Ifa Om Sile Ussun Angangen Roong?
ANGANGEN ROONG! Ifa om ekiek ussun?
Me ren chommong aramas, angangen roong a pop seni luku ese pwung longolongun me onottan, nge esap eu mettoch repwe luku. Me rer pwe angangen roong och chok mettoch repwe kuna lupwen ra katol manga—chinnap fefin mi aniuaniu ufer ra kuku poukassin poute lon kama mi ppur, ewilalo aramas ngeni kairu, me tattakirin umwes atun ar wawa pirum le as le pwin.
Me ren ekkewe ekkoch, angangen roong esap eu minen atakirikir. Ekkoch sou kaeo ra apasa pwe lap seni lesopwun chon fonufan ra luku pwe ekkewe sou roong ra pochokkul me ar kewe foffor mi tongeni kku manauen aramas. Fite milion ra luku pwe angangen roong a ngau, eu minen efeiengau, me och mettoch ra niueiti. Ren chok awewe, eu puk ussun lamalam lon Afrika a apasa: “An aramas luku magic mi ngau, pwee me pout ina longolongun manau lon Afrika . . . Aramas ra oputa ekkewe sou roong lap seni meinisin lon sopwur kewe. Tori ikenai mi chuen wor ekkewe leeni ia chon eu sopw repwe nnielo emon sou roong ie.”
Iwe nge, lon Iurop me Merika, angangen roong a fen wiliiti och mettoch mi ekis murinno. Puk, television, me kachito ra fen ekisalo an aramas niueiti roong. . . . Emon mwan a kakkaeo sokkopaten minen kunou, David Davis, a apasa: “Iei, ekkewe sou roong fopwul mi lioch, fokkun lioch. Chon for kachito ra muttir le kaeo met aramas ra mochen katol. Ren ar alingalo me alapalapochu ekkewe sou roong, chommong aramas repwe mochen katol nour kewe kachito, kapachelong fefin me semirit.” Ewer, ekkewe chon for kachito ra silei ifa ussun repwe apwapwai aramas me ena sile a awouochuurelo.
Alon ekkoch aramas pwe roong ewe lamalam mi kon maarikkai lon Merika. Lon ekkewe fonu mi wouoch, pokiten ekkewe ekiek mi afeffetai nonnomun fefin me an aramas rese chuen menemenoch ren ar kewe lamalam watte, a chommongolo chochoon ekkewe aramas mi kutta alillis lon pekin ngun ren sokkopaten angangen roong. Pokiten mei wor chommong sokkun roong, aramas ra tipefesen won weween ewe kapas “sou roong.” Iwe nge, fan chommong ekkewe aramas mi apasa pwe ir sou roong ra fos ussun Wicca—alon eu dictionary ina eu lamalamen lukun mi fel ngeni ira, pupu, man, me saat, a poputa lon Notoun Iurop mwen ewe fansoun Kraist me a pochokkulelo lon ewe 20en senturi.”a Ina popun chommong sou roong ra apasa pwe ar lamalam eu lamalamen lukun are eu minefo lamalamen lukun.
Ren unusen uruwoon fonufan, aramas ra oputa, aosukosuka, eriaffou, me pwal mwo nge nnielo ekkewe sou roong. Ina popun ekkewe sou roong ra mochen amurinnolo ekiekin aramas ussur. A fen fis eu kaeo ussun ekiekin chommong sou roong ika menni poraus ra mochen awewe ngeni aramas meinisin. Sou kaeo Margot Adler a affata met ra fen apasa: “Esap am aramas mi ngau. Ause fel ngeni ewe Tefil. Ause efeiengaua are otupu aramas. Esap am aramas mi efeiengau. Am aramas chok. Mei wor am famili, angang, me apilukuluk. Esap am eu kukkun lamalam mi efeiengau. Am ause umwes. . . . Esor popun oupwe niueitikem. . . . Am aramas chok ussumi lap seni menni oua ekieki.”
Lap seni me loom, aramas ra nguuri ena poraus. Nge weween pwe esor popun sisap lolileniesini angangen roong? Sipwe ekieki ussun ena kapas eis lon ewe lesen mwirin ei.
[Pworous fan]
a Ewe kapas lon fosun Merika “witchcraft” a pop seni ekkewe kapas lon fosun Merika minen loom “wicce” me “wicca,” me ra wewe ngeni fin roong me mwan roong.