Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g02 7/8 p. 26
  • Lukluk Long World

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Lukluk Long World
  • Wekap!—2002
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Wanfala Bigfala Eye
  • Datfala Barava Important Smile
  • Hao Wei for No Garem Hope Affectim Iumi
  • Olketa Partner Killim Woman wea Babule
  • Olketa Teenager wea Duim Sex Evritaem
  • Smile—Hem Gud for Iu!
    Wekap!—2000
  • Paoa Bilong Wanfala Smile
    Wekap!—2003
Wekap!—2002
g02 7/8 p. 26

Lukluk Long World

Wanfala Bigfala Eye

Olketa tingse datfala brittle star, wea olketa kolem serpent star tu, hem savve protectim hemseleva nomata hem stap deep insaed sea and no garem eye. Olketa scientist no minim hao, luk olsem disfala relative bilong starfish savve lukim olketa nara fish wea laek attakim hem and ranawe from olketa. The New York Times sei: “Distaem olketa scientist faendemaot secret bilong hem.” “Full body bilong datfala star hem olsem wanfala bigfala eye.” Datfala brittle star iusim staka smol lense wea join tugeta for mekem wanem hem luk olsem wanfala bigfala eye. Nara samting, datfala report sei olketa smol lense bilong hem savve “lukluk long laet long wei wea ten taems moabeta winim olketa microlense wea olketa scientist savve wakem distaem.” Dr. Joanna Aizenberg wea lead for raetem disfala research sei: “Disfala research showim hao nature savve mekem olketa nambawan samting, wea barava winim wanem technology bilong distaem savve duim.”

Datfala Barava Important Smile

The Times bilong London hem report: “Wanfala naes smile hem best wei for kasem olketa fren and pullim pipol.” Wanfala survey wea olketa duim long full nation for datfala Royal Mail showimaot hao first samting staka pipol lukim long narawan hem smile bilong hem. Klosap haf long olketa wea olketa interviewim talem hao olketa bae no duim bisnis witim eniwan wea luk kros lelebet. Olketa boss, especially olketa woman boss bae moa willing for givim hae position long olketa wakman wea smile winim olketa wea no smile. Brian Bates, man wea help for raetem buk The Human Face hem sei: “Disfala research showimaot hao wei for smile hem important long community. Iumi chusim pipol wea smile long iumi nao for sharem olketa secret, hope and selen bilong iumi witim olketa.” Hem talem tu hao wei for smile hem apim wei wea body mekem medicine for aotem pain, and pipol wea isi for smile “win long living bilong olketa and saed long waka bilong olketa.”

Hao Wei for No Garem Hope Affectim Iumi

Doctor Stephen L. Stern from department bilong psychiatry long University bilong Texas Health Science Center long San Antonio hem ask: “Why nao samfala pipol dae, bat olketa narawan wea maet garem sem sik stap laef? Wanfala ansa long disfala kwestin maet from wei wea olketa garem or no garem hope.” Wanfala research wea studyim 800 olo pipol long America showimaot hao wei for no garem hope savve lead go long wei for dae early. Bat olketa wea duim disfala research talem hao olketa samting wea kamaot from wei for no garem hope hem difren for evri man, wea diswan depend long samting wea happen taem olketa pikinini yet, sorre feeling, kastom, and sef living saed long selen.

Olketa Partner Killim Woman wea Babule

The Independant bilong London hem sei: “Olketa doctor faendemaot hao samting wea woman wea babule and datfala baby kasem taem partner bilong hem killim hem, hem worse winim eni sik wea datfala mami and baby maet kasem taem woman hem babule.” “Wanfala research wea Royal College of Obstetricians long Britian duim saed long raf fasin insaed long famili . . . showim hao wanfala long evri thrifala taem wea partner killim woman hem happen for firstaem, taem woman hia babule. Olketa kasem planti pruv hao jealous fasin, wea kamaot from wei wea datfala baby bae kam, mekem samfala man for duim raf fasin.” Professor James Drife bilong Royal College of Obstetricians hem sei: “Mifala barava sapraes taem mifala lukim wanem disfala research showimaot abaotem United Kingdom.” Olketa duim semkaen research long United States and faendem hao wanfala long evri faevfala babule woman wea dae long datfala kantri, dae from samwan killim olketa dae. Hem minim, namba bilong olketa babule woman wea dae from samwan killim olketa dae “hem moa hae winim eni nara samting wea mekem olketa dae.”

Olketa Teenager wea Duim Sex Evritaem

The Guardian niuspepa bilong London talem hao wanfala report from Britain’s Famili Matters Institute showimaot hao olketa teenager “bilong parents wea separate or wea stap tugeta bat wea no marit, duim moa sex winim olketa nara teenager.” Wanfala long evri fofala young wan wea 13 year and wea duim sex evritaem duim sex witim maet fofala narawan or winim, and wanfala long evri faevfala young teenager drunk long firstaem wea olketa duim sex. Disfala report strongim need for “mekhae long marit olsem best kaen famili for bringimap olketa pikinini.” Olketa problem kamap taem ‘parents and teenager no fren gud tugeta, no stap tugeta evritaem, and wea parents no wari abaotem wanem teenager hem duim.’ Datfala report hem sei “Go kasem taem parents bilong olketa young teenager start for acceptim responsibility for wanem olketa pikinini bilong olketa duim, namba bilong olketa young wan wea duim sex, olketa wea garem sik saed long sex, and olketa teenager wea babule bae go ahed for kamap moa big.”

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem