Lasanble ki ti ganny fer Indianapolis, Indiana, an 1925
1925—San-t-an pase
THE Watch Tower le 1 Zanvye 1925 ti dir: “Bann Kretyen i ekspekte ki bann keksoz enportan i arive sa lannen.” Par kont sa lartik ti osi dir: “Bann Kretyen pa devret sitan enkyet konsernan sa ki pou arive sa lannen ki zot pa arive fer sa ki Senyer i demann zot pour fer dan lazwa.” Ki bann Etidyan Labib ti pe ekspekte pou arive an 1925 e ki mannyer zot ti reste okipe dan travay Senyer menm si zot ti dezapwente?
EN KEKSOZ KI TARDE VINI
En kantite Etidyan Labib ti ekspekte ki an 1925 later ti pou vin en Paradi. Akoz? Frer Albert Schroeder, ki pli tar ti vin en manm lo Konsey Direkter ti dir: “Nou ti krwar ki an 1925, bann Kretyen swazir ki ti ankor lo later ti pou al dan lesyel pour form parti Rwayonm Bondye e ki bann zonm fidel ki ti viv lo later dan letan lontan, parey Abraam, David ek lezot, ti pou ganny resisite lo later e diriz later konman bann prens anba Rwayonm Bondye.” Ler sa pa ti arive, serten frer ek ser ti dezapwente.—Prov. 13:12.
Menm si zot ti dezapwente, laplipar Etidyan Labib ti kontinyen reste okipe dan sa travay predikasyon e avek letan, zot ti vin pli konsyan ki zot ti annan sa responsabilite pour vin bann Temwen pour Zeova. Par egzanp, annou vwar sa travay ki zot ti fer pour servi radyo pour anons sa bon nouvel avek en kantite dimoun.
ZOT TI KONSTRI LEZOT STASYON RADYO
Vi ki an 1924, en kantite dimoun ti ekout stasyon radyo WBBR, an 1925, bann Etidyan Labib ti konstri en lot stasyon radyo, safwasi pros avek Chicago, Illinois. Sa nouvo stasyon radyo ti ganny apele WORD. Ralph Leffler, en enzenyer ki ti ede konstri sa stasyon radyo ti dir: “Pandan liver, ler i ti fer fre aswar, dimoun sorti plizyer landrwa e osi bann ki lwen, ti kapab tann stasyon radyo WORD.” Par egzanp, en fanmir ki reste Pilot Station, Alaska ki plis ki 5,000 kilomet avek stasyon radyo WORD, ti ekout premye progranm ki sa stasyon ti fer. Apre ki zot ti’n ekoute, sa fanmir ti ekri en let pour bann dimoun ki travay kot sa stasyon pour remersye zot pour sa progranm spirityel ki’n ankouraz zot.
Gos: Bann lantenn ki ti transmet stasyon radyo WORD Batavia, Illinois
Drwat: Ralph Leffler pe travay kot sa stasyon radyo
The Watch Tower le 1 Desanm 1925, ti eksplike akoz en kantite dimoun ti kapab tann sa progranm. Sa magazin ti dir: “WORD i enn bann stasyon pli pwisan dan Leta-z-ini e i servi 5,000 wat. Bann dimoun lo lakot Atlantik ek Pasifik e dimoun depi Kiba ziska dan bout nor Alaska, ti kapab tann sa stasyon radyo. En kantite dimoun ki pa ti’n zanmen tann laverite oparavan ti anvi aprann plis parski zot ti’n tann sa stasyon.”
George Naish
Pandan sa menm letan, bann Etidyan Labib ti osi anvi servi radyo pour anons sa bon nouvel Kanada. An 1924, stasyon radyo CHUC ti ganny konstri Saskatoon, Saskatchewan. I ti enn parmi bann premye stasyon radyo Kanada ki ti fer bann progranm relizye. An 1925, zot ti bezwen rod en pli gran landrwa pour sa stasyon. Alor the Watch Tower Society ti aste sa stasyon e bouz son bann stoudyo dan Regent Building, ki ti en vye lasal teat Saskatoon ki zot ti’n aste e fer renovasyon lo la pour fer li vin en stasyon radyo.
Gras a sa stasyon, en kantite dimoun ki ti reste dan bann landrwa elwanye Saskatchewan ti kapab tann sa bon nouvel pour premye fwa. Par egzanp, en madanm ki apel Madanm Graham ki reste dan en lavil izole, ti ekri sa stasyon pour demann bann piblikasyon konsernan Labib apre ki i ti’n ekout en progranm. Frer George Naish ti dir ki son demann ti sitan irzan ki zot ti anvoy li tou bann liv dan sa seri Studies in the Scriptures. I pa ti pran bokou letan pour Madanm Graham konmans anons sa bon nouvel pli lwen ankor.
EN LEKLERSISMAN
Dan The Watch Tower pour le 1 Mars, 1925, i ti annan en lartik enportan ki ti annan pour tit “Birth of the Nation” (En nasyon i vin an egzistans). Akoz sa lartik ti sitan enportan? Bann Etidyan Labib ti deza konnen ki Satan i annan en lorganizasyon e ki sa lorganizasyon i enkli bann demon dan lesyel ek bann fo larelizyon, gouvernman ek biznes lo later. Atraver sa lartik, “sa lesklav fidel e pridan” ti ed bann frer ek ser konpran ki Zeova osi i annan en lorganizasyon, enn ki konpletman diferan e ki opoz sa ki pour Satan. (Mat. 24:45) Sa lesklav ti eksplike ki Rwayonm Bondye ti vin an egzistans an 1914 e ki sa menm lannen, apre ki “lager ti deklare dan lesyel,” Satan ek son bann demon ti ganny zete lo later e zot nepli kapab retourn dan lesyel.—Rev. 12:7-9.
Serten ti vwar li difisil pour aksepte sa nouvo leksplikasyon. Sa lartik ti dir: “Si i annan en dimoun ki’n lir Watch Tower e ki pa dakor avek sa ki in dir, alor nou sizere ki zot demontre pasyans e annan konfyans dan Senyer anmezir ki zot kontinyen servi li fidelman.”
En colporteur (ki konmela i apel pionye) ki apel Tom Eyre e ki sorti Grann Bretanny ti dir ki mannyer laplipar bann Etidyan Labib ti santi konsernan sa lartik: “Bann frer ek ser ti kontan pour tann sa leksplikasyon konsernan Revelasyon 12. Ler nou ti realize ki sa Rwayonm in ganny etablir dan lesyel, nou ti vreman kontan pour partaz sa bon nouvel avek lezot. Sa ti motiv nou pour fer plis dan predikasyon e i ti ed nou pour vwar lafason ki Zeova pe gid son pep ver bann keksoz merveye.”
PEP BONDYE TI APRANN KI ZOT IT BEZWEN RANN TEMWANNYAZ KONSERNAN ZEOVA
Ozordi bann Temwen Zeova i konn byen sa bann parol ki ganny trouve dan Izai 43:10 ki dir: “La sa ki Zeova i dir, ‘Zot mon bann temwen, wi, mon serviter ki mon’n swazir.’” Avan 1925, nou bann piblikasyon pa ti koz lo sa verse souvan. Me sa ti pe al sanze. Pandan 1925, The Watch Tower ti koz lo Izai 43:10 ek 12 dan 11 nimero sa magazin.
Ver lafen Out 1925, bann Etidyan Labib ti zwenn ansanm dan en lasanble ki ti ganny fer Indianapolis, Indiana. Frer Joseph Rutherford ti ekri en mesaz pour akeyir bann delege. Sa mesaz ti ganny enprimen lo progranm lasanble. I ti dir: “Nou’n vin sa lasanble pour nou ganny . . . lafors sorti kot Senyer pour nou kapab retourn dan teritwar avek plis lenerzi pour vin son bann temwen.” Tou dilon sa lasanble ki ti dire pour wit zour, tou bann ki ti la ti ganny ankouraze pour rann temwannyaz lo Zeova tou loportinite ki zot gannyen.
Sanmdi le 29 Out, Frer Rutherford ti fer en diskour ki ti annan pour tit “A Call to Action” (Pran aksyon). Dan son diskour, i ti montre lenportans pour rann temwannyaz par dir: “Zeova i dir son pep . . . : ‘Zot mon bann temwen e mwan mon Bondye.’ Apre Zeova i donn en lord dan en ton serye e i dir: ‘Met en poto sinyal pour bann pep.’ I napa personn lo later ki kapab met en poto sinyal pour bann pep apard bann ki Senyer in donn son lespri sen e sa i fer zot son bann temwen.”—Iza. 43:12; 62:10.
Sa trak Message of Hope
Apre son diskour, Frer Rutherford ti lir en dokiman ki annan pour tit “Message of Hope” (Mesaz lespwar) ki ti dir ki Rwayonm Bondye i sa sel fason ki nou pou ganny “bann benediksyon, setadir lape, prosperite, lasante, lavi, laliberte ek lazwa pour touzour.” Tou dimoun dan lodyans ti dakor avek sa mesaz. Pli tar sa dokiman ti ganny tradwir dan plizyer langaz e ganny enprimen konman en trak. Apepre 40 milyon kopi ti ganny distribye.
Bann Etidyan Labib pa ti ofisyelman sanz zot non pour vin Temwen Zeova ziska plizyer lannen pli tar. Me zot ti pe konmans pli konsyan zot responsabilite konman bann temwen pour Zeova.
BANN ETIDYAN LABIB TI KONMANS FER BANN RETOURN VIZIT
Anmezir ki lakantite Etidyan Labib ti ogmante partou dan lemonn, bann proklanmater ti ganny ankouraze pour fer plis retourn vizit kot bann dimoun ki ti’n deza demontre lentere dan sa bon nouvel. Apre sa kanpanny pour distribye sa trak Message of Hope, Bulletina ti dir: “Fer laranzman pour retourn kot bann lakour kot bann proklanmater pa’n kit lezot piblikasyon me zot in kit en kopi sa trak Message of Hope.”
Dan Bulletin pour Zanvye 1925, i ti annan en rapor sorti kot en Etidyan Labib Plano, Texas ki ti dir: “Nou sirprann ki dimoun dan bann teritwar kot nou’n al prese plizyer fwa, i reakte pli byen ki dan bann nouvo teritwar. I annan en pti lavil dan nou teritwar ki nou’n vizite senk fwa pandan sa dernyen di-z-an. . . . Resaman Ser Hendrix ek mon manman in retourn dan sa landrwa e zot in kit plis liv ki zanmen oparavan.”
En colporteur Panama i dir: “En kantite dimoun ki oparavan in pous mwan devan zot laport, in sanze ler mon’n vin kot zot en dezyenm oubyen trwazyenm fwa. Sa lannen, mon’n pas laplipar mon letan pe retourn kot bann ki mon’n vizite oparavan e mon’n ganny bann bon leksperyans avek serten parmi zot.”
BANN PLAN POUR LAVENIR
Dan sa let ki Frer Rutherford ti ekri pour tou bann colporteur a lafen lannen 1925, i ti koz konsernan bann travay ki’n ganny fer pandan sa lannen e sa ki zot ti pou bezwen fer dan lavenir. I ti dir: “Pandan sa lannen ki’n pase, zot in annan sa privilez pour rekonfort bann ki ti sagren. Sa travay in fer zot vreman kontan . . . Sa lannen ki pe vini, zot pou ganny loportinite pour rann temwannyaz lo Bondye ek son rwayonm e pour met en poto sinyal pour bann pep. . . . Ansanm annou kontinyen lev nou lavwa e sante pour loue nou Bondye ek nou Lerwa.”
A lafen lannen 1925, bann frer ti pe fer plan pour agrandi Betel Brooklyn. An 1926, lorganizasyon ti pou konmans sa pli gran proze konstriksyon ki zot ti’n deza fer oparavan.
Sa travay konstriksyon ki ti ganny fer Adams Street, Brooklyn, New York, an 1926
a Aprezan i apel Nou minister ek lavi Kretyen—Kaye renyon.