Än Jiowa we Kapas Mi Manau
Menlapen Pworaus Seni Ekkewe Puken Opataia, Sona, me Mika
“IEI osunien Opataia.” (Opataia 1) Ikkeei ekkewe kapas mi poputäni ewe puken Opataia. Ewe soufos ese pwäri och mettoch ussun i, pwe itan we chök lon ewe puk a makkei lon 607 B.C.E. Lon pwal eü puk a mak lon lap seni ruepükü ier me mwan, ewe soufos Sona a apworausa met a fis ngeni me lon an we angangen misineri. Pworausen än Mika angangen oesini lon ükükün 60 ier a fis lefilen fansoun än Opataia me Sona angang. A poputä seni 777 B.C.E. tori 717 B.C.E. Mika a chök apasa pwe i “ewe re Moreset,” pwal Jiowa a kapas ngeni atun “mwün Jotam, Ahas, me Hiskia ekewe kingen Juta.” (Mika 1:1) Pokiten a sileöchü angangen atake, ewe soufos a nöünöü kapas awewe mi weneiti ena sokkun angang pwe epwe menlapei pworaus mi aüchea lon an we oesini.
ETOM EPWE “KARILA O ITENGAÜ TORI FEILFEILACHÖK”
(Opataia 1-21)
Opataia a apasa ussun Etom: “Pokiten ewe angangen mwanewüs ka föri ngeni pwiüm kewe mwirimwirin Jakop, kopwe karila o itengau tori feilfeilachök.” Ewe soufos mi chök chechchemeni föfföringaüen ekkewe chon Etom ngeni nöün Jekop kewe, chon Israel. Lupwen chon Papilon ra ataielo Jerusalem lon 607 B.C.E. ekkewe chon Etom rese fori och pwe ‘ra chök ütä’ nge ra fen peni ekkewe “chon ekis.”—Opataia 10, 11.
Mi sokkolo ewe oesini fän iten försefällin imwen Jekop seni ewe oesini ussun käriloon Etom. Opataia a apasa: “Nge chokewe mi chüen manau me lein chon Israel repwe nom won ewe chuk Sion. Iwe, ewe chuk epwe eu leni mi pin.”—Opataia 17.
Pölüen Kapas Eis Seni Ekkeei Wokisin:
5-8—Met a pwälo ussun alöllöfengennin taloon Etom me waren ewe chon solä lepwin me chon ionifengenni föün irään wain? Ika ekkewe chon sola ra tolong lon Etom repwe chök angei mochenir, pwal ika ekkewe chon ionifengenni föün wain repwe tolong lon Etom, repwe pwal likitalo ekkoch föün wain. Nge lupwen Etom a talo, chon koputan repwe angei seni pisekin meinisin, iwe, epwe unusen kitetter ren pwisin ‘pelian meinisin’ ekkewe chon Papilon.—Jeremaia 49:9, 10.
10—Ifa ussun Etom a “kärila o itengau tori feilfeilachök”? Ussun chök a fen oesini, ewe fönü Etom, mwuun we, me aramasan kewe mi nom lon eü kinikinin fönüfan a kärilo, resap chüen nom. Nabonitus, Kingen Papilon a liapeni Etom lukunapen ewe awonuen senturi mwen Kraist. Atun föpükü ier mwen Kraist, chon Napat me ekkoch chon Etom ra nom öörün Juta lon ewe leeni Nekep, iwe mwirin, a iteni Itumea. Mwirin an chon Rom ataielo Jerusalem lon 70 C.E., ekkewe chon Etom ra morolo, rese chuen nom.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
3, 4. Pokiten ar nom lemoolun ekkewe chuuk mi tekia me nom lon pwangen ekkewe chuuk mi alolloon, ekkewe leeni mi mürinnö ren tümün. Ekkewe chon Etom ra tunosikesik, iwe nge, ra pwisin asoneer pwe ir mi lükülüköch. Nge esor emön epwe tongeni sü seni än Jiowa kapwüng.
8, 9, 15. Miritin me pöchökkülen aramas rese tongeni awora tümün lon än Jiowa “ranin kapwüng.”—Jeremaia 49:7, 22.
12-14. Ewe kapasen apwüng ngeni ekkewe chon Etom, a awora eü awewe ngeni chokkewe ra pwapwaiti riäfföün nöün Jiowa kewe aramas. Jiowa ese tunalo ar kirikiringaü ngeni nöün kewe aramas.
17-20. Pwönütään ewe oesini ren tümünün nöün Jekop kewe a poputä lupwen ekkewe lusun ra liwiniti Jerusalem seni Papilon lon 537 B.C.E. Än Jiowa kapas mi chök pwönütä fansoun meinisin. Iwe, sipwe tongeni unusen eäni lükülük woon.
“NINIFA EPWE TALA”
(Sona 1:1–4:11)
Sona ese apwönüetä än Jiowa akünö pwe epwe ‘feila Ninifa ewe telinimw mi lapalap, pwe epwe apwüngü aramasan,’ nge a fen rikilo ngeni ewe epek. Iwe, Jiowa a tinalo “eu asapwäl mi pöchökul won matau” me akünöü “eman ik mi watte,” pwe epwe akünöüsefälli Sona ngeni iolapen Asiria.—Sona 1:2, 4, 17; 3:1, 2.
Sona a tolong lon Ninifa, iwe, a poputä le arongafeili an pworaus mi ffatöch: “Mürin faik rän, Ninifa epwe tala.” (Sona 3:4) Sona a “oput o song” ren mwiriloon an we angangen afalafal. Jiowa a äeä “efoch irä” pwe epwe asukula Sona eü lesen ussun ümöümöch.—Sona 4:1, 6.
Pölüen Kapas Eis Seni Ekkeei Wokisin:
3:3—Ükükün watteen Ninifa a wesewesen löllö ngeni “toauen ach fetäl seni epek tori epek ülüngät rän”? Ewer. Loom loom, a kapachelong lon kiannin Ninifa ewe leeni seni notöün Ninifa itan Khorsabad tori ewe leeni öörün Ninifa itan Nimrud. Iwe, kukumosun ewe telinimw Ninifa, kapachelong ekkena leeni, a ükükün 60 mwail.
3:4—Sona a käeö kapasen Asiria pwe epwe tongeni afalafal ngeni chon Ninifa? Eli, Sona a fen silei kapasen Asiria, ika a fen fis och manaman pwe epwe tufichin fos lon fosun Asiria. Are, a pwal tufich pwe a eäni an afalafal lon fosun Ipru, iwe, a wor emön chon chiyakuni ngeni fosun Asiria. Iwe, ika a ina ussun, eli an kapas a wenewenen awatteei än aramas mochen rongorong an pworaus.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
1:1-3. Esap pwüng ach sipwe akkota ach sipwe föri pwal ekkoch mettoch pwe sisap chüen tufichin apwönüetä wisach lon ewe angangen afalafala ewe Mwu. Emön mi föri ena ussun itä nge a sü seni wisan me ren Jiowa.
1:1, 2; 3:10. Än Jiowa ümöümöch esap chök aükük ngeni eü fönü, einang, ika eü mwichen aramas. “Ewe SAMOL a chok murinno ngeni aramas meinisin, o an kirokiroch a nom won mettoch meinisin minne a fori.”—Kölfel 145:9.
1:17; 2:10. Än Sona nonnom lon luken ewe iik ükükün ülüngät rän me ülüngät pwin a liosuetä än Jises we mälo me manausefällitä.—Mattu 12:39, 40; 16:21.
1:17; 2:10; 4:6. Jiowa a amanaua Sona seni ewe mölümöl. Kot a pwal “amärätä efoch ira, pwe epwe anürü möküren Sona o angasa seni an weires.” Chon fel ngeni Jiowa ikenäi repwe tongeni lükülük woon I me an tong mi kirekiröch pwe epwe tümünüür me angaserelo.—Kölfel 13:5; 40:11.
2:1, 2, 9, 10. Jiowa mi rongorong ngeni an nöün kewe iotek me nennengeni ar kewe siöngaü.—Kölfel 120:1; 130:1, 2.
3:8, 10. Kot a “siwili an ekiek,” me “esap chüen ngeniir liwinin ar tipis” ussun a fen apasa. Pwata? Pun ekkewe chon Ninifa ra “kul seni fofforür mi ngau.” Pwal ussun chök ikenäi, än Kot apwüng epwe tongeni siwil are emön chon tipis a pwäralo an enletin aier.
4:1-4. Ese wor emön aramas epwe tongeni aükü än Jiowa kirekiröch. Sipwe tümünüöchü pwe sisap esiita napanapen än Jiowa kirekiröch.
4:11. Jiowa a mosonottam pwe a mochen ewe angangen afalafal ussun ewe mwu epwe tori unusen fönüfan pun a tongei chokkewe “resamo silei lefilen öch me ngaü,” ussun chök an tongei ekkewe 120,000 aramas lon Ninifa. Iwe, met? Sisap pwal tongei ekkewe aramas lon ach leenien afalafal me achocho le afalafala pworausen ewe Mwu?—2 Piter 3:9.
‘REIPÖPÖÖN MÖKURER’ EPWE CHÖÜLO
(Mika 1:1–7:20)
Mika a pwäralo tipisin Israel me Juta, a oesini taloon ar kewe iolapen telinimw watte, pwal pwonen ar försefäl. Sameria epwe wiliti “eu ioien pipi.” Pokiten ar fel ngeni pwal emön Kot, mi fich ngeni Israel me Juta ar repwe “reipöpö” ikä säu. Ren ar na oolo, reipöpöön mökürer epwe chöülo ussun chök “ekkewe ikel mi paan,” ewe esin matchang ese wor ünen mökürer. Jiowa a pwonei: “Üpwe fokun achufengenikemi.” (Mika 1:6, 16; 2:12) Pokiten ngaüen föfförün ekkewe sou emmwen, Jerusalem epwe pwal “wiliti eu ioien mettoch mi tala.” Nge Jiowa epwe “achufengeniir.” Seni lon “Petlehem Efrata” epwe towu ewe “epwe samolun Israel.”—Mika 3:12; 4:12; 5:2.
Itä Jiowa ese pwüng ngeni Israel? A kon aweires an kewe allük? Aapw. Jiowa a chök kütta seni chon fel ngeni ar repwe ‘fori mine a pwung o eani kirikiroch, repwe pwal tipetekison fan mesen ar we Kot.’ (Mika 6:8) Piloon Mika kewe ra fokkun ngaüelo, ina weween “ewe mi fokkun mürina me leir a usun chök pötöwölingau, nge ewe mi fokun wenechar me leir a usun chök eu tit seni irafölüföl,” mi efisatä feiengaü me metek ngeni emön mi kine ngeni. Nge ewe soufos a apasa: “Esap wor eman Kot usun en [Jiowa].” Kot epwe pwal tongeesefälli nöün kewe aramas me epwe “aturätiu [är] kewe tipis lealololun matau.”—Mika 7:4, 18, 19.
Pölüen Kapas Eis Seni Ekkeei Wokisin:
2:12—Inet ewe oesini ussun ‘achufengenin ekkewe lusun chon Israel’ a pwönuetä? Äeüin pwönüetään ewe oesini a fis lon 537 B.C.E. lupwen eü lusun chon Jus ra liwinsefalliti fönüer we seni ar oolo lon Papilon. Lon ei fansoun, ewe oesini a pwal pwönutä lon “ewe Israelin Kot.” (Kalesia 6:16) Seni 1919, ekkewe chon Kraist mi kepit ra ioifengen “usun sip ra chufengen lon lenier.” Ewe “mwich mi lapalap” me lein ekkewe pwal “ekkoch sip” ra pache ngeniir, me äkkäeüin seni 1935, ra “akurang ren aramas.” (Pwarata 7:9; Jon 10:16) Ir meinisin ra tuppwöl le afeffeitäi ewe fel mi enlet.
4:1-4—“Lon ewe fansoun epwe feito,” ifa ussun Jiowa “epwe eäni apwüng lefilen chomong aramas o aükätiu fitikoko lefilen mwü mi pöchökül”? Ekkewe kapas “chomong aramas” me “mwü mi pöchökül” rese wewe ngeni mwichen fönüen fönüfan are mwuun fönü. Nge ra wewe ngeni emön me emön aramas seni fönü meinisin mi wiliti chon fel ngeni Jiowa. Jiowa a awora apwüng me awena ar föfför lon pekin ngün.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
1:6, 9; 3:12; 5:2. Sameria a talo ren ekkewe chon Asiria lon 740 B.C.E. lon ranin Mika. (2 King 17:5, 6) Ekkewe chon Asiria ra tori Jerusalem lupwen Hiskia a nemenem. (2 King 18:13) Jerusalem a kar ren chon Papilon lon 607 B.C.E. (2 Kronika 36:19) Ussun a fen oesini, ewe Messaia a uputiu lon “Petlehem Efrata.” (Mattu 2:3-6) Än Jiowa kapasen oesini meinisin mi chök pwönuetä.
2:1, 2. Mi efeiengaü ngenikich are sia apasa pwe sia angang ngeni Kot nge ren enletin, sia kütta wöüch nge sap ewe “mu o an pung.”—Mattu 6:33; 1 Timoti 6:9, 10.
3:1-3, 5. Jiowa a mochen pwe ekkewe chon emmweni nöün kewe aramas repwe föri fän kirekiröch me pwüng.
3:4. Ika sia mochen pwe Jiowa epwe pölüeni ach kewe iotek, iwe sisap föfföri tipis me manaueni ruu sokkun manau, manauöch pwal manauangaü.
3:8. Sipwe chök tongeni apwönüetä wisach le afalafala ewe kapas allim, pachelong pworausen apwüng, me ren älillisin an Jiowa we ngün mi fel.
5:5, NW. Ewe oesini ussun ewe Messaia a alükülükükich pwe lupwen ekkewe mi ngaü ra maunei nöün Jiowa kewe aramas, Jiowa epwe filatä “fisu [weween mi unus] chon masen sip” me “wanumön sou emmwen” pwe repwe emmweni nöün kewe aramas.
5:7, 8. Ekkewe mi kepit ikenäi ra ussun “amurenipwin seni ewe Samol,” eü liffang seni Kot. A ffat ei pun a nöünöü ekkewe mi kepit le esilefeili pworausen ewe Mwu. Ekkewe “ekkoch sip” ra älisatä kaworen ewe möngöön ngün ngeni aramas ren ar tinikken lon ewe angangen afalafal. (Jon 10:16) A ifa me watteen mürinnöön ach fiti ei angang mi efeiöchü aramas!
6:3, 4. Sipwe äppirü än Jiowa tong mi kirekiröch ngeni pwal mwo nge ekkewe mi tipeweires are apwangapwang lon pekin ngün.
7:7. Sisap letipengaülo fän ekkewe osukosuk le sopwoloon ei otot mi ngaü. Sipwe äppirü Mika me sipwe ‘ösüküsükü Kot ach we Chon Amanau.’
7:18, 19. Ussun chök än Jiowa tipemecheres le omusalo ach kewe mwääl, sipwe pwal tipemecheres le omusalo chokkewe mi tipis ngenikich.
Sopweilo le “Aleasochis ngeni ewe Samol mi Lapalap”
Ekkewe ra fiu ngeni nöün Jiowa kewe aramas repwe “karila o itengau tori feilfeilachök.” (Opataia 10) Nge, sipwe tongeni akukkunalo än Jiowa song ren ach apwönüetä ewe kapasen öüröür seni Jiowa, me ‘kul seni föfför mi ngaü.’ (Sona 3:10) “Lon ewe fansoun epwe feito,” atun ekkeei “ran le sopolon,” fel mi enlet epwe tekiatä seni lamalam chofona meinisin, iwe, ekkewe mi älleäsochis repwe mwicheto ren. (Mika 4:1; 2 Timoti 3:1) Ina popun, amwo sipwe uppos lon ach “aleasochis ngeni ewe Samol mi Lapalap ach we Kot tori feilfeilachok.”—Mika 4:5.
A ifa me watteen aüchean ekkewe lesen ekkewe puken Opataia, Sona, me Mika ra asukula ngenikich! Inaamwo ika ewe pworaus a mak lap seni 2,500 ier loom, nge mi chuen “manau o manaman,” pwal mwo nge ikenäi.—Ipru 4:12.
[Picture on page 18]
Opataia a oesini pwe Etom epwe “karila o itengau tori feilfeilachök”
[Picture on page 19]
Ewe angangen afalafal eü wis sipwe fokkun aücheäni
[Picture on page 21]
Mika a pwäratä pwe a ‘ösüküsükü Kot an we Chon Amanau,’ iwe, kopwe pwal tongeni