Fasin Tras Long Wol Ya We i No Stretgud
“OLTAEM mi no mekem ol gudgudfala fasin ya we mi wantem mekem, be mi stap mekem ol rabis fasin ya, we mi no wantem mekem nating.” ?Yu faenem se samting ya i tru long yu? Wan samting we i save leftemap tingting blong yu hemia se, aposol Pol i bin gat semfala problem. Be, hem i wan Kristin we i nambawan long saed blong stret fasin. ?Tufala samting ya oli agensem tufala? Long leta we Pol i raetem long ol Kristin long Rom, hem i skelem problem ya: “Sipos mi stap mekem ol samting we mi no wantem mekem nating, ating i no mi tru, we mi stap mekem ol samting ya. Hemia fasin blong sin ya we i stap oltaem long tingting blong mi, we i stap mekem.” ?Hem i stap tokbaot wanem sin, mo olsem wanem hem i stap bos long sin, blong hem i naf blong holem stret fasin?—Rom 7:19, 20.
Bifo long samting ya, Pol i raetem long leta blong hem, se: “Wan man nomo i statem fasin blong sin long wol ya. Mo from we hem i mekem sin, hem i ded. Be frut blong samting ya, hemia we ol man oli stap ded, from we olgeta oli mekem sin.” “Wan man nomo,” hemia Adam. (Rom 5:12, 14) Sin blong faswan man, Adam—hemia nao risen from wanem ol man oli bon wetem sin. Hemia nao stampa risen from wanem i rili hadwok blong holem stret fasin.
Tede, plante man oli no agri long tingting blong Pol long saed blong sin ya we oli kolem “faswan sin.” Oli no agri from we ol man blong mekem dip stadi long saed blong jyos, oli sakemaot ol tok blong Baebol se God i wokem olgeta samting, mo oli putum bilif blong evolusena long ples blong hem. Wan buk we i eksplenem Rom 5:12-14 i talem se: “Ol man blong hae save oli sakemaot haf ya blong Baebol finis.” Be wan handred yia bifo, oltaem ol buk we oli eksplenem Baebol oli talem se “taem Adam i sin . . . hem i mekem olgeta man we oli kamaot biaen long hem oli kam doti from sin ya mo from ol frut blong hem.”b
Fastaem We Stret Fasin i Lus
Plante man tede oli ting se Setan i no rili stap, se hem i jes wan man long ol kastom store, olsem oli bilif long saed blong faswan man Adam.c Be man ya we i tok tru oltaem nomo, Jisas Kraes, hem i talem se, neva Setan i “laenap wetem olgeta we oli tok tru.” Hemia i min se, Setan i no wan man we narafala i save trastem hem. (Jon 8:44) Setan nao i pulum Adam mo waef blong hem Iv blong rebel agens long Jeova, mo blong lego stret fasin taem tufala i kasem traem.—Jenesis 3:1-19.
From we yumi evriwan i kamaot long Adam, yumi evriwan i bon wetem fasin ya we i isi blong mekem i no stret. Waes man ya Solomon i talem se: “I no gat wan stret man long wol we i mekem ol gudfala fasin oltaem mo i no mekem sin.” (Eklesiastis 7:20) Nating se i olsem, eni man i save kam naf blong ol narafala man oli trastem hem. ?Samting ya i rili tru? Yes, from we man i no nidim blong stap stretgud olgeta blong holem stret fasin.
Stampa Blong Fasin Blong Holemstrong Long God
King Deved blong Isrel i bin mekem plante mastik. Long tru mo klia fasin, Baebol i tokbaot sin we hem i mekem taem hem i slip wetem Batsiba, woman blong wan narafala man. (2 Samuel 11:1-27) Ol mastik ya blong Deved oli soem klia se hem i no stretgud nating. Be, ?Jeova i lukluk wanem fasin long man ya? Taem Jeova i toktok long Solomon, pikinini blong Deved, hem i talem se: “Wokbaot long fored blong mi olsem Deved, papa blong yu, we hem i holemstrong long God long hat blong hem mo i mekem stret fasin.” (1 King 9:4) Nating se Deved i mekem plante mastik, Jeova i luksave se hem i save trastem Deved. ?From wanem?
Deved i givim ansa taem hem i talem long Solomon se: “Jeova i stap luklukgud long hat blong olgeta man, mo hem i save evri tingting we i stap pulum olgeta.” (1 Kronikel 28:9) Deved i mekem sam mastik, be hem i gat tingting daon, mo hem i wantem tumas blong mekem i stret. Oltaem hem i lesin taem narafala i tok long hem mo i stretem hem. Yes, hem i askem God blong stretem hem, taem hem i talem se: “Hae God, plis yu traem lukluk laef blong mi, blong faenemaot we mi mi man olsem wanem, yu traem skelem olgeta tingting blong mi wetem olgeta samting we mi mi wantem.” (Ol Sam 26:2) Mo i tru, Jeova i skelem ol tingting blong Deved mo i stretem hem. Eksampel, ol nogud frut we hem i kasem from sin blong hem wetem Batsiba oli gohed blong ful laef blong hem. Nating se i olsem, Deved i neva traem blong mekem eskyus from sin blong hem. (2 Samuel 12:1-12) Samting we i impoten moa, hem i neva lego trufala wosip. From samting ya, mo from we Deved i rili tanem tingting blong hem from sin ya wetem fulhat blong hem, ale Jeova i fogivim ol sin blong hem mo i luk hem olsem wan man blong stret fasin.—Lukluk Ol Sam 51 tu.
God i Save Trastem Jisas Taem Hem i Kasem Hadtaem
Setan i traem Jisas long plante rod blong pulum hem blong no moa holemstrong long God. Jisas i mas stanap strong tru long ol hadtaem mo fasin blong harem nogud long bodi blong hem. Hemia i defren long Adam we hem i kasem wan isi traem nomo, taem hem i mas obei long wan loa blong God. Mo, Jisas i mas tinghevi long wan narafala samting tu, se laef blong olgeta man i dipen long fasin blong hem blong holemstrong long God.—Hibrus 5:8, 9.
Setan i wantem tumas blong brekem fasin blong Jisas blong holemstrong. Taswe, hem i kam luk Jisas taem Jisas i no moa gat paoa, from we hem i bin livim kakae mo i tingting dip long draeples blong 40 dei. Tri taem Setan i traem Jisas. Fastaem, hem i talem long Jisas blong mekem ol ston oli kam bred. Afta, hem i talem long Jisas blong jyam daon long wan hae ples antap long haos prea, from we hem i ting se ol enjel oli mas sevem hem, mo long rod ya, pruvum se hem i Mesaea. Mo bakegen, Setan i traem pulum hem blong mekem wan samting nomo ‘blong wosip’ long Setan, nao bambae hem i save kam rula blong olgeta kingdom blong wol ya. Be Jisas i stanap strong agensem evri traem, mo hem i holemstrong long Jeova.—Matyu 4:1-11; Luk 4:1-13.
Job i Holemstrong Long God
Plante man oli savegud fasin blong Job blong stanap strong mo holemstrong long God long hadtaem. Makem se, Job i no save from wanem hem i stap kasem ol trabol ya. Hem i no save long gyaman tok blong Setan se Job i wosipim God blong kasem ol blesing nomo. Mo Setan i talem tu se, sipos Job i luk se bambae hem i lusum laef blong hem, bambae hem i lego fasin blong holemstrong long God. God i letem Job i fesem ol bigfala hadtaem blong soem se Setan i gyaman.—Job 1:6-12; 2:1-8.
Tri gyaman fren blong Job oli kamtru. Oli talem ol gyaman tok long saed blong ol fasin mo tingting blong God. Waef blong Job tu i no kasem mining blong ol trabol ya, taswe hem i no leftemap tingting blong hasban blong hem, taem Job i nidim tumas. (Job 2:9-13) Be Job i stanap strong. “!Gogo kasem taem we mi ded, mi no save lego stret fasin ya blong mi! Mi holem gudfala fasin blong mi, mo bambae mi no lego fasin ya. Hat blong mi bambae i no trabol long olgeta dei blong laef blong mi.”—Job 27:5, 6.
Baebol i tokbaot nambawan eksampel blong Job wetem plante narafala man mo woman we oli holemstrong long God. Olgeta ya oli pruvum se Setan i wan man blong gyaman nomo.
Stret Fasin Mo Kristin Wok
?Jeova i tinghae long stret fasin jes from we fasin ya i mekem hem i haremgud? No gat. Stret fasin i mekem i gud long yumi tu. Advaes we Jisas i givim se yumi mas ‘laekem Jeova we i God blong yumi long olgeta tingting blong yumi, mo long olgeta laef blong yumi, mo long olgeta maen blong yumi,’ hem i blong givhan long yumi. Tru ya, hemia loa we i “hae moa long ol narafala loa, i winim olgeta evriwan.” Blong obei long loa ya, wan man, woman no pikinini i mas gat stret fasin. (Matyu 22:36-38) ?I minim wanem se yumi gat stret fasin mo wanem ol blesing we yumi save kasem from?
Ol man oli save trastem wan man we i gat stret fasin, be samting we i moa impoten, God i save trastem hem. Yumi luk long ol fasin blong hem se hat blong hem i klin, hem i no wan man blong gyaman. Hem i no traem trikim narafala man mo hem i no mekem kruked fasin. Aposol Pol i talem olsem se: “Mifala i lego finis ol fasin blong haed, mo blong sem. Mifala i no save mekem ol gyaman fasin, mo mifala i no save tanem tok blong God i kam narafala. Mifala i stap talemaot trutok long klia ples. Mo long fes blong God, mifala i stap traem soemaot mifala long olgeta man, blong bambae long tingting blong olgeta, oli save harem gud long mifala.”—2 Korin 4:2.
Makem se Pol i tokbaot ol fasin we oli joen wetem Kristin wok blong prij. ?Olsem wanem wan Kristin man blong prij i save givhan long narafala sipos ol fasin blong hem oli no klin, mo sipos hem i no wan man blong stret fasin? Store we i kam biaen i soemaot poen ya i klia nomo. Long Aerlan, i no longtaem i pas, lida blong wan grup blong ol haeman blong jyos i lego wok blong hem. Folem nyuspepa ya The Independent, hem i talemaot se, “afta we hem i faenemaot wan pris we i mekem nogud long saed blong seks wetem ol pikinini, hem i letem hem i gohed blong wok wetem ol pikinini blong longtaem.” Store ya i talem se pris ya i mekem nogud fasin ya blong bitim 24 yia. Hem i go long kalabus blong fo yia. Be tingbaot olsem wanem ol pikinini we hem i bin mekem nogud long olgeta long ol yia ya, oli harem nogud tumas. !Mo samting ya i kamaot from we lida ya blong jyos i no gat naf stret fasin blong girap mo mekem wan samting!
Ol Blesing We Oli Kamaot From Fasin Blong Holemstrong Long God
Aposol Jon i wan man we i no fraet. Jisas i kolem Jon mo brata blong hem Jemes ‘ol pikinini blong tanda,’ from we tufala i stap mekem ol samting long fasin we i olsem faea i laet long tufala. (Mak 3:17) Jon, wan man we i nambawan long fasin blong holemstrong long God, olsem Pita tu, i eksplenem long ol lida blong ol man Jyu se hem i ‘mas gohed blong talemaot’ ol samting we hem i luk mo i harem, taem hem i stap wokbaot wetem Jisas. Mo tu, Jon i wan long ol aposol we oli talem se: “Mifala i mas obei long God, mifala i no save obei long ol man nomo.”—Ol Wok 4:19, 20; 5:27-32.
I luk olsem se taem Jon i gat kolosap 100 yia blong hem, oli sanem hem i go kalabus long aelan blong Patmos, from we hem i “stap talemaot tok blong God mo trutok we Jisas i wetnes long hem se i tru.” (Revelesen 1:9) Maet Jon i ting se wok blong hem blong talemaot gud nyus i finis nao from we hem i olfala tumas. Be God i nidim wan man we i holemstrong long hem blong raetemdaon ol nambawan vison blong Revelesen, from we God i save trastem hem. Jon i mekemgud wok ya. !Hemia i wan blesing we hem i kasem! Mo hem i kasem moa blesing tu. Biaen, ating kolosap long taon blong Efesas, hem i raetem Gospel blong hem mo tri leta. !Ol nambawan blesing ya oli olsem gudfala pei we hem i kasem long en blong 70 yia we hem i stap tru long God mo i soem se God i save trastem hem!
Yumi haremgud tumas taem yumi luk se narafala i trastem yumi from stret fasin blong yumi. Sipos God i luk se hem i save trastem yumi olsem, bambae yumi kasem pei blong olwe. Tede, “wan bigfala hif” blong man we oli mekem trufala wosip, oli stap mekemrere blong go insaed long nyufala wol blong pis mo fasin joengud, wetem jans blong kasem laef we i no save finis. (Revelesen 7:9) Yumi mas strong blong mekem i stret long ol fasin mo wosip blong yumi, nating se yumi kasem plante traem long wol ya mo maet Setan i mekem hadtaem long yumi. !Yumi mas bilif strong se yumi save win, from paoa we Jeova i stap givim!—Filipae 4:13.
Long wan prea blong talem tangkyu long Jeova, Deved, man we i raetem plante Sam, i tokbaot naoia mo fyuja. Hem i mekem tingting blong yumi i strong wetem ol tok ya: ‘Yu bambae yu givhan long mi, from we mi stap mekem ol samting we i stret. Bambae yu holem mi, mi stap wetem yu oltaem. Yumi presem Jeova . . . Amen. Amen.’—Ol Sam 41:12, 13.
[Ol futnot]
a Bilif ya se laef i stat long wan smol samting, mo i stap jenis gogo i mekem olgeta laef samting.
b Tok ya i kamaot long The New Testament of Our Lord and Saviour Jesus Christ, according to the Authorised Version, with a brief commentary by various authors.
c Nem ya Setan i minim “Man we i agensem man.” “Devel” i minim “Man we i gyaman blong spolem nem blong narafala man.”
[Tok blong pija long pej 4]
Nating se Deved i mekem plante mastik, hem i soemaot se hem i wan man we God i save trastem hem
[Tok blong pija long pej 5]
Jisas i givim beswan eksampel long saed blong wan man we God i save trastem hem
[Tok blong pija long pej 7]
Yumi haremgud tumas taem ol narafala oli trastem yumi