Tʋʋl-nifu
Tẽne, tʋʋl-nifu, 1
B kõo kũun sẽn yaa rapa.—Efɛ. 4:8, MN.
Bõe la d tog n maan n paam n dɩ rẽ yõodo? D rɩk b togs-n-taare, n tall b tẽebã buudu, la d sakd n tũud Biiblã saglsã b sẽn kõt tõndã. (Ebre. 13:7, 17) Kãsem-dãmbã nonga tõndo, n dat tɩ d tall zood sõma ne Wẽnnaam. Wala makre, b sã n wa neẽ tɩ d vaanda tigissã, pa rẽ bɩ yaa d yẽesmã n booge, tao-tao bala, b na n sõnga tõndo. B na n sõsa ne-d n paam n kelg-do. Rẽ poore, b na n kenga d raoodo, la b kõ-d sagls ne Biiblã maasem. Sõngr a woto wilgdame t’a Zeova nonga tõndo. Yaa woto la yãmb tagsd bɩ? D tẽeg tɩ mi n yaa toog ne kãsem-dãmbã tɩ b wa sõs ne-do, n sagl-d yell ning wɛɛngẽ. Woto wã, bõe la y tõe n maan tɩ kãsem-dãmbã sã n wa na n sagl-y bɩ ra yɩ toog wʋsgo? Yɩ-y sik-m-meng soaba, ned pẽnegr sẽn pa toogo, la y mi n pʋʋsd-b barka. Ning-y y yamẽ tɩ b sẽn sõngd tõndã yaa kaset tɩ Wẽnnaam nonga tõndo. Rẽ na n nafa yãmb mengã, la kɩt tɩ b tʋm b tʋʋmã ne sũ-noogo. w18.03 31 s. 15-16
Talaato, tʋʋl-nifu, 2
M biiga, maan yam n kõ maam sũ-noogo tɩ m paam n leok sẽn paoogd-a maamã.—Yel. 27:11, Wẽnnaam Sebre, 1983.
Kambã pa yembre, b bɩʋʋngã me pa yembre. Kẽer wʋmda Biiblã goamã sõma la b bãngd n yãkd yam b toor tɩ b nan ket n paoodẽ, n dat meng n deeg lisgu. Sãnda nengẽ, rẽnda b bɩ bilf n paase, n yaool n wa tõog n deeg lisgu. Rẽnd roagdb sẽn mi b kamb sõma pa na n pẽdg-b tɩ b reeg lisg ye. La b na n sõnga b biig fãa t’a mao n bɩɩs a tẽebã a toore. Biig manesem sã n wilgdẽ t’a tũuda rũndã daar vɛrse wã saglgã, noogda a roagdbã sũuri. La b pa segd n yĩm tɩ b bõn-daabã yaa b sõng b kambã tɩ b wa tõog n deeg lisg ye. Tõe tɩ roagdbã sokda b mens masã yaa: ‘M biigã sẽn mi bũmb ninsã seka a na rɩk a meng n kõ a Zeova n deeg lisg bɩ?’ w18.03 9 s. a 6
Arba, tʋʋl-nifu, 3
Yẽnda sã n maan pʋlengo, ba sã n na n yɩɩ toog ne-a, a ka lebsd a noor poorẽ ye.—Yɩɩn. 15:4.
Ned sã n bool tõnd a zakẽ tɩ d sake, d pa segd n lebg n toeem yam, sã n pa sɩd yaa yel-pakr yĩng ye. Tõe tɩ sẽn bool-a tõndã zoe n seglame n na n deeg-do. D sã n pa kẽnge, a modgrã na n yɩɩ zaalem. (Mat. 5:37) Neb kẽer me mi n sakame, n wa kuug n sak ned a to boolle, n tagsdẽ tɩ be n yaa sõma n yɩɩda. Rẽ yĩnga, woto wilgdame tɩ d nonga a soabã la d waoogd-a sɩda? Ned sã n deeg-d a zakẽ, d segd n maana sũ-noog ne bũmb ning fãa a sẽn na n kõ-dã. (Luk 10:7) Sã n mik tɩ yaa tɩlɛ tɩ d viigi, yɩta sõma tɩ d togs a soabã pĩnda. Woto, d wilgdame tɩ d nand-a lame, la d nong-a. Yɩta sõma me tɩ d wilg tɩ d pa paoogd tẽngã nebã minimd ye. Tẽns kẽere, b sakd n deega ned sãando, baa b ra pa gũud-a. La zĩis sãnda, rẽnda f reng n togs tɩ f watame. Buud a taab me nengẽ, b sã n bool neda, a rengd n zãgsa vugri, wall naoor a yiibu, n yaool n wa sake. La buud a taab nengẽ, f sã n zãgse, b geta rẽ wa paoogre. Bɩ d maan d sẽn tõe fãa tɩ sẽn maand-a tõnd sãandã sũur yɩ noog ne a sẽn bool-dã. w18.03 18 s. 20-21
Lamusa, tʋʋl-nifu, 4
Bɩ y modg n bɩ.—Ebre. 6:1, MN.
D sã mi Biiblã sẽn yetã bal pa sek d na yɩ ned vʋʋsem sõngã sẽn wilgd sor ye. (1 Rĩm. 5:9, 10; 11:4-6) Woto wilgdame tɩ bõe me n yaa tɩlɛ? D segd n ket n maoodame n bɩɩsd d tẽebã. (Kol. 2:6, 7) Bũmb a ye sẽn na n sõng-d wʋsgo, yaa d sẽn na n zãms Kell-y n pa-y “Wẽnnaam nonglmã pʋgẽ” sebrã. Na n sõngame tɩ d bãng n tũ Biiblã saglsã d vɩɩmã pʋgẽ. Y sã n zoe n zãmsa seb-kãngã, y tõe n baoo sɛb a taab sẽn na n sõng-y tɩ y tẽebã yɩ kãn-kãe. (Kol. 1:23) Sẽn paase, d segd n bʋgsa bũmb nins d sẽn zãmsã zugu, la d bõos a Zeova t’a sõng-d tɩ d tũ. D sã n wa zãmsd Biiblã la d bʋgsd a goamã zugu, d segd n tẽegame tɩ d sẽn dat ne d sũur fãa yaa d paam n ta a Zeova yam, la d sak a noyã. (Yɩɩn. 40:9; 119:97) Yaa tɩlɛ me tɩ d zãag d mens ne bũmb nins sẽn tõe n gɩdg d tẽebã bɩʋʋngã.—Tit 2:11, 12. w18.02 24-25 s. a 7-9
Arzũma, tʋʋl-nifu, 5
A Nowe paama tɩrlem sẽn paamd ne tẽebã.—Ebre. 11:7.
D sã n dat n paam a Nowe tẽebã buudu, yaa tɩlɛ tɩ d zãmsd Wẽnnaam Gomdã sõma, n nong bũmb nins d sẽn bãngdã, la d tũudẽ, tɩ toeemd d zʋgã, la sõngdẽ tɩ d bãngd n yãkd yam sõma. (1 Pɩy. 1:13-15) Woto la yam ning Wẽnnaam sẽn kõtã na n kogl-do, t’a Sʋɩtãan sɩlmã ra tõog-do, t’a dũniyã neb tagsa wã me ra kẽ-d ye. (2 Kor. 2:11) Dũniyã nebã nonga nen-kɛglem la yoobo. B tũuda b tʋls-wẽnsã bala. (1 Zã 2:15, 16) Baa sẽn yaa vẽeneg tɩ dũniyã sãoong ta n saame wã, b maanda b toog kae. D tẽebã sã n pa tar pãnga, d tõe n wa maanda wa bãmba. D tẽeg t’a Zeezi sẽn wa n na n wilg tɩ yaoolem wakatã na n yɩɩ wa a Nowe wakatã, a pa gom nen-kɛglmã la yoobã yell ye. Yaa bũmb nins sẽn tõe n kɩt tɩ Wẽnnaam tũubã pa pak nedã yell la a gom n tɩ yɩɩda. (Mat. 24:36-39) D sok d meng yaa: ‘Mam sẽn vɩ to-to wã wilgdame tɩ m sɩd mii a Zeova bɩ? Mam tẽebã kɩtame tɩ m tũud a Zeova noyã sẽn yaa tɩrsã, la m sõngd neb a taab tɩ b bãngd a noyã bɩ?’ Rẽ, d na n bãnga d sã n sɩd ‘tũuda Wẽnnaam’ wa a Nowe.—Sɩng. 6:9. w18.02 9-10 s. a 8-10
Sibri, tʋʋl-nifu, 6
Zãag f meng ne nin-bãmbã.—2 Tɩm. 3:5.
Yaa sɩd tɩ d pa tõe n lak d mens fasɩ ne neb nins sẽn pa tũud a Zeova noyã ye. Kẽer yaa d tʋmd-n-taase, d karen-bi-taase. Tõe me tɩ d bee zag-yɛng ne sãnda. La d pa segd n dɩk b togs-n-taare, n tagsd wa bãmba, la d maand wa bãmb ye. Bõe n na n sõng-do? Yaa tɩlɛ tɩ d zãmsd Biiblã, la d yõg zood ne neb nins sẽn dat ne b sũy fãa n tũ a Zeova wã. Woto, tõnd ne a Zeova zoodã pãng na n paasame. Yaa tɩlɛ me tɩ d maan d sẽn tõe fãa n sõng d taabã tɩ b bãng a Zeova. Bao-y segb buud fãa, n taas-b koɛɛgã, la y pʋʋs a Zeova t’a sõng-y tɩ y bãng y sẽn na n yɛɛlga, la wakat ning sẽn zemse. D segd n maaname tɩ d taabã bãng tɩ d yaa a Zeova Kaset rãmba. Woto, nebã na n pẽga Wẽnnaam tõnd yel-manesmã sẽn yaa sõma wã yĩnga. Pa tõnd la b na n pẽg ye. A Zeova zãmsda tõnd sẽn na yɩl “tɩ d bas wẽn-kɩɩsgo la dũniyã ratem wẽnsã la d vɩɩmd zamaan kãnga pʋgẽ ne gũus-m-menga la tɩrlem la d sak Wẽnnaam.” (Tit 2:11-14) D sã n sakd a Zeova, n zãad d mensã sõma, d taabã na n yãame, la tõe meng tɩ kẽer yeel-d yaa: “Tõnd na n tũu yãmb n kẽnge. Bala, tõnd wʋmame tɩ Wẽnnaam bee ne yãmba.”—Zaka. 8:23. w18.01 31 s. 17-18
Hato, tʋʋl-nifu, 7
Nebã na n yɩɩ beed-rãmba.—2 Tɩm. 3:2.
Yaa wẽng tɩ d nong d meng bɩ? Ayo! Pʋd n yaa bũmb sẽn zemse. A Zeova meng n naan ninsaal t’a nong a menga. A Zeezi me yeelame: ‘Nong f to wa f menga.’ (Mark 12:31) Dẽnd ned sã n pa nong a menga, a pa tõe n nong a to ye. Ad saglg a to me Biiblã sẽn kõ: ‘Rapã tog n nonga b pagbã wa b sẽn nong b mens yĩngã. Ned ning sẽn nong a pag nonga a menga. Sɩd me, ned baa a yembr zɩ n kisg a meng ye. A rɩlgda a menga, n get a meng yelle.’ (Efɛ. 5:28, 29) Vẽenega, d sã n nong d meng n zemse, pa wẽng ye. B sẽn yeel 2 Tɩmote 3:2 tɩ nebã na n yɩɩ beed rãmbã wilgdame tɩ na n yɩɩ b mensã yell bal n pak-ba. B pa nong b mensã n zems ye. Ned sã n nong a meng tɩ looge, a tagsdame t’a yɩɩda a taabã, n pẽgd a meng tɩ looge. (Rom. 12:3.) A pa baood a taabã nafre, yaa a mengã yell n pak-a n yɩɩda. Yell sã n maane, yaa a taabã bal la a ningd taale. Nin-bãmbã buudã pa tar sũ-noog hakɩɩk ye. w18.01 23 s. a 4-5
Tẽne, tʋʋl-nifu, 8
Yɩ-y neb sẽn mi y zaamẽ.—Kol. 3:15.
D sã n zãmsd Biiblã, yaa a Zeova n gomd tɩ d kelgdẽ. La d sã n pʋʋsdẽ, yaa tõnd n gomd tɩ yẽ kelgdẽ. Kiris-ned pa segd n tags tɩ d segd n pʋʋsda d we n pʋʋsdẽ bala, wall a tags tɩ pʋʋsgã yaa bũmb sẽn kõt-d zu-noogo, tɩ d sẽn dat fãa tõog n yɩ ye. Ne pʋʋsgã maasem, d gomda ne d Naandã. A Zeova ratame tɩ fo gomd ne-a. (Fili. 4:6) Sẽn wa n yaa bũmb ning fãa n kɩt tɩ f maand yɩɩre, Biiblã sagend-f lame tɩ f bas f yellã ne a Zeova. (Yɩɩn. 55:23) Fo kɩsa sɩd tɩ pʋʋsgã tõe n sõng-f lame bɩ? D tẽed-n-taas milyõ-rãmba, pagb la rap n tõe n kõ kaset tɩ pʋʋsgã sɩd sõnga bãmba. Dẽnd tõe n sõnga fo-me! La pa d sã n wa rat a Zeova sõngr bal la d segd n pʋʋs-a ye. Wakat ninga, zu-loeesã kɩtame tɩ d maand yɩɩre, hal n yĩm bõn-sõma nins a Zeova sẽn maan n kõ-dã. Ad f sẽn tõe n maane: Beoog sẽn vẽeg fãa, tags baa yaa bũmb a tãab a Zeova sẽn maan n kõ-fo, n pʋʋs-a bark rẽ yĩnga. w17.12 25-26 s. 10-11
Talaato, tʋʋl-nifu, 9
Hal f yãadem wakate, fo bãnga Wẽnnaam sebrã. B tõe n kõo foom yam tɩ f tõog n paam fãagre.—2 Tɩm. 3:15.
Yʋʋmd fãa, yaa Biibl karen-biis tusa n dɩkd b mens n kõt a Zeova n deegd lisgu. B wʋsg yaa kom-bɩɩs sẽn paam tɩ b roagdbã zãms-b Biiblã hal b yãadmẽ, tɩ b yãk yam n na n tũ a Zeova, n miẽ tɩ rẽ la b vɩɩmã na n tall barka. (Yɩɩn. 1:1-3) Y sã n yaa roagda, sambg kae tɩ y gũuda ne y sũur fãa tɩ y kambã wa rɩk b mens n kõ a Zeova n deeg lisgu. (Ges-y 3 Zã 4.) Y ratame me tɩ y biig fãa bãng Wẽnnaam sebrã, rat n yeel tɩ Biiblã babg ning b sẽn da gʋls ne ebre wã, la a babg ning b sẽn da gʋls ne gɛrkã. Baa kamb nins sẽn nan ket n paoodẽ wã tõe n zãmsa Biiblã kibayã. A Zeova siglgã yiisa sɛb wʋsgo, borsiir-dãmba, video-rãmb la bũmb a taab sẽn tõe n sõng roagdbã tɩ b zãms b kambã Biiblã. Tẽeg-y tɩ yaa y kambã sã n bãng Biiblã sõma la b na n tõog n tall zood sõma ne a Zeova. w17.12 18 s. a 1; 19 s. a 4
Arba, tʋʋl-nifu, 10
Rao yaa a pag zu-soaba.—Efɛ. 5:23.
Yãmb sã n yaa saam-bi-poaka, tɩ y sɩdã yaool n pa tũud a Zeova, bõe la y tog n maane, y sã n getẽ t’a sẽn maand to-to ne yãmbã pa zemse? Rẽ yĩnga, yaa y sã n yik y sũur ne-a, n gom-a la na n maneg yellã bɩ? Baa y sã n tõog t’a maan y sẽn datã, na n sõngame t’a wa sak n tũ a Zeova bɩ? Bũmb pa wilgd ye. La y sã n sak n deeg tɩ yẽ la zakã soaba, n waoogd-a, tõe n sõngame tɩ zems-n-taarã paas y zakã pʋgẽ, t’a Zeova paam pẽgre. Y mak-sõngã tõe n kɩtame meng tɩ y sɩdã wa sak n tũ a Zeova. Woto, y yiibã fãa wat n paama keoorã. (1 Pɩy. 3:1, 2) Yãmb sã n yaa saam-biiga, tɩ y pagã pa tũud a Zeova, bõe la y na n maane, y sã n getẽ t’a pa waoogd yãmba? Y sã n tãsd-a, n dat n wilg tɩ yãmb la zakã soaba, rẽ n na n kɩt t’a maneg n waoogd yãmb bɩ? Ayo. Wẽnnaam datame tɩ y rɩk a Zeezi sẽn yaa tigingã zu-soabã togs-n-taare, n wilgd y pagã y nonglem. A Zeezi nonga tigingã nebã, n maand sũ-mar ne-b wakat fãa. (Luk 9:46-48) Y sã n dɩkd a Zeezi togs-n-taare, tõe n sõngame tɩ y pagã wa sak n tũ a Zeova. w17.11 28-29 s. 13-14
Lamusa, tʋʋl-nifu, 11
Soab ning sẽn me-a bũmb fãa wã yaa Wẽnnaam.—Ebre. 3:4.
Ned sã n tagsd wa dũniyã nebã, a toog kae ne a Zeova noyã ye. Tõnd me sã n pa gũusi, bilf-bilfã, d tõe n wa tagsda wa bãmba, tɩ koms d tẽebã. D sẽn beẽ fãa d wʋmda dũniyã neb sẽn yet bũmb kẽer tɩ yaool n pa sɩd ye. D tʋʋmã zĩisẽ, d lekollẽ wã, pa rẽ bɩ ne televiziyõ wã wall ẽntɛrnetã maasem. Tẽns wʋsg pʋgẽ, neb ka tɛk n tagsd woto. B yetame tɩ b pa tẽed Wẽnnaam, la tɩ b toog kae ne tũudum ye. Tõe meng tɩ b wʋsg pa maag b yĩng n na n bao n bãng Wẽnnaam sã n sɩd beeme ye. Yaa b sẽn dat n so b mens n maand b yamã la b sẽn tagsd woto wã. (Yɩɩn. 10:4) Kẽer me getame tɩ ned sã n yeel t’a tõe n yɩɩ nin-sõng baa a pa tẽed Wẽnnaam, a soab tara yam. Sẽn tẽed-b tɩ Wẽnd kae wã tara bʋʋm bɩ? Ayo. La ned sã n teeg siãnsã n dat n bãng sã n yaa Wẽnnaam n naan bõn-vɩɩlɩ wã, a sẽn na n bãng bũmb ninsã tõe n kɩtame t’a wa pa le mi a sẽn na n tẽ ye. La yaool n pa toog tɩ d bãng sã n yaa Wẽnnaam n naan bõn-vɩɩlɩ wã ye. Roog pa tõe n wa be woto tɩ pa ned n me ye. Yaa woto me ne bõn-vɩɩlɩ wã. w17.11 20-21 s. a 2-4
Arzũma, tʋʋl-nifu, 12
B gʋlsa tẽegr sebr bãmb taoore, n na n tẽegd neb nins sẽn zoet Sẽn-Ka-Saabo, la b waoogd bãmb yʋʋrã yelle.—Mal. 3:16.
Bõe yĩng tɩ tar yõod wʋsg tɩ d naag n maan a Zeezi kũumã tẽegre? D tẽeg tɩ d tigissã fãa yaa a Zeova waoogr yĩnga. Tẽegrã sẽn yaa vugr yʋʋmd pʋgẽ wã yõod yɩɩda tigiss a taabã fãa. Dẽnd d tõe n kɩsa sɩd t’a Zeova ne a Zeezi sũur nooma ne ned sẽn maand a sẽn tõe fãa n na n kẽng tigs-kãnga. Tõnd rat n maana d sẽn tõe fãa n kẽnge. D sã n wa pa tõog me, d ratame t’a Zeova ne a Zeezi neẽ tɩ yaa d sẽn sɩd pa tõe. Tõnd yel-manesmã sã n wilgdẽ tɩ d miime tɩ tigissã yõod waoogame, a Zeova na n neeme tɩ d rata ne d sũur fãa t’a gʋls d yʋʋrã ‘tẽegr sebrã’ b sẽn boond me tɩ “vɩɩm sebrã” pʋgẽ. Yaa neb nins sẽn na n wa paam vɩɩm sẽn kõn sa wã yʋy la a Zeova gʋlsd be. (Vẽn. 20:15) Tẽegrã sã n wa kolgdẽ bɩ d bao sẽka, n mi n pʋʋs a Zeova la d bʋgs neer n ges tõnd ne yẽ zoodã pãng sẽn yaa to-to.—2 Kor. 13:5. w18.01 13 s. a 4-5
Sibri, tʋʋl-nifu, 13
A tog n zoe n kẽnga tẽn-bãmb tẽng a yembr pʋgẽ.—Zoz. 20:4.
Sẽn kʋ-a a to sã n da paam n ta soondg tẽngẽ, a põsame. A Zeova ra yeela Israyɛll nebã tɩ soondg tẽnsã yaa tẽns b sẽn tõe n “tɩ kẽ n soonde.” (Zoz. 20:2, 3) A Zeova ra pa kõ noor tɩ b bʋ sẽn kʋ-a to wã n yɩlem ye. A pa kõ sor me tɩ ned ning sẽn tog n dok kiidã sũurã tõe n kẽ soondg tẽngẽ wã n kʋ-a ye. Sẽn kʋ-a a to wã sã n be soondg tẽngẽ wã, a pa le yɛɛsd b na n wa maan-a bũmb ye. A vɩɩ bãane, tɩ rabeem kae, bala a paamda a Zeova koglgo. A tara lohorem n tõe n maan a sẽn dat tẽngã pʋgẽ. Pa wa ned sẽn be bãens roog ye. A tõe n tʋma a tʋʋma, n sõng a taabã, la a tũud a Zeova tɩ yell kae ye. Hakɩɩka, a tõeeme t’a vɩɩmã tall barka! Kiris-neb kẽer sẽn da maan yel-wẽn-kãsems ket n ningda b mens taale, baa ne b sẽn tek yam n kos sugrã. Sãnda meng pʋd n tagsdame t’a Zeova pa na n tol n kõ-b sugr ye. Yãmb sã n tagsda woto, d kot-y lame tɩ y ra le ning y meng taal ye. Bas-y y yam t’a Zeova sã n kõ ned sugri, yaa wakat fãa yĩnga. w17.11 9 s. a 6; 11 s. 13-14
Hato, tʋʋl-nifu, 14
Ba-biis sã n be ne taaba, yaa sõama, la a bee yamleoogo!—Yɩɩn. 133:1.
Bũmb d sẽn tõe n maan n wilg tɩ d tũuda a Zeova ne yam a yembr yaa d sẽn na n maag d yĩng n bʋgs tẽegrã burã la divẽ wã sẽn dat n yɛɛlgã. Yɩta sõma tɩ d maan woto tẽegrã ket tɩ rasem a wãna, la sẽn yɩɩd fãa, tẽegrã raar zaabre. (1 Kor. 11:23-25) Burã makda a Zeezi yĩngã sẽn pa tar yel-wẽndã, a sẽn kõ tɩ yɩ maoongã, tɩ divẽ wã makd a zɩɩmã. Yaa tɩlɛ tɩ d tẽeg tɩ Kiristã maoongã wilgdame t’a Zeova nonga tõnd ne nonglem sẽn ka to. Yaa rẽ yĩng la a sẽn tʋm a Biigã t’a wa ki tõnd yĩngã. Leb n wilgdame t’a Zeezi me nonga tõnd hal wʋsgo. Yaa rẽ la a sẽn sak n na n wa ki tõnd yĩngã. D sã n bʋgs b sẽn wilg tõnd b nonglem to-to wã, na n kɩtame tɩ tõnd me rat n nong-b ne d sũy fãa. Tõnd ned kam fãa me sẽn nong a Zeova wã, na n kɩtame tɩ d maneg n nong taaba, tɩ d zems-n-taarã paasdẽ. w18.01 14 s. 11
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem a 9, wĩndgã kõom poore) Matye 26:6-13
Tẽne, tʋʋl-nifu, 15
Ad Wẽnnaam sẽn puk b nonglmã to-to tõnd yĩnga: Bãmb tʋma b Bi-ribl yendã dũniyã pʋgẽ tɩ tõnd tõe n paam vɩɩm bãmb maasem yĩnga.—1 Zã 4:9.
A Zeova nonga ninsaalbã hal wʋsgo. Rẽ n so t’a tʋm a Biigã t’a wa ki tɩ yɩ maoong sẽn na yɩl tɩ d wa paam vɩɩm sẽn kõn sa wã. (Zã 3:16) A Zeova sã n pa pids a sẽn pʋlem t’a na n maana bũmb nins n kõ-dã, a Sʋɩtãan ne a poorẽ dãmbã na n paama bʋʋm. A Sʋɩtãan ra yeelame t’a Zeova yagda ziri, t’a mongda ãdem-biisã bõn-sõma, la t’a sẽn dɩt a naamã to-to wã pa zems ye. A poorẽ dãmbã me yaanda sẽn tũud-b a Zeova wã, n yetẽ yaa: “Bãmb waoong kãabgã bee yɛ? Tɩ bõe, hal tõnd yaab-rãmbã sẽn ki tɩ ta masã, bũmb fãa ket n yaa wa dũniyã naaneg wakate.” (2 Pɩy. 3:3, 4, Wẽnnaam Sebre, 1983) La a Zeova na n pidsa a sẽn kãabã. Ãdem-biisã fãagr pʋd n naaga bũmb nins a sẽn na n maan tɩ wilg vẽeneg tɩ yẽ n segd n yɩ yĩngr la tẽng naabã. (Eza. 55:10, 11) A Zeova rɩta a naamã ne nonglem. Rẽ n so tɩ d tõe n kɩs sɩd tɩ wakat fãa, a nanda neb nins sẽn maand a raabã, la a nong-ba.—Yik. 34:6. w17.06 23 s. a 7
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem a 9, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 21:1-11, 14-17
Talaato, tʋʋl-nifu, 16
Wẽnnaam . . . nonga tõndo, n tʋm b Bi-riblã tɩ b yɩ maoong tõnd yel-wẽnã sugr kũun yĩnga.—1 Zã 4:10.
A Zeova sẽn pʋlem tɩ ned n na n wa ki n fãag ãdem-biisã tɛka, yaa wa bũmb sẽn zoe n maane. Yʋʋm 4000 poore, a kɩtame t’a Biigã sɩd wa ki tɩ yɩ maoong ãdem-biisã yĩnga. (Zã 3:16) D pʋʋsda a Zeova barka, a sẽn wilg-d nonglem woto wã! Wẽnnaam sẽn naan tõnd a meng wẽnegã kɩtame tɩ tõnd me tõe n wilg nonglem sẽn pa baood a meng nafre. A Abɛll yãka a bõn-sõma wã n maan maoong n kõ Wẽnnaam, n pa bao a meng nafre, tɩ wilg t’a nonga Wẽnnaam. (Sɩng. 4:3, 4) A Nowe me wilga nonglem sẽn pa baood a meng nafre. Na maan yʋʋm ka tɛka, a moona Wẽnnaam koɛɛg n keoog a wakatẽ nebã, baa b sẽn da pa sakd n kelgd-a wã. (2 Pɩy. 2:5) A Zeova sẽn yeel a Abrahaam t’a rɩk a biig a Izaak n kʋ maoongã, a sakame. Woto wilgame t’a nonga Wẽnnaam n yɩɩd bũmb fãa. (Zak 2:21) D rata ne d sũur fãa n dɩk nin-kãensã togs-n-taare, n wilg tɩ d nonga Wẽnnaam la d taabã, baa sã n wa yaa toogo. w17.10 7-8 s. a 3-4
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 10, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 21:18, 19; 21:12, 13; Zã 12:20-50
Arba, tʋʋl-nifu, 17
Tõnd ka tar maan-kʋʋd kãsem sẽn ka tõe n wʋm tõnd pãn-komsmã võor ye. Bãmb paama makr ne bũmb fãa wa tõndo, la b ka maan yel-wẽnd ye.—Ebre. 4:15.
Sẽn yaa a Zeezi la d maan-kʋʋdb kãsmã, d tara bʋʋm n yɩɩda, n na n bas d yam tɩ d na n paama “sõngr wakat ning d sẽn tog n paame.” (Ebre. 4:16) Dẽnd tõnd sã n dat t’a Zeova yɩ d soondg zĩiga, yaa tɩlɛ tɩ d tẽ a Zeezi maoongã. Segdame tɩ y kɩs sɩd t’a kii yãmb mengã yĩnga. (Gal. 2:20, 21) Kɩs-y sɩd tɩ ne a Zeezi maoongã maasem, a Zeova kõta yãmb y yel-wẽnã sugri. Kɩs-y sɩd t’a Zeezi maoongã yĩnga, yãmb tõe n wa paam n vɩɩmda wakat sẽn kõn sa. A Zeezi maoongã yaa wa kũun a Zeova sẽn kõ yãmba! A Zeova sã n kõ tõnd sugri, d pa segd n yɛɛsdẽ t’a na n wa le tẽega d yel-wẽndã wall a sɩbg-d rẽ yĩng ye. (Yɩɩn. 103:8-12) D tõe n kɩsa sɩd zãng t’a Zeova kõt-d-la sugri. w17.11 11-12 s. 14-17
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 11, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 21:33-41; 22:15-22; 23:1-12; 24:1-3
Lamusa, tʋʋl-nifu, 18
Ka bãmb yĩng bal la mam pʋʋsd ye. Yaa neb nins sẽn na tẽ maam bãmb goam yĩngã yĩng me, tɩ bãmb fãa na lebg yembre, wa yãmba, m ba sẽn be mam pʋgẽ . . . wã.—Zã 17:20, 21.
Zaabr ning a Zeezi sẽn wilg b sẽn tog n tẽegd a kũumã yell to-to wã, a pʋʋsa a Ba wã n kos-a t’a sõng a karen-biisã fãa tɩ b yɩ yembr wa yẽ ne a Ba wã sẽn yaa yembrã. A Zeova reega a Bi-nongrã kosgã. Rũndã-rũndã, neb milyõ-rãmb sẽn tigimd taab yʋʋmd fãa n tẽegd a Zeezi kũumã yaa kaset t’a Zeova nin-buiidã naaga taab yam a ye n tũud-a. Zĩis kẽere, b pa wae n yãt neb sẽn yaa yĩn-kõbg toor-toor sẽn tigimd taab tũudum yĩng ye. Baa a buud sã n mi n maane, sãnda getame tɩ pa zems ye. La tõnd sẽn naag taab yam a ye woto wã nooma a Zeova ne a Zeezi hal wʋsgo! Tõnd sẽn yaa a Zeova nin-buiid sẽn tũud-a yam a yembrã pa lingd tõnd ye. A Zeova ra pĩnd n vẽnega rẽ.—Eze. 37:15-17; Zaka. 8:23. w18.01 14 s. a 7-9
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 12, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 26:1-5, 14-16; Luk 22:1-6
TẼEGRÃ DAARE
Wĩndgã kõom poore
Arzũma, tʋʋl-nifu, 19
Tãn-metbã sẽn zãgs kugr ningã, kug-kãng lebga roogã pãng zĩigẽ kugri.—Yɩɩn. 118:22.
“Tãn-metbã” yaa zʋɩf-rãmbã taoor dãmbã. B zãgsa Mesi wã. Pa b sẽn pa tẽ t’a Zeezi n yaa Kiristã, la b pa sak n na n tũ-a wã bal ye. Zʋɩf-rãmb wʋsg naaga neb nins sẽn yeel a Pɩlat t’a kɩt tɩ b kʋ a Zeezi wã. (Luk 23:18-23) Hakɩɩka, bãmb n yɩ sabab tɩ b kʋ-a. B sẽn zãgs a Zeezi, n kʋ-a wã, wãn to la a tõe n lebg “roogã pãng zĩigẽ kugri”? Sã n pa a vʋʋgame, pa tõe ye. Tʋm-tʋmd a Pɩyɛɛr yeel-b lame tɩ b bãng tɩ Wẽnnaam vʋʋga “Nazarɛt dao a Zeezi Kiris” bãmb sẽn ka ra-lukã zugã. (Tʋʋ. 3:15; 4:5-11; 1 Pɩy. 2:5-7) A vʋʋgrã poore, lebga ne yẽ maasem la d tõe n paam fãagre. Sɩd me, Biiblã yeelame tɩ “Wẽnnaam ka kõ ned yʋʋr a to ninsaalba sʋk dũniyã zug tɩ tõnd tõe n tũ n paam fãagr ye.”—Tʋʋ. 4:12; Efɛ. 1:20. w17.12 9-10 s. a 6-9
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 13, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 26:17-19; Luk 22:7-13 (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 14, wĩndgã kõom poore) Matye 26:20-56
Sibri, tʋʋl-nifu, 20
Yãmb moonda Zu-soabã kũumã, hal tɩ tãag b waoongo.—1 Kor. 11:26, MN.
A Zeezi sẽn wa n wilgd yɛl nins sẽn na n zĩnd dũniyã yaoolem wakatã, a goma yẽ waoongã yell me. A goma bũmb a ye sẽn na n maan to-kãsengã sasa, n yeel yaa: ‘B na n yãnda Ninsaal Bi-riblã sẽn zao sawat n wat ne pãn-kãsenga la ne ziiri. Bãmb [a Zeezi] na n tʋma b malegs ne baor-kẽeng koe-kãsenga, tɩ b tigs bãmb nin-tũusdsã.’ (Mat. 24:29-31) ‘Nin-tũusdsã tigsgã’ yaa sasa ning b sẽn na n tall sẽn paam-b vʋʋsem sõngã zaeeb n ket tẽngã zugã fãa n kẽng saasẽ wã. Na n yɩɩ to-kãsengã sɩngr poore, la nanand tɩ Armagedõ zabrã sɩnge. Rẽ zugẽ, sẽn paam-b vʋʋsem sõngã zaeebã bãmb 144000 fãa na n naaga a Zeezi n zab n tõog dũniyã nanambsã. (Vẽn. 17:12-14) A Zeezi kũumã tẽegr ning d sẽn na n maan nand t’a “wa” tall sẽn paam-b vʋʋsem sõngã zaeeb n kẽng saasẽ wã n na n yɩ yaoolem soaba. w18.01 16 s. 15
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 14, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 27:1, 2, 27-37
Hato, tʋʋl-nifu, 21
Yaa Zeezi-kãng la Wẽnnaam sẽn vʋʋgã.—Tʋʋ. 2:32.
A Zeezi bee saasẽ, n na kell n vɩɩmd “zamaan woo zamaane.” (Vẽn. 1:5, 18; Rom. 6:9; Kol. 1:18; 1 Pɩy. 3:18) A pʋlma a tʋm-tʋmdb nins sẽn kell n maan sɩd ne-a wã tɩ b na n wa tɩ naaga yẽ n dɩ naam saasẽ, tɩ yɩ b keoore. (Luk 22:28-30) Ad a Poll sẽn yeele: ‘Kirist vʋʋgame, bãmb yaa kũum vʋʋgr dẽenem soaba.’ La a kell n wilgame tɩ neb a taab me n na n vʋʋg n tɩ vɩɩmd saasẽ. A yeelame yaa: ‘Nebã fãa wa sẽn zems b sẽn yaa bũmb ningã, Kirist yaa kũum vʋʋgr dẽenem soaba, dẽ poore, yaa neb nins sẽn yaa Kirist rẽndã n na n vʋʋg bãmb waoong wakate.’ (1 Kor. 15:20, 23) Yaa yʋʋmd 1914 tɛk la Kiristã waoongã wakat sɩng-yã. Masã, dũniyã sɛɛb ta n saame. w17.12 10 s. 11; 11 s. 14-16
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 15, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 27:62-66 (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 16, wĩndgã kõom poore) Matye 28:2-4
Tẽne, tʋʋl-nifu, 22
Yaa maam bala, maam m yembr bal n belsd foom.—Eza. 51:12.
Tõnd Ba wã sẽn yaa nimbãan-zoɛtã mii ned kaalem sẽn sãamd sũur to-to wã, bala neb yẽ mengã sẽn nong maana kaalem. Wala makre, a Abrahaam, a Izaake, a Zakoobe, a Moyiiz la rĩm a Davɩɩd. (Sõd. 12:6-8; Mat. 22:31, 32; Tʋʋ. 13:22) Biiblã wilgda vẽeneg t’a Zeova ratame tɩ wakat ning a sẽn yãk n na n vʋʋg-bã ta tao-tao, t’a paam n vʋʋg-ba. (Zoob 14:13, 15) B vʋʋgrã poore, b na n tara sũ-noog la keelem. A Zeezi kũumã me sãama a Zeova sũur wʋsgo. Biiblã yeelame t’a sẽn wa n be saasẽ wã, a ra kõta a Ba wã “sũ-noog daar fãa.” (Yel. 8:22, 30) D pa tõe n bãng n bilg a Zeezi kũumã sẽn yɩ kũ-toaagã sẽn sãam a Zeova sũur to-to ye. (Zã 5:20; 10:17) D ned sã n maan kaalem, d tõe n kɩsa sɩd zãng-zãng t’a Zeova na n maana bũmb n sõng-do. Rẽ n so tɩ d segd n pʋʋs-a wakat fãa, n pelg d pʋg n togs-a sũ-sãangã sẽn namsd tõnd to-to wã. D sẽn mi t’a Zeova mii d sũ-sãangã sẽn ta zĩig ningã, la t’a na n maana bũmb n bels-dã, kengda d raoodo.—2 Kor. 1:3, 4. w17.07 13 s. a 3-5
Biiblã kareng tẽegrã yĩnga: (Yɛl sẽn zĩnd Nizã rasem 16, sẽn deng wĩndgã kõom) Matye 28:1, 5-15
Talaato, tʋʋl-nifu, 23
Wẽnnaam ka ka-tɩrlem soaba, n na n yĩm yãmb tʋʋm sõamyã, wall nonglem ning yãmb sẽn wilg Wẽnnaam yʋʋrã yĩnga . . . ye.—Ebre. 6:10.
Rũndã-rũndã, neb milyõ-rãmb kẽesda b sẽkã, b pãngã la b paoong buud fãa ne yamleoogo, n teend tʋʋmd ning sẽn tʋmd a Zeova wẽnd-doog ning sẽn pa ninsaalb nus n me wã pʋgẽ wã. (Yel. 3:9) A Zeova pa na n tol n yĩm tʋʋm nins tõnd me sẽn tʋme, la nonglem ning d sẽn wilg a yʋʋrã yĩngã ye. Yaoolem wakatã, a Zeova nin-buiidã sẽn tõog n maan bũmb ninsã yaa kaset t’a sõngd-b lame, la t’a Zeezi me wilgd-b-la sore. D sũy yaa noog d sẽn paam n be a Zeova siglgã pʋgẽ, tɩ bũmb fãa sigl sõma, tɩ laafɩ la bãan beẽ wã. Yaa siglg sẽn na n pa wakat sẽn kõn sa. Woto wã, bɩ d ned kam fãa maan sũ-noog ne a sẽn paam n maand bũmb ning a Zeova siglgã pʋgẽ wã, la a sak a Zeova sẽn yaa d “Wẽnnaamã koɛɛg neere.” (Zaka. 6:15) Rẽ, d na n paamame t’a Zeezi sẽn yaa d Rĩm la d maan-kʋʋdb kãsmã kell n kogl-do. D maan d sẽn tõe fãa tũudum hakɩɩkã na kẽng taoor yĩnga, t’a Zeova na n kogl-d-la rũndã-rũndã, la wakat sẽn kõn sa! w17.10 30 s. 18-19
Arba, tʋʋl-nifu, 24
Rɩk-y dũni paoongã n bao zo-rãmba, tɩ paoongã sã n wa n sɛ n bas yãmba, bɩ Wẽnnaam reeg yãmb yiy sẽn paad wakat sẽn kõn sa wã pʋgẽ.—Luk 16:9.
Ka la bilfu, a Sʋɩtãan dũniyã siglsã fãa, rat n yeel tɩ politikã ne tũudmã la ligdã baoob siglsã fãa na n sãamame. A Ezekɩyɛll ne a Sofoni sẽn yɩ Wẽnnaam no-rɛɛsdbã pĩnd n togsame tɩ wakat kãngã, wanzuri wã ne sãnemã dũni-kãngã lɛɛbdbã sẽn nand wʋsgã na n lebga zaalem. (Eze. 7:19; Sof. 1:18) D sã n wa na n maan yõore, tɩ mik tɩ d basa arzɛk sɩd-sɩdã baoob n pʋg dũniyã paoongo, kõn yɩ sũ-sãams tɛkẽ sɩda? Yaa wa ned sẽn tʋm a yõor tɛk sẽn na yɩl n paam ligd wʋsgo, n wa reeg n mik tɩ yaa ligd-yooko. (Yel. 18:11) Hakɩɩka, dũni-kãngã paoongã na n wa saame. Bɩ d modg n dɩk d paoongã n bao zo-rãmb saasẽ. Sẽn yaa bũmb ning fãa la d maan Wẽnnaam Rĩungã tʋʋmd na kẽng taoor yĩnga, d paamda paoong sɩd-sɩda. w17.07 11 s. 16
Lamusa, tʋʋl-nifu, 25
Yɩ-y Wẽnnaam togs-n-taase, wa kom-nongdse, la y kẽn nonglem pʋga, wa Kiris me sẽn nong tõndo, n kõ b meng tõnd yĩngã.—Efɛ. 5:1, 2.
Kiris-neb kẽer maana yel-wẽn-kãseng n pa rat n vẽneg n togs ye. B getame tɩ yaa yãnde, la tɩ na n sãama neb a taabã sũyã. (Yel. 28:13) La woto pa nonglem hakɩɩk ye. Bala, pa manegd sẽn beeg-a wã la neb a taabã ye. Tõe n kɩtame tɩ tigingã pa le paamd Wẽnnaam vʋʋsem sõngã, tɩ laafɩ pa be a nebã sʋk ye. (Efɛ. 4:30) Rẽ n so tɩ kiris-ned sã n maan yel-wẽn-kãsenga, a sẽn nong a Zeova la a tẽed-n-taasã yĩnga, a vẽnegd n togsa kãsem-dãmbã sẽn na yɩl tɩ b sõng-a wa sẽn segdã. (Zak 5:14, 15) Zʋg-sõma wã fãa sʋka, nonglmã n yɩɩda. (1 Kor. 13:13) Nonglmã n sõngd tɩ b bãng a Zeezi karen-biis hakɩɩkã n bake. Leb n wilgdame tɩ bãmb n dɩkd a Zeova togs-n-taare. Yẽ nengẽ la nonglem yita. Tʋm-tʋmd a Poll ra yeelame yaa: “Mam sã n ka tar nonglem, mam ka fɩ.” (1 Kor. 13:2) Bɩ d fãa ket n wilgd nonglem daar fãa, ne d “no-goama,” ne d “tʋʋma la ne sɩda.”—1 Zã 3:18. w17.10 11 s. 17-18
Arzũma, tʋʋl-nifu, 26
Tõnd tog n saka Wẽnnaam n yɩɩd ninsaalbã.—Tʋʋ. 5:29.
A Potifaar pagã sẽn wa n maand a sẽn tõe fãa sẽn na yɩl t’a Zozɛf yo ne-a wã, a Zozɛf talla raoodo. A ra tog n miime t’a sã n zãgse, na n waa ne zu-loeese. La ne rẽ fãa, a talla raoodo, n zãgs zĩig pʋgẽ. (Sɩng. 39:10, 12) A Rahaab me yɩɩ raood soaba. Israyɛll tẽn-gũusdbã sẽn kẽng a nengẽ Zeriko wã, a talla raood n solg rap a yiibã la a sõng-b tɩ b zoe n põse. (Zoz. 2:4, 5, 9, 12-16) A Zeezi tʋm-tʋmdb yãa a Zeezi mengã sẽn tall raood ningã. Rẽ kɩtame tɩ Sadiseẽ-rãmbã sẽn wa n yeel-b tɩ b ra le gom a Zeezi yellã, b zãgsame. (Tʋʋ. 5:17, 18, 27-29) A Zozɛf ne a Rahaabe, n paas a Zeezi ne a tʋm-tʋmdbã talla raoodo, n tʋm tʋʋm-sõma. Pa b sẽn da teeg b mens yĩng la b sẽn da tar raoodã ye. Yaa b sẽn da teeg a Zeova wã yĩnga. Sã n wa yaa tɩlɛ tɩ d tall raood yell ning pʋgẽ, segdame tɩ tõnd me teeg a Zeova, n da teeg d meng ye.—2 Tɩm. 1:7. w17.09 29 s. a 6-9
Sibri, tʋʋl-nifu, 27
Yeeg-y yalẽ-kʋdgã ne a tʋʋma.—Kol. 3:9.
D pa tõe n yeeg yalẽ-kʋdgã ne d meng pãng ye. Neb n mao ne b pãng fãa n bas b minim-wẽnsã. Yaa Wẽnnaam Gomdã ne a vʋʋsem sõngã n sõng-b tɩ b tõog n toeeme. (Luk 11:13; Ebre. 4:12) Tõnd me sã n dat n paam sõngr a woto, d segd n karemda Biiblã daar fãa, n bʋgsd a goamã zugu, la d pʋʋsd Wẽnnaam wakat fãa, n kotẽ t’a kõ-d yam la a sõng-d tɩ d tõog n tũ d sẽn bãngã. (Zoz. 1:8; Yɩɩn. 119:97; 1 Tes. 5:17) D sã n kẽnd tigissã n pa vaandẽ, la d modgd n segend tigsg fãa sõma, rẽ me sõngdame tɩ d paam Wẽnnaam Gomdã ne a vʋʋsem sõngã sõngre. (Ebre. 10:24, 25) Sẽn paase, d modg n dɩ a Zeova siglgã sẽn kõt-d bũmb nins fãa d tẽebã kengr yĩngã yõodo. Wala makre, periodik-rãmbã, JW Télédiffusion wã, JW Library wã, la jw.org sɩtã. (Luk 12:42) Kiris-nebã segd n basa minim-wẽnsã. La rẽ bal pa sek d na ta Wẽnnaam yam ye. D segd n yelga yalẽ-paalgã me.—Kol. 3:10. w17.08 21 s. 16-17
Hato, tʋʋl-nifu, 28
La maam, mam teega yãmb nonglmã, la mam kɩdemda yãmb fãagrã yĩnga.—Yɩɩn. 13:6.
B maana rĩm a Davɩɩd wẽng naoor wʋsgo. Hal a yãadmẽ la a Zeova yãk-a t’a na n wa lebg Israyɛll rĩma. La a gũu yʋʋm 15, n yaool n na n lebg Zida sẽn yaa yẽ meng buudã bal rĩma. (2 Sãm. 2:3, 4) Yɩɩ tɩlɛ t’a Davɩɩd ra zoet n solgdẽ, bala, rĩm a Sayull ra baood-a lame n na n kʋ. Kɩtame t’a ra gilgd wa lalsa, n mi n tɩ be tẽn-zẽnga, pa rẽ bɩ tãens bogdẽ wall we-raoogẽ. Baa a Sayull sẽn wa n maan kaalmã, a Davɩɩd gũu yʋʋm a yopoe n paase, n yaool n na n paam n lebg Israyɛll buud 12 fãa naaba. (2 Sãm. 5:4, 5) Bõe yĩng t’a Davɩɩd sak n maan sũ-mar n gũ? A ra miime t’a Zeova nong-a lame, la t’a pa na n wa bas n pa le nong yẽ ye. A tẽega a Zeova sẽn da zoe n maan bũmb nins n sõng-a wã. A leb n tagsa a Zeova sẽn na n wa fãag yẽ a zu-loeesã pʋgẽ wã, n da maand sũ-noog rẽ yĩnga. (Yɩɩn. 13:6) A Davɩɩd bãngame t’a sã n maan sũ-mar n gũ, pa na n yɩ zaalem ye. w17.08 6 s. 14-15
Tẽne, tʋʋl-nifu, 29
Wẽnnaam ka tũusd neb ye.—Tʋʋ. 10:34.
Sã n beẽ-n-beẽ, buud-gomd fãa wat n toeemame. Gom-bil ning võor wat n toeema fasɩ, tɩ pa le yaa wa nebã sẽn da wʋmd-a to-to pĩndã ye. Tõe tɩ y mii gom-biis kẽer sẽn toeem yãmb buud-gomdã pʋgẽ. Baa ebre wã la gɛrkã sẽn yaa buud-goam nins pʋgẽ b da gʋls Biiblã sɩngrẽ wã toeemame. Pa le yaa yembr ne b sẽn gomd rũndã-rũndã wã ye. D sã n dat n wʋm Biiblã goam võore, yaa tɩlɛ tɩ d bao Biibl b sẽn lebge, baa d sã n wʋmda rũndã-rũndã ebre wã la gɛrkã. Kẽer ra tagsdame tɩ b sã n zãms pĩnd wẽndẽ ebre wã ne gɛrkã, na n sõng-b lame tɩ b maneg n wʋm Biiblã goam võor sõma. Baa b ra maan woto, pa na n naf-b wa b sẽn da tẽedã ye. D sũur noomame, bala d paamame tɩ b lebg Biiblã ne buud-goam 3000 la zaka. Woto wilgdame t’a Zeova ratame tɩ “soolem fãa, buud fãa,” la “goam buud fãa” neb paam a Gomdã n karem tɩ naf-ba. (Vẽn. 14:6) Y sẽn mi woto wã, pa kɩt tɩ y rat n maneg n nong d Wẽnnaamã sẽn nong neb buud fãa n pa bakdẽ wã sɩda? w17.09 19 s. a 4
Talaato, tʋʋl-nifu, 30
Ned sẽn tõe a noor tara yam. Ned sẽn tõe a meng tara bãngre.—Yel. 17:27.
B sã n yiisa yãmb ned tigingã pʋgẽ, y segd n tõoga y menga, n da baood a soab zĩigẽ, sã n pa wa n yaa tɩlɛ ye. Yɛl a woto buud pʋgẽ, yɩl n yõk d meng yaa toogo. La d sã n tẽeg tɩ yaa a Zeova togs-n-taar la d rɩkda, la tɩ yaa a noyã la d tũuda, d tõogdame. Rĩm a Davɩɩd me kibarã tõe n sõng-d lame. A Sayull sẽn wa n baood-a n na n kʋ wã, a paama segb n da tõe n maan a Sayull yelle, la a tõoga a menga. A Simeyi me sẽn bao a noorã, a pa yik a sũur ye. (1 Sãm. 26:9-11; 2 Sãm. 16:5-10) La pa wakat fãa la a tõog n yõk a meng ye. D tẽeg t’a yoo ne a Batseba, la t’a sũur yika ne a Naball t’a ra rat n kʋ-a. (1 Sãm. 25:10-13; 2 Sãm. 11:2-4) Baasgo, d tõe n dɩka yam a Davɩɩd kibarã pʋgẽ. A kibarã sõngda Wẽnnaam nin-buiidã yel-gɛtbã tɩ b bãng tɩ b segd n yõkda b mense, n da wa maan b tẽed-n-taasã pãng ye. Wilgdame me tɩ ned baa a ye pa segd n wa tagsdẽ tɩ yẽ pa tol n tõe n kɩɩs a Zeova ye.—1 Kor. 10:12. w17.09 5-6 s. 12-13