Kwestin From Reader
Hao hae nao varanda lo temple blo Solomon?
Lo temple blo Solomon, datfala varanda hem stap front lo entrance for go insaed Holy. Lo New World Translation of the Holy Scriptures wea olketa pablisim bifor 2023, hem sei “varanda lo front hem 20 cubit long, semsem olsem waed blo datfala haos, and hae blo hem 120.” (2 Chron. 3:4) Olketa nara Bible transleison tu sei datfala varanda hem “120 cubit” hae, datwan minim hem 53-meter (175-ft) hae!
Bat, lo 2023 printing blo New World Translation hem sei olsem abaotem datfala varanda lo temple blo Solomon: “Height blo hem 20 cubit,” or samting olsem 9 meter (30 ft) hae.a Distaem bae iumi storyim samfala reason why olketa changem disfala verse.
1 Kings 6:3 no storyim height blo datfala varanda. Lo datfala verse, Jeremiah raet abaotem waed and long blo datfala varanda, no height blo hem. Then lo next chapter, hem storyim detail abaotem olketa spesol samting wea stap lo datfala temple, olsem copper Sea, tenfala cart, tufala copper post wea standap front lo datfala varanda. (1 Ki. 7:15-37) If datfala varanda hem winim 50 meter hae, datwan minim hem hae winim eni nara samting lo temple, so why nao Jeremiah no storyim height blo hem? Nomata staka handred year bihaen, olketa Jew wea raet abaotem history blo olketa storyim hao datfala varanda hem no hae winim eni nara samting lo temple blo Solomon.
Olketa scholar daotem hao wall blo temple bae fit for sapotim height blo datfala varanda if hem 120-cubit-hae. Lo bifor, taem olketa wakem building from ston and brik, olsem olketa gate blo olketa temple lo Egypt, botom blo hem mas waed and gogo for antap, hem mas smol. Bat temple blo Solomon hem no olsem. Olketa scholar sei luk olsem thik blo wall lo temple hem samting olsem 6 cubit, or 2.7 meter (9 ft) nomoa. Wanfala man for raetem history blo architecture, Theodor Busink hem sei: ‘Base lo thikness blo wall lo entrance blo datfala temple, datfala varanda bae hem hard for 120 cubit hae.’
Maet olketa scribe bifor copyim rong toktok wea stap lo 2 Chronicles 3:4. Lo samfala old manuscript, disfala verse hem sei “120,” bat lo olketa nara important manuscript, olsem fifth-century Codex Alexandrinus and sixth-century Codex Ambrosianus, hem sei “20 cubit.” Why nao maet wanfala scribe copyim rong and putim “120”? Lo Hebrew languis, tufala word hia “handred” and “cubit,” hem klosap luk semsem. So maet wanfala scribe raetem word “handred” instead lo “cubit.”
Hem tru, iumi laek for understandim gud olketa detail abaotem temple blo Solomon, and explainim lo wei wea hem accurate, nomata olsem, main samting iumi laek focus lo hem, hem nao wat datfala temple hem piksarem. Temple blo Solomon hem piksarem datfala nambawan spiritual temple. Iumi barava hapi dat Jehovah invaetem evri servant blo hem for kam worshipim hem insaed datfala spiritual temple!—Heb. 9:11-14; Rev. 3:12; 7:9-17.
a Wanfala footnote explainim hao lo disfala verse “samfala manuscript bifor hem sei ‘120,’ and lo olketa nara manuscript and transleison olketa iusim ‘20 cubit.’”