Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g01 7/8 pp. 15-18
  • Olketa wei wea Sun Bilong Iumi Hem Barava Spesol

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa wei wea Sun Bilong Iumi Hem Barava Spesol
  • Wekap!—2001
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Spesol Samting wea Interesting
  • Wanem Nao Olketa Solar Eclipse Showimaot?
  • Chance Nomoa?
  • Paoa for Create—“Datwan wea Wakem Heven and Earth”
    Kam Klos Long Jehovah
  • God Start for Wakem Samting
    Bible Story Buk Bilong Mi
Wekap!—2001
g01 7/8 pp. 15-18

Olketa wei wea Sun Bilong Iumi Hem Barava Spesol

TAEM iu readim disfala article, maet sun hem kamap finis or iu savve hem klosap kamap. Waswe, datwan hem important? Yes, bikos sapos nomoa laet from sun, staka million living samting long earth—wea iu tu insaed—bae no stap long hia. Olketa million difren samting wea laef, from singol-cell bacteria go kasem olketa bigfala whale bae finis nao.

Hem tru hao smol maka smol haf long energy bilong sun nomoa kasem planet bilong iumi. Nomata olsem, smol haf hia hem inaf for keepim laef go ahed long earth. And no datwan nomoa, bat sapos iumi savve long samfala gud wei moa for kasem, hem fit for provaedem energy for full world, witim samfala leftova.

Planti buk wea storyim spes talem hao sun bilong iumi hem olsem wanfala normal star nomoa, “wanfala samting long spes wea staka long hem stap.” Bat waswe, sun hem wanfala “samting long spes wea staka long hem stap”? Guillermo Gonzalez, wanfala man for studyim spes long University bilong Washington long Seattle, talem hao sun bilong iumi hem spesol. Waswe, diswan shud affectim wei for lukaotem laef long olketa nara planet? Gonzalez hem ansa: “Pipol no luksavve hao no staka star wea fitim laef hem stap.” Hem talem tu: “Sapos olketa man wea studyim spes no lukaotem olketa star wea spesol olsem Sun, olketa bae westem taem bilong olketa nomoa.”

Wanem nao samfala samting abaotem sun wea mekem hem fit for keepim laef go ahed? Taem iumi lukim olketa samting, iumi need for remember hao staka toktok long saed long universe hem olsem idea nomoa.

Spesol Samting wea Interesting

● Hem wanfala star: Olketa man wea studyim spes tingse maet 85 percent long olketa star wea klosap long sun olketa stap long olketa grup bilong tu or moa star wea raonem each other. Kaen star olsem stap tugeta from paoa bilong gravity.

Bat sun hem wanfala star wea stap seleva. “Wei wea sun hem stap seleva luk olsem hem lelebet spesol,” man for studyim spes Kenneth J. H. Phillips hem sei olsem long buk bilong hem Guide to the Sun. Gonzalez hem sei wei wea sun hem stap seleva hem mekem raraon bilong earth moa balance, wea diswan mekem earth moa fit for garem laef long hem.

● Barava bigfala star: Wanfala nara spesol samting abaotem sun wea Gonzalez talem and New Scientist magasin reportim hem hao “Sun hem wanfala long 10 percent bilong olketa star wea big tumas long datfala area.” Phillips talem: “Sun garem 99.87% bilong hevi bilong solar system and from diswan gravity bilong hem kontrolem full solar system.”

Diswan mekem earth fit for stap farawe lelebet from sun—150 million kilometer—bat long semtaem no lusim sun. Disfala farawe bilong earth hem mekem sun no bonem olketa samting wea laef long earth.

● Olketa hevi part: Gonzalez talem hao sun garem 50 percent moa long olketa hevi part—carbon, nitrogen, oxygen, magnesium, silicon, and iron—winim olketa nara star wea olo olsem hem or semkaen. Long diswan sun bilong iumi hem barava difren from olketa nara star wea luk semsem. “Haomas long olketa hevi part wea stap long sun hem no big tumas,” talem Phillips, “bat haomas samfala star . . . garem long olketa hevi part hem smol go moa.” Tru nao, olketa star wea garem staka long olketa hevi part olsem sun, olketa insaed wanfala sekson wea olketa kolem Population I star.

Hao nao diswan hem join witim wei wea laef hem stap long earth? Olketa hevi part mas stap for saportim laef. Bat hem hard for faendem olketa, from olketa barava nating staka long universe. Bat earth, hem fulap witim olketa hevi part hia. Why nao? Bikos, olketa wea studyim spes talem, earth hem go raon long wanfala spesol star—sun bilong iumi.

● Raraon long circle: Nara gud samting hem kamaot from sun hem wanfala Population I star. “Klosap evritaem olketa population I star raraon long circle long midol bilong galaxy,” talem disfala buk Guide to the Sun. Raraon bilong sun long circle hem winim eni nara star wea olo olsem hem or sem kaen. Why nao bae diswan affectim wei wea laef stap long earth? Bikos wei wea sun raraon long circle hem stopem sun for foldaon insaed long midol long galaxy, wea olketa supernova (star wea bosta) kasem.

● Braet bilong laet savve change: Diswan tu hem interesting samting abaotem star bilong solar system bilong iumi. Sapos iumi markem witim sem kaen star, sun no savve change tumas long braet bilong hem. Diswan hem minim, braet bilong laet bilong hem, hem balance and semsem evritaem.

Wei wea braet bilong laet hem balance hem important for laef long earth. “Wei wea iumi stap long disfala earth,” talem man for raetem science history Karl Hufbauer, “hem pruv hao braet bilong sun hem wanfala part long environment wea balance gud.”

● Lei bilong raraon: Raraon bilong sun hem lelebet lei from level bilong Milky Way. Diswan minim angle midolwan raraon bilong sun and level bilong galaxy hem smol nomoa. Hao nao diswan helpem laef stap gud long earth?

Aotsaed long end bilong solar system, wanfala maeti hip long olketa comet, wea olketa kolem Oort cloud, stap raonem iumi.a Tingim sapos lei bilong raraon bilong sun hem kamap moa difren long level bilong Milky Way. Then sun bae katkros long level bilong Milky Way, wea diswan bae bangam disfala Oort cloud. Wanem nao bae kamaot from diswan? Olketa man for studyim spes sei, wanfala disaster rain bilong olketa comet bae bangam earth.

Wanem Nao Olketa Solar Eclipse Showimaot?

Samting olsem 60 moon nao stap long solar system. Olketa moon hia raraon long sevenfala long naenfala planet long solar system. Bat luk olsem earth, hem nomoa planet long solar system wea garem disfala spesol wei for garem olketa full eclipse. Why nao olsem?

Wanfala solar eclipse kamap taem moon stap midolwan sun and earth. For kava evribit, size bilong sun and moon mas luk klosap semsem, mekem moon klosap blokem sun evribit. And hem barava olsem! Nomata raon bilong sun hem 400 taem moa big winim moon, hem samting olsem 400 taem moa farawe from earth winim moon tu.

Bat farawe bilong earth from sun hem garem reason winim wei for mekem wanfala full eclipse nomoa. Hem samting wea barava important for laef long earth tu. “Sapos iumi stap moa klos or moa farawe lelebet from Sun,” Gonzalez hem sei, “Earth bae hot tumas or cold tumas wea bae no fitim for laef stap long hem.”

Samfala samting moa. Moon bilong earth wea hem olsem big tumas hem helpem laef long disfala earth bikos gravity bilong hem stopem earth for olabaot tumas taem hem spin raon. Kaen wei for olabaot olsem bae mekem weather kamap danger tumas. So for garem laef long earth, hem depend long farawe bilong sun from earth and tu long wanfala moon wea hem barava size—and join witim evri samting olsem iumi garem olketa spesol samting abaotem sun. Waswe, eni chance stap for olketa samting olsem for happen seleva nomoa?

Chance Nomoa?

Tingim sapos iu tekem trak bilong iu long wanfala man wea barava savve hao for fixim. Man hia waka gud for finisim waka bilong hem, and iu faendem evri samting wea hem wakem gud nao. Waswe, iu tingse hem bae feel hao sapos bihaen hem fixim gud trak bilong iu, iu sei diswan hem happen seleva nomoa or kamaot from wanfala chance nomoa?

Iumi savve askem sem kwestin abaotem barava spesol sun bilong iumi. Samfala scientist laek mekem iumi biliv hao evri samting abaotem sun, raraon bilong hem, farawe from disfala earth, and olketa nara spesol samting kamap followim samting wea happen seleva nomoa. Waswe, diswan hem here stret? Waswe, hem here olsem gudfala tingting long iu?

Olsem wanfala trak wea wanfala savveman barava fixim gud hem showim iumi samting abaotem training and savve bilong datfala man, long sem wei sun—witim olketa nara samting long spes—talem iumi samting tu. Olketa spesol samting abaotem sun wea mekem laef long earth fit for kamap givim wanfala klia message hao disfala star hem waka bilong wanfala man for Plan and Creator wea garem bigfala savve and paoa. Aposol Paul talem olsem: “Olketa fasin bilong hem wea man no savve lukim, olketa showaot klia start kam long creation bilong world, from olketa showaot long olketa samting wea hem wakem, nomata paoa bilong hem wea olowe and wei wea hem God.”—Romans 1:20.

[Footnote]

a For moa information abaotem Oort cloud, lukim English Wekap! bilong July 22, 1999, page 26.

[Blurb long page 17]

Smol maka smol haf bilong energy bilong sun nomoa kasem planet bilong iumi

[Piksa long page 16]

Olketa fire wea bosta kamaot from sun olsem diswan no mekem laef long earth stap long danger

[Credit Line]

Page 2, 15, and 16: NASA photo

[Piksa long page 17]

Chance nomoa? Wei wea size bilong sun and moon semsem hem mekem olketa spesol eclipse fit for kamap

[Piksa long page 18]

Sapos raraon bilong sun hem difren, wanfala disaster rain bilong olketa comet maet bangam earth

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem