blesing ya oli stap kolosap tumas nao.

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem