Áwewe fán Iten Manawach me Ach Angangen Afalafal Mwich
February 4-10
PWÓRÓUS AÚCHEA SENI KAPASEN KOT | ROM 1-3
“Ekkemiriti Mwelien Letipom”
Ifa Usun Kopwe Akkamwéchú ewe Mwelien Letip mi Múrinné?
6 Itá néún Jiowa kewe chék chón angang a wor rer ewe liffang mwelien letip? Ekieki mwo met ewe aposel Paulus a makkeei fán emmwenien Kot: “Ekewe chon lükün Israel esap wor rer ekewe Allük. Nge iteiten fansoun ra föri pwüngün ekewe Allük ren mefien letiper, ra pwärätä pwe ra silei met repwe föri ika resap föri, inamwo ika esap wor rer ekewe Allük. Ar föför a pwärätä pwe pwüngün ekewe Allük a mak lon letiper. Mwelien letiper a pwal pwärätä pwe ei a let, pun fän ekoch ar ekiek a atipisiir, nge pwal fän ekoch a peniir.” (Rom 2:14, 15) Fán ekkóch, pwal mwo nge mwelien letipen chókkewe rese wesewesen silei án Jiowa kewe allúk, a amwékútúúr le etipeeúfengeni féfférúr ngeni án Kot kewe kapasen emmwen.
Ifa Usun Kopwe Akkamwéchú ewe Mwelien Letip mi Múrinné?
8 Ekkóch aramas ra chék cheki ar ekiek me memmeef me filatá met repwe féri. Eli repwe apasa, “Ese pwal i aosukosuka mwelien letipei.” Mochenin letipach a tongeni fókkun péchékkúl, pwal mwo nge etipetipa ewe mwelien letip. Ewe Paipel a apasa: “Letipen aramas a fokun atuputup lap seni mettoch meinisin, a unusen ingau. Iö a tongeni weweiti?” (Jeremaia 17:9) Weween pwe met ekkewe letipach a mochen, esap ikkena met sipwe kon akkomwa. Nge sia mochen akkomwa met mi apwapwaai Jiowa Kot.
9 Ika eú kefil a wesewesen lóngólóng wóón mwelien letipach mi fen káit, epwe pwáraatá ach niwokkusiti Kot nge esap pwáraatá pwisin mochenich. Áwewe chék, a wor án ewe sou nemenem mi tuppwél itan Nehemia pwúúng le angei ekkóch moni me takises seni ekkewe aramas lón Jerusalem. Nge ese féri ena. Pwata? Pún a oput an pwal mwo nge chék ekieki pwe epwe asonga Jiowa ren an epwe eriáfféwú néún kewe aramas. A apasa: “Üsap föri iei usun, pun üa niuokusiti Kot.” (Nehemia 5:15) A fókkun lamot ach enletin niwokkus le eletipengawa Semach we lón láng. Ena sókkun niwokkusiti Kot epwe amwékútúkich le kútta emmwen seni án Kot we Kapas atun sipwe féri kefil.
Kúkkútta Pwóróus Aúchea
Menlapen ewe Taropwe ngeni Chon Rom
3:4. Lupwen kapasen aramas a ü ngeni minne Kot a apasa lon an we Kapas, sia pwäri ach lükü pwe “Kot epwe chok enlet” ren ach lükülük woon pworausen Paipel me etipeeüfengenni ach föfför ngeni letipen Kot. Ren ach tinikken le afalafala ewe Mwu me föralo chon käeö, sipwe älisi aramas ar repwe küna pwe Kot mi chök enlet.
Menlapen ewe Taropwe ngeni Chon Rom
3:24, 25—Ifa ussun “ewe ngaselo mi nom lon Kraist Jises” epwe tongeni pwölüelo “ekkewe tipisin lom” me mwen än Jises awora ewe möön kepich? Ewe äeüin oesini ussun ewe Messaia mi mak lon Keneses 3:15 a pwönüetä lon 33 C.E. lupwen Jises a ninniilo woon ewe irään ninni. (Kal. 3:13, 16) Iwe nge, atun Jiowa a kerän atowu ena oesini me lon auan, ussun itä nge mwen mesan, a fen mönatiu liwinin ewe möön kepich, pun esor och mettoch epwe pinei än Kot apwönüetä minne a akkota. Iwe, Jiowa a tongeni omusalo tipisin mwirimwirin Atam kewe mi anganga ar lükü an we pwon pun a alongolong woon än Jises epwe asoresini manauan. Ewe möön kepich a pwal atufichi manausefällin aramas, iir mi manau mwen fansoun Kraist.—Fof. 24:15.
February 11-17
PWÓRÓUS AÚCHEA SENI KAPASEN KOT | ROM 4-6
“Kot A Pwäri Ngenikich Ükükün An Echenikich”
Kot A Pwäraalo an Tong Ngenikich
5 Paul a poputä le äweweei: “Ren eman mwän tipis a tolong lon fanüfan, nge an tipis a atoto mäla. Iei popun mäla a tori aramas meinisin, pun ir meinisin ra tipis.” (Rom 5:12) Sia weweiti ena pokiten Kot a fen awora pworausen poputään manauen aramas. Jiowa, ewe Chon Föratä mi unusöch a föratä rüüemön aramas mi pwal unusöch, Atam me If. Kot a ngeniir eü chök allük me öüröürer pwe ika ra älleasolapa repwe mälo. (Ken. 2:17) Iwe nge, ra filatä ar repwe atai än Kot allük mi pwüng, iwe ra tunalo Jiowa usun ar Chon Awora Allük me Sou Nemenem.—Tut. 32:4, 5.
Kot A Pwäraalo an Tong Ngenikich
6 A kerän chök wor nöün Atam mwirin an we tipis, ina popun nöün kewe ra älemwiri tipis me meefi riäfföün. Pwüngün pwe iir rese usun Atam le filatä ar repwe atai än Kot we allük, ina popun Kot ese apwüngüür lon ewe aükükün a apwüngü Atam woon. Pwal och, Kot esaamwo awora ngeniir ewe Allükün Moses. (Ken. 2:17) Nge, mwirimwirin Atam kewe ra chüen älemwiri tipis. Ina minne, mälo me tipis ra nemeni aramas pwal mwo nge atun Kot a ngeni chon Israel ewe Allük mi affataöchü pwe iir chon tipis. (Älleani Rom 5:13, 14.) Sia tongeni äweweei pwününgawen ewe tipis ngeni semwenin suke emön a älemwiri seni seman me inan. Eli ekkoch semirit lon ena famili ra älemwiri me riäfföü ren ena semwen, nge eli esap iir meinisin. Nge esap ina usun tipis pun kich meinisin sia älemwiri tipis seni Atam, me meinisin kich sia riäfföü me mälo ren. Epwe tongeni pwäk ei osukosuk?
Kot A Pwäraalo an Tong Ngenikich
9 Met weween ekkewe kapasen Krik mi weneiti ekkeei kapas “efisata pung” me “eita ngeniir chon pwüng”? Emön chon afföüni Paipel a erä: “A usun eü kapas äwewe usun kokkotun kapwüng. A fos usun siwilin nonnomun emön mi weneiti an riri ngeni Kot, nge esap och siwil lon letipan . . . A äweweei pwe Kot a usun emön sou kapwüng a fen föri apwüng fän iten ewe emön, aramas ra tipi ngeni pwe i ese pwüng. Nge Kot a apwüngalo pwe i esap chon tipis.”
10 Ifa usun ewe “Souapwüngün unusen fanüfan” mi pwüng, Jiowa, a tongeni apwüngalo pwe esap chon tipis emön ese pwüng? (Ken. 18:25) Akkomw, ren än Kot tong, a tinato nöün we äläemön ngeni fönüfan. Jises a unusen apwönüetä letipen Kot fän sossot, watteen esiit me kirikiringaw. A amwöchü an tuppwöl tori an ninilo woon ewe irään ninni. (Ipru 2:10) Lupwen a fangolo inisin we mi unusöch, Jises a awora ewe möön kepich fän iten ngaseloon are mööni mwirimwirin Atam seni tipis me mälo.—Mt. 20:28; Rom 5:6-8.
Kúkkútta Pwóróus Aúchea
Menlapen ewe Taropwe ngeni Chon Rom
6:3-5—Met weween papatais lon Kraist Jises me papatais lon an we mälo? Atun Jiowa a epiti nöün Kraist kewe chon äppirü ren ngün mi fel, ra ririfengen me Jises me ra wiliti chon ewe mwichefel mi wewe ngeni inisin Kraist, nge i möküran. (1 Kor. 12:12, 13, 27; Kol. 1:18) Ina weween ar papatais lon Kraist Jises. Ekkewe Chon Kraist mi kepit ra pwal “papatais lon [än Kraist] malo,” weween, ra pennüküolo pwisin letiper me likitalo ekiekin manau esemuch woon fönüfan. Ina minne, ar mälo, ina eü asor, ussun chök än Jises mälo, nge ar mälo esap tongeni penmanauei aramas. Ar papatais lon än Kraist mälo epwe unusolo lupwen repwe mälo me manausefäl ngeni manau lon läng.
Mi Wor án Ai Kewe Lewo Ápilúkúlúk?
Lupwen ekkewe aramas mi ngaw ra manawsefál, itá repwe kúna kapwúng wóón minne ra féri lón manawer me lóóm? Aapw. Rom 6:7 a erá: “Pun lupwen eman aramas a mäla, a ngasala seni fän nemenien tipis.” Án ekkewe aramas mi ngaw tipis meinisin a fen musoló lupwen ra máló. Ina minne, repwe kúna kapwúng wóón minne ra féri mwirin ar manawsefál, esap ren minne ra fen féri lón manawer me lóóm lupwen resaamwo silei letipen Kot. Iwe, ifa usun repwe kúna álillis?
February 18-24
PWÓRÓUS AÚCHEA SENI KAPASEN KOT | ROM 7-8
“Ka ‘Fokun Ösüküsükü’?”
Mut Ngeni Jiowa An Epwe Emmwenuk Ngeni ewe Ngaseló mi Enlet
17 Paulus a mak usun ewe sókkun ngaseló Jiowa epwe ngeni néún kewe aramas wóón fénúfan. A erá: “Förien Kot kewe meinisin ra fokun ösüküsükü pwe Kot epwe pwärala nöün kana.” A pwal erá pwe férien Kot kewe “repwe fakkun ngaseseni fan nemenien limengau, o repwe eti noun Kot kewe lon ewe ngas mi ling.” (Rom 8:19, 20; Rom 8:21, TF) “Förien Kot kewe” a wewe ngeni ekkewe aramas mi eáni ewe ápilúkúlúkún manaw esemuch wóón fénúfan me kúna feiéch seni án Kot “pwärala nöün kana” mi kepit. Pwálóón néún kana, ekkewe mi kepit lón láng, epwe poputá lupwen ra álisi Kraist le nieló meinisin aramas mi ngaw me amanawa ewe “mwich mi fokun chocho” lón ewe otot sefé.—Pwär. 7:9, 14.
Pwapwa lon Ach Äpilükülük
11 Jiowa a awora “apilükülüköch” ngeni aramas lupwen a pwonei ewe ngaselo seni ewe “serepenitin lom,” Setan ewe Tefil ren ewe ‘mwirimwir’ mi pwonetiw. (Pwar. 12:9; Ken. 3:15) Ewe ‘mwirimwir’ a äkkäeüin weneiti Jises Kraist. (Kal. 3:16) Än Jises mälo me manausefäl a suuki ngeni aramas ewe äpilükülükün ar repwe ngaselo seni tipis me mälo. Ei äpilükülük a riri ngeni än “Kot epwe pwärala nöün kana,” ekkewe mi kepit. Ekkewe mi kepit mi fen angei ar ling, iir ewe oruuen kinikinin ewe mwirimwir. Repwe sillelo pwe iir king me eti Kraist atun repwe älisi Kraist le ataielo än Setan we otot mi ngaw. (Pwar. 2:26, 27) Ei mettoch epwe atoto amanauen ewe pwal ekkoch siip, iir kewe ra manauewu seni ewe riäfföü mi lapalap.—Pwar. 7:9, 10, 14.
Pwapwa lon Ach Äpilükülük
12 A ifa me ngaseloon “förien Kot kewe” aramas, atun än Kraist Nemenem ükükün Engeröü Ier! Lon ena atun, Kot epwe pwal pwäraalo “nöün kana” lon pwal eü napanap. Repwe eti Kraist le samol fel me älisi aramas le angei ekkewe feiöch seni än Jises we asor. “Förien Kot kewe” aramas, iir chon nom fän nemenien ewe Mwuun läng repwe poputä le küna ngaselo seni pwününgawen tipis me mälo. Ekis me ekis aramas mi älleasochis repwe “ngasala seni ar ngauala me tala.” Ika repwe amwöchü ar tüppwöl ngeni Jiowa seni le poputään ena engeröü ier tori ewe säingoon sossot le sopwoloon, iwe iter epwe makkefoch lon ewe “puken manau.” Repwe tolong lon än nöün Kot kewe “ngasala me ling.” (Pwar. 20:7, 8, 11, 12, TF) Enlet, ina eü äpilükülük mi amwarar!
Kúkkútta Pwóróus Aúchea
w17.06-E 3
Ka Chechchemeni?
Met sókkofesenin “nonom fän nemenien fituk” me “nonom fän nemenien Ngünmifel”? (Rom. 8:6)
Emén mi manaw fán nemenien futuk a nefótófót wóón pwisin mochenin kewe, a kon pwapwaitiir me a soun fóffós usur. Emén mi manaw fán nemenien ngún mi fel a nefótófót wóón ekkewe mettóchun Kot me án Kot ekiek, iwe ewe ngún mi fel a emmweni ei esin Chón Kraist. Ewe akkomw a emmwen ngeni máló nge ewe oruuan ngeni manaw me kinamwe.—w16.12, p. 15-17.
Met Om Kewe Iotek Ra Pwäri Usum?
20 Fän ekkoch, sise silei met sipwe apasa lon pwisin ach kewe iotek. Paul a makkeei: “Pun sisap silei mine sipwe eäni iotek, nge püsin Ngünmifel a tüngor ngeni Kot fän itach ren sokun ngüngü esap wor eman a tongeni apasatä lon kapas. Nge Kot, ewe mi küna lon letipach, a silei ekiekin ewe Ngünmifel.” (Rom 8:26, 27) Fän emmwenien Jiowa, a mak chommong iotek lon Paipel. A etiwa ekkena iotek pwe usun itä nge pwisin ach tingor, iwe, a apwönüretä. Kot a silekich, a pwal silei weween met ekkewe sou mak ra makkeei fän emmwenien ewe ngün mi fel. Jiowa a kan pölüweni ach kewe iotek lupwen ewe ngün a “tüngor” fän itach. Nge atun a lapolo ach silefichi Kapasen Kot, epwe mwittir chemeto met sipwe tingor.
February 25–March 3
PWÓRÓUS AÚCHEA SENI KAPASEN KOT | ROM 9-11
“Ewe Kapas Áwewe Usun ewe Iráán Olif”
‘A Ifan me Alolloolun än Kot Tipatchem!’
13 Ewe aposel Paul a alöllöi ekkewe ra wiliti kinikinin mwirimwirin Eperiam we ngeni palen ewe irään olif lon kapas äwewe. (Rom 11:21) Ewe irään olif emön a tümünü a liosuetä pwönüetään än Kot kokkot usun an we pwon ngeni Eperiam. Waren ewe irä a pin me a liosuetä Jiowa, ewe a awora manau ngeni Israel lon kapas äwewe. (Ais. 10:20; Rom 11:16) Popun ewe irä a liosuetä Jises, usun ewe äkkäeüin kinikinin mwirimwirin Eperiam. Palan kewe ra wewe ngeni ewe oruuen kinikinin mwirimwirin Eperiam me a “unus” iteiter.
‘A Ifan me Alolloolun än Kot Tipatchem!’
15 Iwe, met Jiowa a föri pwe epwe apwönüetä än kokkot? Paul a äweweei pwe palen ewe irään olif a pwisin pwükütä ra apachaalong pwe siwilin ekkewe ra kuputiw me woon ewe irään olif emön a tümünü. (Älleani Rom 11:17, 18.) Ina minne, ekkewe Jentail Chon Kraist mi kepit, usun ekkoch lon mwichefelin Rom, ra kapach ngeni ewe irään olif, iwe, ra wiliti kinikinin mwirimwirin Eperiam. Le poputään, rese kapachelong lon än Kot we pwon ngeni Eperiam, ra usun chök palen ewe irään olif mi pwisin pwükütä lein petewel. Nge Jiowa a suuk ngeniir ar repwe wiliti ewe Israelin Kot lon kapas äwewe.—Rom 2:28, 29.
‘A Ifan me Alolloolun än Kot Tipatchem!
19 Ewer, a mmen amwarar pwöpwönüetään än Jiowa kokkot fän iten ewe “Israelin Kot.” (Kal. 6:16, TF) Usun met Paul a erä: “Chon Israel meinisin repwe küna manau.” (Rom 11:26) Lon fansoun mi fich me ren Jiowa, “chon Israel meinisin,” weween ekkewe chon Israel lon kapas äwewe mi unus iteiter, repwe wisen king me souasor lon läng. Ese fokkun wor och mettoch epwe atai än Jiowa kokkot!
Kúkkútta Pwóróus Aúchea
Mut Ngeni án Jiowa Angangen Emirit Epwe Anapanapók
5 Met epwe fis ika emén a tipeférea me ese mochen mut ngeni Jiowa, ewe Chón Ffér Sepi, an epwe anapanapa? Ifa usun Jiowa epwe áeá an nemenem usun ewe chón ffér sepi pwúl? Ika a weires ngeni ewe chón ffér sepi le anapanapa ewe pwúl ngeni eú sókkun sepi a mochen féri, iwe a tongeni filatá le féri pwal eú sókkun, are a tongeni péútaaló ewe pwúl. Popun a kan fis ei mettóch pokiten án ewe chón ffér sepi mwáálliló le anapanapa ewe pwúl. Nge Jiowa esap tongeni mwáálliló lupwen a anapanapa aramas. (Tut. 32:4) Lupwen emén ese mut ngeni Jiowa an epwe anapanapa, iwe epwe tipisin chék ena emén. Jiowa a kan siwili napanapen an anapanapa aramas, a alóngólóng ika aramas repwe etiwa are resap. Lupwen aramas ra álleasochisi Jiowa, ra aúchea me ren. Áwewe chék, ekkewe Chón Kraist mi kepit, “chokewe [Kot] a ümöümöch” ngeniir, Kot a anapanaper pwe ra wiliti “sepi fän iten rän mi aüchea.” Nge iir kewe mi tunaló án Kot kapasen éúréúr repwe wiliti ewe sókkun sepi Kot “a song ngeniir,” iir mi chék lamotongaw.—Rom 9:19-23.
it-1-E 1260 ¶2
Tinikken
Tinikken ese Pwúng. Neman emén a enletin tinikken fán iten och sókkun angang nge mi fen mwáál me eletipechowu Kot. A fis ena ngeni chómmóng ekkewe chón Jus lón fansoun ekkewe aposel. Ra ekieki pwe pwúng epwe feito seni ar apwénúetá angangen ewe Allúkún Moses. Nge Paulus a pwári ngeniir pwe ar tinikken ese pwúng pokiten nafangawen sile mi enlet. Ina popun, ese nóm rer ewe wesewesen pwúng mi pop seni Kot. A lamot repwe mirititi mwáállir me kul ngeni Kot me ren Kraist pwe repwe angei pwúng me ngaseló seni fán kapwúngún ewe Allúk. (Ro 10:1-10) Saul seni Tarsus, ina i Paulus, i ewe mi kon tinikken fán iten ewe lamalamen Jus nge a pwal lululó an tinikken pokiten a ‘achocho ngeni an epwe atala ewe mwichefel.’ A fókkun achocho le apwénúetá meinisin masouen ewe Allúk. (Kal 1:13, 14; Fp 3:6) Nge an tinikken fán iten ewe lamalamen Jus ese pwúng. Pokiten Paulus mi letip wenechar, Jiowa, me ren Kraist, a pwáraatá an úméúméch ngeni ren an emmweni i ngeni ewe fel mi enlet.—1Ti 1:12, 13.