Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Konkani (Romi)
  • BIBLE
  • PROKAXONAM
  • MITTING
  • bt odh. 11 panam 85-92
  • “Xis Khuxalkaien Ani Povitr Xokten Bhorot Gele”

Tunvem vichun kaddla tea vixoi-acher viddeo na.

Sorry, ho viddeo sarko load zaunk na.

  • “Xis Khuxalkaien Ani Povitr Xokten Bhorot Gele”
  • ‘Devachea Rajea Vixim Bore Bhaxen Sakx Diat’
  • Vixoi
  • Oslich Mahiti
  • “Kamank Lagon . . . Tankam Kuxin Kaddat” (Itihas 13:1-12)
  • “Lokancho Dhir Vaddounk” Don Utram (Itihas 13:13-43)
  • “Ami Dusrea Raxttram Lagim Voitat” (Itihas 13:44-52)
  • ‘Jehovachea Odhikaran Bhienastana Kelʼli Porgottnni’
    ‘Devachea Rajea Vixim Bore Bhaxen Sakx Diat’
  • Barnabas ani Paulu Poixilʼlea Zageamnim Vochon Xis Kortat
    Amchem Kristi Jivit ani Porgottnni—Mittingechi Pustika—2018
  • Kristi Dhorm Zaitea Desamnim Posorta
    Bible-antlean Xikonk Mellttat Tim Lisanvam
  • “Sobhek Ghottai” Dili
    ‘Devachea Rajea Vixim Bore Bhaxen Sakx Diat’
‘Devachea Rajea Vixim Bore Bhaxen Sakx Diat’
bt odh. 11 panam 85-92

ODHEAI 11

“Xis Khuxalkaien Ani Povitr Xokten Bhorot Gele”

Bori khobor aikonant ani virodh kortat tanchea thaim Paulu jea ritin vaglo tantuntlean amkam mellttat tim lisanvam

Ho odheai Itihas 13:1-52-acher adarit asa

1, 2. Barnabas ani Sauluchi seva koxi veglli asli, ani tanchea seve vorvim Itihas 1:8-antlim utram koxim purnn zaunchim aslim?

ANTIOK sobhentlim bhav-bhoinnam khub khuxal asat. Karonn povitr xoktechea modotin poisulʼlea vattaramnim porgottnni korunk Barnabas ani Sauluk vinchun kaddleat.a (Itihas 13:1, 2) Adim thodde purte aslole bhav Kristanv asle toslea vattaramnim seva korunk gelʼle. (Itihas 8:14; 11:22) Punn Barnabas ani Saulu atam, bori khobor kednanch porgott zaunk na toslea vattarant seva korunk voiche asle ani tankam modot korunk, Juanv Marku tanchea sangata voicho aslo.

2 Tea vellar thaun sumar 14 vorsam adim, Jezun aplea pattlavdarank oxem mhunnttlolem: “Akʼkhea Judeiant ani Samariant, toxench prithumechea sogleant poisulʼlea vattarant pasun tumi mhojea vixim govai ditole.” (Itihas 1:8) Tor, Barnabas ani Sauluk mixinori mhunn vinchun kaddlolean Jezuchi hi bhasaunni purnn zaunchi asli!b

“Kamank Lagon . . . Tankam Kuxin Kaddat” (Itihas 13:1-12)

3. Poilea xekddeant provas korop kiteak kotthin aslem?

3 Aiz gaddio ani plane asat dekhun lok fokot ek vo don voram bhitor, eka zagear thaun dusrea zagear sompeponnim vochonk xoktat. Punn poilea xekddeant oxem naslem. Lok eka zagear thaun dusrea zagear voitolo zalear tankam cholon voichem poddttalem ani tem-ui zalear roste sarke nasle. Ek munis akʼkho dis cholʼlo zalear pasun, to fokot 30 kilometr pois vochonk xoktalo ani hea toren choltalo to lok khub thoktalo.c Tor Barnabas ani Sauluk aplo provas korunk sompem aschem na ani hea kamant tankam khub vavr ani teag korcho poddttolo mhunn te zannam asle, toripunn te toiar asle.—Mt. 16:24.

ADLEA TEMPAR LOK PROVAS KOXE KORTALE?

Apostlanchea disamnim rostea voilean provas korunk khub dis lagtale, provas korpi thoktale ani tarvant provas korchea poros rostea voilean provas korunk khub poixe lagtale. Punn choddxea zageancher pavonk cholonuch vochonk poddttalem.

Ek munis dis-bhor cholʼlo zalear to unneant-unnem fokot 30 kilometr cholonk xoktalo. Ho provas korunk taka titlem sompem naslem. Karonn taka votacho, pausacho, thonddecho, gormecho ani chorancho fuddo korcho poddttalo. Hea vixim apostl Paulu sangta, ki taka “porot-porot provasachea dhokeancho, nhoim-chea dhokeancho, vhoddlea choranchea dhokeancho” fuddo korunk poddlo.—2 Kor. 11:26.

Romi Somrajeant 30 kilometr vo ek disachi vatt cholʼlea uprant, rosteancher provas korpeank rum astale, zoim te rat sarunk xoktale. Ani thoim gorjecheo vostu vikteo gheunk dukamnam pasun astale. Punn tea kalla voile boroupi sangtat, ki he zage khub mhelle astale, thoim khub gordi astali, toxench thoim mus ani zolʼle bhonvtale. Oslea zageancher chodd korun vaitt lok ravonk voitale. Ani choddxe pavtt, hea rumanche dhoni thoim ravtoleank luttʼttale ani xindoll bailancho dhondo kortale.

Oslea zageam thaun pois ravonk, Kristanvam zata titlo proitn kortalim. Punn tanchi ixttam vo soirim nant toslea zageamnim tim provas kortalim tednam tankam chodd korun hanga ravchench poddttalem.

4. (a) Barnabas ani Sauluk koxe vinchun kaddle, ani bhavamnim koslo sobhav dakhoilo? (b) Bhav-bhoinnank zobabdari melltta tednam ami tankam koso tenko diunk zata?

4 Barnabas ani Saulukuch hea ‘kamank lagon kiteak kuxin kaddlole?’ (Itihas 13:2) Hem amkam Bible-ant sangonk na. Punn tankam povitr xokte udexim nemlole mhunn amkam khatri asa. Hea vellar, tanchea kamant tankam tenko diunk Antiokant aslolea provadeamnim ani xikoupeamnim apnnachean zata tem soglem kelem. Tednam Barnabas ani Sauluk koxem dislem astolem tem chintat! Karonn tanchea bhavamnim tanchi nattkai korunk na. Punn tannim tanchea pasot upas kelo, magnnem kelem ani tancher ‘hat dovrun tankam dhaddun dile.’ (Itihas 13:3) Tanchea bhaxen aiz pasun konnakui zobabdari melltta, zoxem sobhent bhavank dekhrekh korunk vinchun kaddttat tednam, ami tankam purnn toren tenko diunk zai. Tankam osle sueog melltta mhunn tanchi nattkai korchea bodlek, ‘tanchea kamank lagon ami mogan anik chodd man diunk zai.’—1 Tes. 5:13.

5. Siprusachea zunvear porgottnni korunk Barnabas ani Sauluk kitem korchem poddlem?

5 Antioka thaun, Barnabas ani Saulu cholon Seleusia dhokear pavle. Thoim thaun te tarvant boson Siprus zunvear vochonk bhair sorle, jem sumar 160 kilometr pois aslem.d Barnabas Siprus ganvcho aslo dekhun thoinchea lokank porgottnni korunk to khuxal aslo mhunn kainch dubhav na. Te Siprusachea udente vatten aslolea Salamis xarant pavle tednam, te rokddech “Judevanchea sobha-ghoramnim vochon Devachem utor porgottunk lagle.”e (Itihas 13:5) Tor Barnabas ani Saulun akʼkhea Siprusachea zunvear bhonvon vhodd-vhodd xaramnim porgottnni keli. Hacho orth, te ghoddie sumar 160 kilometr cholʼle astole!

JUDEVANCHEA SOBHA-GHORANT

Adim, Judev lok sangata mellon ietale tednam tanchea zomeak sobha-ghor oxem mhunnttale. Punn uprant te jea zagear sangata mellon Jehovachi bhokti kortale, tea zageak sobha-ghor mhunnonk lagle.

Judev lok 70 vorsam Babilonant koidi asle tednam, te khoinsorui ravlear pasun, Jehovachi bhokti korunk te sobha-ghoramnim mellon ietale. Jehova vixim xikonk, tachem Utor vachunk ani Devachea Utracher aslolim bhaxonnam aikonk te sobha-ghoramnim mellon ietale. Poilea xekddeant Izraelachea dor eka xarant sobha-ghor astalem. Vhoddlea xaramnim eka poros chodd sobha-ghoram astalim ani Jeruzalemant tor zaitim sobha-ghoram aslim.

Babilona thaun soddoilea uprant, sogle Judev porot Izraelant ieunk nant. Tanchea modlim zaitim veapar-dhondo korunk dusrea desamnim gelim. Ani panchvea xekddea meren, Judev lok Persiechea Somrajeant ravonk lagle. (Esther 1:1; 3:8) Thoddea vella uprant, Mediterranean doriachea bhonvtonnim aslolea soglea xaramnim te ravonk lagle. Tor hea veg-vegllea zageamnim ximpoddlole Judev, te ravtale tea zageancher aslolea sobha-ghoramnim mellon ieunk suru kelem.

Sobha-ghorant dor eka Sabathachea disa Moizesa udexim dilʼlea Kaideachem vachop zatalem ani tachi somzonni mellttali. Ek dadlo manchier ravon hea Kaideachem vachop kortalo. Tachea fuddem ani donui vatten boska astaleo. Sabathachea disa Judev lok mellon ietale tednam, konnui visvaxi Judev dadlo Devachem Utor vachunk, porgott korunk vo tachi somzonni diunk xoktalo.

6, 7. (a) Sergius Paulus konn aslo, ani Bar-Jezu taka bori khobor aikopachi kiteak addaunk sodhtalo? (b) Bar-Jezun virodh kelo tednam Saulun kitem kelem?

6 Poilea xekddeant Siprusant ravtole lok khottea devanchi bhokti kortale. Ani Barnabas ani Saulu, Siprus zunveachea ostome vatten aslolea Pafos mhunnttat tea xarant pavle tednam, tem sarkem dison ailem. Karonn thoim tankam, ‘Bar-Jezu mellʼllo, zo ek jadugar ani khotto provadi aslo.’ “To thoincho Razpal Sergius Paulusa borabor ravtalo. Sergius Paulus ek huxar munis aslo.”f Poilea xekddeant, zaite famad Romi lok ani Sergius Paulusa sarke “huxar munis” pasun mhotvache nirnnoi gheunk zai tednam, jadugar vo fuddar parkhupeanchi budh gheunk voitale. Punn Sergius Paulusan bori khobor aikoli tednam taka ti khub avoddli ani taka “Devachem utor aikopachi khub itsa asli.” Punn Bar-Jezu, zaka “Elimas” pasun mhunnttale, zacho orth “Jadugar,” hem soglem polloun bejar zalo.—Itihas 13:6-8.

7 Bar-Jezu Rajeache bore khobrecho virodh kortalo. Karonn taka razpalak solʼlo diupachi khas zobabdari aplea hatantlean gelʼli naka asli. Tor “razpalan bhavarth dovorcho nhoi mhunn tannem bhorpur proitn kelo.” (Itihas 13:8) Punn Saulun oxem zaunk diunk na. Tor tannem kitem kelem? Bible sangta: “Tednam Saulu, zaka Paulu-i mhunnttale, to povitr xokten bhorlo ani tea jadugara [Bar-Jezu] koddem polloit ravlo, ani mhunnttlem: ‘Are soglea torechea fottingponnan ani soglea torechea noxtteponnan bhorlolea Soitanachea puta, soglea nitivontponnachea dusmana, Jehovachea nitt vattencho virodh korop tum soddun diuncho na kai? Atam polloi! Jehovacho hat tujea add asa. Tum kuddʼddo zatolo, ani thoddea vella pasot tum suriacho uzvadd pollounk xokchona.’ Teach vellar, tachea dolleam mukhar datt dov koso ailo ani kallokh ailo, ani to hevtten-tevtten apleak konnui hatak dhorun vhorot kai mhunn sodhunk laglo.”g Hacho porinnam kitem zalo? “Jem ghoddlem tem polloun razpalan bhavarth dovorlo. Karonn, Jehova vixim xikounn aikon to ekdom ojap zalʼlo.”—Itihas 13:9-12.

Ek bhav hatant Bible gheun, korttant neai korpea mukhar sota vixim govai dita.

Paulu bhaxen amkam virodh ailo zalear pasun, ami dhiran sota vixim uloitolim

8. Aiz ami Paulu bhaxen dhir koso dakhounk zata?

8 Paulu, Bar-Jezuk bhieunk na. Teach bhaxen, konnui virodhi aikonk sodhtoleancho bhavarth moddunk sodhta tednam, ami dhiran sota pasot uloitat. Punn oxem kortana ‘amchim utram sodanch mogall ani mittan ruchichim kelʼlea sarkim asonk zai’ mhunn ami ugddas dovortat. (Kol. 4:6) Teach borabor ami lokank Jehova vixim xikonk modot kortat dekhun, dusreank rag ieta zalear pasun ami hem kam korop bond korinant. Punn Paulu bhaxen ami dhiran sota vixim uloitat ani Jehova vixim zannam zaunk sodhtat tankam modot korunk ami amchean zata tem soglem kortat. Toxench, Bar-Jezu bhaxen khotte dhorm ‘Jehovachea nitt vattencho virodh kortat’ tednam ami dhiran tancheo fotti dakhoun ditat. (Itihas 13:10) Tea bhair, Paulu bhaxen vizmitam korunk aiz ghoddie Jehova amkam xokti diunchona. Punn khaltea kallzachea lokank sot zannam zaunk modot korunk, Jehova apli povitr xokti uzar korta mhunn amkam khatri asa.—Juanv 6:44.

“Lokancho Dhir Vaddounk” Don Utram (Itihas 13:13-43)

9. Paulu ani Barnabasan aiz fuddakar ghetolea bhavank kosli dekh dovorlea?

9 Paulu, Barnabas ani Marku, Pafosantlean tarvant sumar 250 kilometr provas korun Perga xarant aile, jem Asia Minor-achea doria deger aslem. Tanche vixim sangtana, Itihas 13:13-nt tankam “Paulu ani tache sangati” oxem mhunnttlam. Hacho orth, atam Paulu hea zomeant fuddakar gheunk laglo. Punn Paulu oxem korunk laglo mhunn Barnabasak nattkai zali oxem Bible khoinch sangona. Tachea bodlek, Devachi khuxi purnn korunk he dogui munis sangata mellon vavrit ravle. Paulu ani Barnabasan aiz fuddakar ghetat tea bhavank ek bori dekh dovorlea. Ami Jezuchim pattlavdaram zalʼlean, ami dusream poros vhodd mhunn chintchea bodlek, Jezuchim him utram ami sodanch ugddas dovrunk zata: “Tumi sogle bhav.” Toxench, tannem fuddem mhunnttlem: “Zo konn svotak voir kaddtta taka sokol denvoitole ani zo konn svotak khalto korta taka voir kaddttole.”—Mt. 23:8, 12.

10. Perga thaun Pisidiachea Antiok xarant Paulu ani Barnabasacho provas koso aslo tem somzaiat.

10 Pergant pavlea uprant Juanv Marku, Pauluk ani Barnabasak soddun Jeruzalemant gelo. Tannem oxem kiteak kelem tem Bible amkam sangona. Uprant Paulu ani Barnabas Perga thaun Pisidiachea Antiok xarant gele, jem Galasiechea prantant aslem. Ho provas korunk tankam sompem naslem. Karonn Antiok xar doria thaun 1,100 metr unch aslem. Tor tankam dongri vattarantlean provas korunk poddlo. Ani hea vatter zaite chor astale, je tancher akromonn korunk xoktale. Titlench nhoi, ho provas kortana ghoddie Pauluchi bholaiki bori nasli.h

11, 12. Antiokachea sobha-ghorant tachea aiknnareank aikonk avoddttalem tea bhaxen Paulu koso uloilo?

11 Sabathachea disa Pisidiachea Antiokant, Paulu ani Barnabas sobha-ghorant bhitor sortat. Tea ghoddnne vixim Bible-ant oxem sanglam: “Thoim sogleam mukhar Kaideanchim ani Provadeanchim Pustokam vachlim. Tea uprant sobha-ghorachea odhikareamnim Pauluk ani tachea sangateank oxem mhunnon apoile: ‘Bhavamno, lokancho dhir vaddounk tumkam kitem-i sangpachem asa zalear tankam sangat.’” (Itihas 13:15) Tor Paulu tea zomea lagim ulounk ubo ravta.

12 Paulun oxem mhunnon aplem ulovop suru kelem: “Izraelitkaramno ani Devachi bhirant manun choltolea lokamno.” (Itihas 13:16) Tea disa Paulu uloitalo tea zomeant, Judev ani Judev dhorm apnnailʼle lok asle ani tannim Jezuk Mesias mhunn manun gheunk naslo. Tor Paulu tanchea lagim koso uloitolo aslo? Jehova Devan Izraelachea raxttra pasot kitem kelem tea vixim Paulu tanche lagim survatek uloilo. Izraelitkar ‘Ejipt desant videxi mhunn ravtale tednam Jehovan tankam ek bollixtt raxttr koxem kelem,’ ani tankam Ejipttantlean soddoilea uprant 40 vorsam, ‘ranvott vattarant tanche koddem koxem pasiens kaddlem,ʼ tem Paulun tankam somzailem. Toxench, Jehovan Izraelitkarank Bhasailʼlo Des tanchea tabeant korunk koso adar dilo, ani ‘to des Izraelitkarank daiz mhunn koso dilo,’ tea vixim pasun Paulu tanchea lagim uloilo. (Itihas 13:17-19) Thoddim mhunnttat, ki Paulu tea Sabathachea disa zalʼlea Vachpam vixim uloilʼlo. Tor hem khorem aslem zalear Paulu, ‘soglea torechea lokam pasot soglem zalo’ mhunn amkam kollon ieta.—1 Kor. 9:22.

13. Ami amchea aiknnareank avoddttolem tea toren tanche lagim koxem ulounk zata?

13 Ami pasun porgott kortana, Paulu bhaxen lokank avoddttolem tea toren tanche lagim ulounk zai. Udharonnak, ek munis umkeach dhormantlo mhunn amkam kollon ieta tednam, taka khoinchea vixoi-acher uloilear avoddttolem tem ami tache lagim ulounk zata. Toxench taka khobor astolim toslim Bible-antlim versam ami tache pasot vachunk zatat. Ani oxem kortana, ami tachea svotachea Bible-antlean vachlear chodd faideak poddttolem. Tor amchim aiknnarim Jehova vixim xiktolim zalear, tankam kitem avoddttolem tem ami chintunk zai ani tanche lagim ulounk veg-veglleo vatto sodhunk zai.

14. (a) Paulun Jezu vixim ulounk koxem suru kelem, ani tannem tankam kosli xittkaunni dili? (b) Pauluchem aikolea uprant lokamnim kitem kelem?

14 Uprant Paulu, Izraelache raza Jezu Kristache purvoz koxe zaunk pavle tea vixim uloilo. Toxench, Juanv Batistan “soddvonndar . . . Jezu” pasot vatt koxi toiar keli, tem-ui tannem tankam somzailem. Tea uprant Jezuk koso jivexim marlolo ani jivont kelo tem sanglem. (Itihas 13:20-37) Paulun oxem mhunnttlem: “Zannam zaiat . . . tacheach udexim tumkam patkanchem bhogsonnem mellonk xokta . . . ek munis visvas dovorta zalear Jezu udexim niropradi zaunk xokta.” Ani uprant tannem tankam hi xittkaunni dili: “Provadeanchea Pustokant boroilam tem tumchea thaim ghoddona zaunk zagrut ravat: ‘Beporva korpeamno, polloiat, ani ojap zaiat, ani nas zaiat, karonn hanv tumchea disamnim ek oxem kam kortolom, jea vixim tumkam konnem-i bariksannen sanglem zalear pasun tumi kednanch tacher visvas dovorchenant.’” Ani uprant kitem zalem tea vixim Paulun ghoddie kednanch chintunk naslem astolem. Bible amkam sangta: “Fuddlea Sabatha disa pasun ieun ulounchem mhunn lokamnim tanchea lagim vinoti keli.” Toxench tea disa sobha-ghorantlean bhair sorlea uprant, “zaite Judev ani Judev dhorm apnnailʼle lok, je Devachi bhokti kortale, te Paulu ani Barnabasa borabor gele.”—Itihas 13:38-43.

“Ami Dusrea Raxttram Lagim Voitat” (Itihas 13:44-52)

15. Fuddlea Sabathachea disa kitem zalem?

15 Fuddlea Sabathachea disa, “sumar akʼkhem xar” Paulu sangtalo tem aikonk ektthaim zalem. Punn hem polloun thodde lok bejar zale “ani Paulu xikoitalo teo vostu khotteo mhunn dakhoun diunk vad-vivad korunk lagle.” Punn Paulun ani Barnabasan tankam dhiran oxem sanglem: “Devachem utor poilem tumkam Judevank sangop gorjechem aslem. Punn tumi tem nakartat ani tumi sasnachea jivitak purte nant mhunn dakhoun ditat dekhun, polloiat! ami dusrea raxttram lagim voitat. Jehovan amkam hi adnea dilea: ‘Prithumechea konnxea meren soddvonnecho sondex porgott korchea khatir hanvem tumkam raxttram pasot ek uzvadd koso nemla.’”—Itihas 13:44-47; Iz. 49:6.

Paulu ani Barnabasak krur virodhi Pisidiachea Antiokantlean bhair ghaltat.

“Tannim tankam Pauluk ani Barnabasak dhumallo diunk lailo . . . Ani xis khuxalkaien ani povitr xokten bhorot gele.”​—Itihas 13:50-52

16. Paulu ani Barnabasachim utram aikolea uprant Judevamnim kitem kelem, ani tankam xarantlean dhanvddailea uprant Paulun ani Barnabasan kitem kelem?

16 Thoddeach vella bhitor, zaite lok Jehovachem utor aikonk pavle. Hem aikona fuddem videxi lok khub khuxal zale ani “sasnachem jivit favo aslolea sogleamnim bhavarth dovorlo.” (Itihas 13:48) Punn Judev lok khuxal zaunk nant. Tor Paulun ani Barnabasan tankam sanglem, ki Mesiasa vixim bori khobor mellonk te poile asle. Punn tannim taka nakarlo. Ani heach pasot, Jehova hea fuddem tanchi bhokti manun gheuncho naslo. Tea uprant, Judevamnim famad bailank ani mukhel dadleank, ‘Pauluk ani Barnabasak dhumallo diunk ani tankam xarantlean bhair dhanvddaunkʼ uksaile. Tednam Paulun ani Barnabasan kitem kelem? “Tannim aplea paim-anchi dhulʼl fafddun uddoili ani te Ikoniumak gele.” Tor Pisidiachea Antiokant Kristi dhorm kabar zalo kai? Na! Karonn thoim aslole xis “khuxalkaien ani povitr xokten bhorot gele.”—Itihas 13:50-52.

17-19. Ami Paulu ani Barnabasachi dekh koxi gheunk zata, ani oxem kelear ami khuxal kiteak astolim?

17 Pauluk ani Barnabasak xarantlean bhair ghatle tednam jem ghoddlem tantuntlean ami kitem xikonk zata? Bible sangta: “Tannim aplea paim-anchi dhulʼl fafddun uddoili.” Punn te lokancher ragar asle mhunn tannim oxem korunk na. Tachea bodlek, Jehovan dilʼlem kam tannim kelʼlem ani atam tea lokanchem kitem-i zalear pasun te zobabdar nant mhunn te dakhoun diunk sodhtale. Paulu ani Barnabasak kollon ailem, ki Jezucher bhavarth dovrunk te lokancher dobhav ghalunk xokonasle, punn te porgottnni korit ravonk xoktale. Ani heach pasot te Ikoniumak gele.

18 Tor atam Antiokantle xis Paulu ani Barnabasa sangata nhoi, punn tankam dhumallo ditat toslea lokam modem asle. Tori astana, zaitea lokamnim bori khobor aikoli zalearuch te khuxal astole oxem naslem. Karonn Jezun mhunnttlolem: “Devachem utor aikotat ani tea pormonnem choltat tim khuxal!” (Lukas 11:28) Tor Antiokantlea bhav-bhoinnamnim Jezuchi adnea pallunk ghott nichov kelʼlo.

19 Paulu ani Barnabasa bhaxen, bori khobor porgott korpachi amchi zobabdari mhunn ami sodanch ugddas dovrunk zai. Punn lok ti aikon ghetolo vo na tem ami tancher soddunk zai. Lokank sot aikonk khuxi na zalear, ami poilea xekddeantlea Kristanvanchi dekh gheunk zata. Amkam dhumallo ailo zalear pasun, bori khobor kitli valorachi tem chintun ami khuxal ravonk zai ani povitr xokte udexim Dev amkam dita tem margdorxon apnnaunk zai.—Gal. 5:18, 22.

BARNABAS—“BHUZVONNECHO PUT”

Jeruzalem sobhentlea Juze nanvachea bhavak zaiti zannam vollkhotalim. To ek Levit aslo ani Siprus ganvcho aslo. Apostlamnim taka anik ek nanv dilem. Tem mhunnttear Barnabas, zacho orth, “Bhuzvonnecho Put.” (Itihas 4:36) Karonn bhav-bhoinnam gorjek sampoddleant mhunn Barnabasan polloilem tednam, tankam modot korunk to rokddoch fuddem sorlo.

Barnabas poixeancheo don pottleo dan korta.

33 K.X.-achea Ponʼnasavea disa, 3,000 lokamnim bautizm ghetlo. Chodd korun hantuntle choddxe lok dusrea desam thaun Jeruzalemant porbek ailʼle ani tankam itle dis ravchem poddttolem mhunn tannim chintunk naslem. Tor hea bhav-bhoinnancheo gorzo purnn korunk, sobhek poixeanchi goroz asli. Tednam Barnabas fuddem sorta ani apnnam lagim aslolo zomnicho kuddko vikun to te poixe udar kallzan apostlam lagim dita.—Itihas 4:32-37.

Barnabas ek onubhov aslolo vhoddil aslo ani to dusreank modot korunk sodanch toiar astalo. Udharonnak, Saulu Jeruzalemant gelo tednam, thoinche bhav taka bhietale, karonn to eka tempar Kristanvank dhumallo ditalo. Punn Barnabas Saulu pasot uloilo ani to khorench ek bhav zala mhunn tannem tankam sanglem. (Itihas 9:26, 27) Toxench Judevamnim ani Videxi Kristanvamnim, eka-meka sangata koxem vagonk zai tea vixim Paulun, Barnabas ani Pedruk solʼlo dilo tednam, Barnabasan to khaltikaien manun ghetlo. (Gal. 2:9, 11-14) Tor Barnabas, “Bhuzvonnecho Put” hea nanva pormonnem jielo mhunn he onubhov amkam dakhoitat.

a “Barnabas—‘Bhuzvonnecho Put’” hem boks polloiat.

b Hea vellar bori khobor pois-pois vattaramnim porgott zalʼli ani thoim noveo sobha-i suru zalʼleo. Zoxem Siriechea Antiokant, jem Jeruzalemachea utʼtore vatten aslem ani 550 kilometr pois aslem.

c “Adlea Tempar Lok Provas Koxe Kortale?” hem boks polloiat.

d Vatavoronn borem aslem zalear, adlea tempar konnui tarvant dis-bhor 160 kilometr provas korunk xoktalo. Punn vatavoronn borem naslem zalear, ho provas korunk anikui chodd vell lagtalo.

e “Judevanchea Sobha-ghorant,” hem boks polloiat.

f Romi Sorkarak, Siprusacher odhikar aslo. Ani tea zunveacher odhikar cholounk te eka razpalak vinchun kaddttale.

g Hea vellar thaun Sauluk, Paulu mhunnttlolo asa. Hem Romi nanv tannem Sergius Paulusak man diunk apnnailem astolem mhunn thoddim sangtat. Punn Siprusantlean gelea uprant pasun Paulun hench nanv uzar kelem. Tor tannem Sergius Paulusak man diunk nhoi, punn taka ‘apostl mhunn videxi raxttrantlea lokam lagim dhaddlolo’ dekhun tannem hem Romi nanv uzar kelem. Toxench, Saulu hea Hebrev nanvak, Grik bhaxen ek vaitt orth aslolo, taka-i lagon ghoddie tannem Paulu hem nanv uzar kelem astolem.—Rom. 11:13.

h Hea vellar thaun zaitea vorsam uprant, Paulun Galasiekarank chitt boroili. Tea chittint tannem mhunnttlem: “Mhojea duensak lagon tumkam poile pavtt bori khobor sangonk mhaka ek sondhi mellʼlloli mhunn tumi tor zannant.”—Gal. 4:13.

    Konkani Prokaxonam (1972-2025)
    Log Out
    Log In
    • Konkani (Romi)
    • Dhadd
    • Preferences
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Dhadd