Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • bsi06 pp. 11-14
  • Bible Buk Namba 18—Job

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Bible Buk Namba 18—Job
  • “Evri Scripture” Tru and Givim Help, Volume 14
  • Subheding
  • WEI WEA HEM HELPEM IUMI
“Evri Scripture” Tru and Givim Help, Volume 14
bsi06 pp. 11-14

Bible Buk Namba 18​—Job

Man wea Raetem: Moses

Ples Hem Raetem: Wilderness

Taem Hem Finis Raetem: c. 1473 B.C.E.

Taem Hem Storyim: Winim 140 year midolwan 1657 and 1473 B.C.E.

WANFALA barava old buk bilong Bible! Buk wea pipol barava tinghae long hem and plande taem talem toktok wea stap insaed, bat hem buk wea olketa no really minim gud. Wanem nao reason for raetem disfala buk, and wanem gud samting nao hem garem for iumi distaem? Ansa hem stap long mining bilong nem bilong Job: “Samting wea Olketa Heitim.” Tru nao, disfala buk story abaotem tufala important kwestin: Why nao pipol wea no duim rong samting olketa safa? Why nao God letem wicked fasin go ahed long earth? Iumi garem record bilong wei wea Job safa and bigfala wei wea hem stand strong for iumi lukluk long hem for ansarem olketa kwestin hia. Olketa raetem evri samting, olsem Job askem.—Job 19:23, 24.

2 Plande ting long Job olsem man wea patient and garem fasin for stand strong. Bat waswe, Job hem really stap bifor? Nomata Devil barava trae hard for aotem disfala nambawan example wea showimaot faithful fasin from record bilong history, ansa hem klia. Job hem really person! Jehovah raetem nem bilong hem witim olketa nara witness bilong Hem olsem Noah and Daniel, wea Jesus Christ tu sei olketa stap bifor. (Ezek. 14:14, 20; markem Matthew 24:15, 37.) Hebrew nation bifor ting long Job olsem really person. Christian man for raet, James, hem point go long example bilong Job for stand strong. (Jas. 5:11) Only tru-laef example, no wanfala mekap story, garem paoa for mekem olketa worshiper bilong God bilivim hao olketa savve keepim faithful fasin nomata wanem happen. And tu, olketa toktok wea showimaot strongfala feeling insaed buk bilong Job pruvim olketa samting hia tru.

3 Wei wea buk bilong Job hem tru and kam from God hem showaot tu long wei wea olketa Hebrew pipol bifor evritaem putim insaed long Bible bilong olketa, wea diswan spesol samting bikos Job hem no wanfala Israelite. For join witim samting wea Ezekiel and James talem, aposol Paul tu talem toktok from buk bilong Job. (Job 5:13; 1 Cor. 3:19) Wei wea hem stret witim science hem strongfala pruv hao disfala buk kam from God. Hao nao eniwan bae savve Jehovah “no hangem earth long eni samting,” taem pipol bilong bifor garem enikaen krangge tingting abaotem samting wea earth sidaon antap? (Job 26:7) Wanfala tingting bilong bifor hem hao earth stap antap long samfala elephant wea standap antap long wanfala bigfala sea turtle. Why nao buk bilong Job no talem kaen krangge tingting olsem? Hem bikos Creator, Jehovah, nao givim truth thru long holy spirit. Plande nara toktok abaotem earth and creation and olketa wild animal and bird long ples bilong olketa, barava stret evribit, wea showimaot Jehovah God nomoa Man wea Raetem and Muvim man for raetem datfala buk bilong Job.a

4 Job stap long Uz, wea pipol wea studyim earth sei hem stap long north Arabia klosap long ples wea olketa Edomite stap and long east long promis land bilong olketa pikinini bilong Abraham. Olketa Sabean stap long south saed, olketa Chaldean long east saed. (1:1, 3, 15, 17) Taem bilong test wea Job kasem hem longtaem bihaen taem bilong Abraham. Hem kamap long taem wea “no eniwan olsem [Job] stap long earth, wanfala man wea no garem blame and garem stretfala fasin.” (1:8) Luk olsem hem long taem midolwan dae bilong Joseph (1657 B.C.E.), man wea showimaot nambawan faith, and taem wea Moses startim faithful gogo bilong hem. Job duim klin worship long nambawan wei long disfala taem wea Israel kamap dirty from demon worship bilong Egypt. And tu, olketa samting wea firstfala chapter bilong Job storyim, and wei wea God acceptim Job olsem tru worshiper, point go long taem bifor 1513 B.C.E. and no bihaen datwan taem God deal witim Israel nomoa anda long Law. (Amos 3:2; Eph. 2:12) So, sapos iumi tingim longfala laef bilong Job, hem luk olsem disfala buk storyim taem midolwan 1657 B.C.E. and 1473 B.C.E., year wea Moses dae; Moses hem finis raetem disfala buk bihaen Job hem dae and taem olketa Israelite stap insaed long wilderness.—Job 1:8; 42:16, 17.

5 Why nao iumi sei Moses nao raetem? Diswan followim barava old history, bilong olketa Jew and first Christian savveman tu. Kaen raeting bilong Hebrew poetry insaed buk bilong Job showimaot man wea raetem hem iusim Hebrew languis, wea hem nao languis bilong Moses. Hem no buk wea olketa transleitim from nara languis olsem Arabic. And tu, samfala part barava semsem witim first faevfala buk bilong Bible winim eni nara raeting long Bible. Man wea raetem mas wanfala Israelite, olsem Moses, bikos olketa Jew nao “kasem olketa holy toktok bilong God.” (Rom. 3:1, 2) Bihaen hem kamap full-grown man, Moses stap for 40 year long Midian, wea no farawe from Uz, wea hem savve kasem evri information wea stap long Job. Bihaen, taem hem go pas long hom bilong Job taem Israel wakabaot for 40 year insaed wilderness, Moses fit for herem and raetem last part bilong datfala buk.

6 Olsem The New Encyclopædia Britannica talem, plande taem pipol kolem buk bilong Job “wanfala long olketa nambawan buk long world.”b Bat, datfala buk hem moa samting winim wanfala nambawan buk nomoa. Job hem wanfala long olketa buk bilong Bible wea barava mekhae long paoa, justice, wisdom, and love bilong Jehovah. Hem showimaot klia main kwestin wea stap front long universe. Hem mekem klia samting wea stap insaed olketa narafala buk bilong Bible, especially Genesis, Exodus, Ecclesiastes, Luke, Romans, and Revelation. (Markem Job 1:6-12; 2:1-7 witim Genesis 3:15; Exodus 9:16; Luke 22:31, 32; Romans 9:16-19 and Revelation 12:9; and tu Job 1:21; 24:15; 21:23-26; 28:28 witim Ecclesiastes 5:15; 8:11; 9:2, 3; 12:13.) Hem givim ansa for plande kwestin bilong laef. Tru nao, hem wanfala barava important part long Word bilong God, wea givim bigfala savve wea helpem man.

WEI WEA HEM HELPEM IUMI

39 Buk bilong Job mekhae long Jehovah and pruvim wei wea hem garem barava bigfala wisdom and paoa. (12:12, 13; 37:23) Insaed disfala buk, hem storyim God olsem Olmaeti 31 taem, wea kamap staka taem winim olketa nara buk bilong Bible. Hem barava mekhae long wei wea hem stap for olowe and garem hae position (10:5; 36:4, 22, 26; 40:2; 42:2) and tu, wei wea hem showimaot justice, loving-kaeness, and mercy (36:5-7; 10:12; 42:12). Hem strongim hao wei for vindicatem Jehovah hem moa important winim salvation bilong man. (33:12; 34:10, 12; 35:2; 36:24; 40:8) Hem showimaot hao Jehovah, God bilong Israel, hem God bilong Job tu.

40 Buk bilong Job mekhae and minim gud olketa samting wea God creatim. (38:4–39:30; 40:15, 19; 41:1; 35:10) Hem agree witim toktok wea stap long Genesis hao man kam from dust and bae go bak long dust. (Job 10:8, 9; Gen. 2:7; 3:19) Hem iusim toktok olsem “man for baem bak,” “ransom,” and “laef bak moa,” wea showimaot samfala samting bilong olketa main teaching bilong Christian Greek Scripture. (Job 19:25; 33:24; 14:13, 14) Olketa profet and Christian wea raetem Bible iusim toktok wea kam from buk bilong Job. Olsem example, markem Job 7:17—Psalm 8:4; Job 9:24—1 John 5:19; Job 10:8—Psalm 119:73; Job 12:25—Deuteronomy 28:29; Job 24:23—Proverbs 15:3; Job 26:8—Proverbs 30:4; Job 28:12, 13, 15-19—Proverbs 3:13-15; Job 39:30—Matthew 24:28.c

41 Olketa raeteous mark bilong Jehovah saed long living kamap plande taem insaed disfala buk. Buk hia hem barava againstim wei for lovem tumas material samting (Job 31:24, 25), worshipim idol (31:26-28), adultery (31:9-12), hapi long nogud samting (31:29), no showimaot justice and for saed witim pipol (31:13; 32:21), selfish fasin (31:16-21), and for no honest and laea (31:5), and showimaot hao man wea duim olketa samting hia kanduit for God hapi long hem and kasem laef olowe. Elihu hem gudfala example long wei for showimaot bigfala respect and for no ova tumas, witim fasin for no fraet, strong, and mekhae long God. (32:2, 6, 7, 9, 10, 18-20; 33:6, 33) Iumi lanem gudfala leson from wei wea Job hem showimaot gudfala hedship, tingim gud famili bilong hem, and showimaot fasin for welkam. (1:5; 2:9, 10; 31:32) Bat, pipol rememberim Job from loyal fasin bilong hem and wei wea hem stand strong witim patient fasin, wea showimaot wanfala example for strongim faith bilong olketa servant bilong God and diswan hem tru for olketa wea stap long olketa hardfala taem distaem. “Iufala herem hao Job gohed strong and lukim samting wea Jehovah duim, hao Jehovah showimaot kaenfala feeling and garem bigfala mercy.”—Jas. 5:11.

42 Job hem no wanfala long seed bilong Abraham wea bae kasem promis bilong Kingdom, bat story abaotem wei wea hem loyal mekem klia olketa plan bilong Jehovah abaotem Kingdom. Disfala buk hem important part long buk bilong God, from hem showimaot klia disfala important kwestin wea kamap midolwan long God and Satan, wea wei for loyal long God olsem Sovereign hem insaed diswan. Hem showimaot hao olketa angel, wea God creatim bifor earth and man, olketa tu lukluk kam and barava interest long disfala earth and samting wea bae kamaot from raoa hia. (Job 1:6-12; 2:1-5; 38:6, 7) Hem showimaot hao disfala raoa stap longtaem finis bifor taem bilong Job and hao Satan hem wanfala really spirit person. Sapos Moses nao raetem buk bilong Job, diswan nao firstaem wea disfala toktok has·Sa·tanʹ hem kamap long Hebrew Bible, wea pruvim moa hu nao “datfala firstfala snek.” (Job 1:6, footnote; Rev. 12:9) Disfala buk pruvim tu hao God no mekem olketa man for safa, sik, and dae, and hem minim tu why nao olketa wea raeteous kasem persecution, taem olketa wicked pipol and fasin go ahed for stap. Hem showimaot hao Jehovah barava want for stretem evribit disfala raoa.

43 Distaem nao taem wea evriwan wea want for stap anda long rul bilong Kingdom bilong God mas showimaot faithful fasin mekem olketa givim ansa long Satan, “datwan wea accusim olketa.” (Rev. 12:10, 11) Nomata midolwan ‘olketa test wea konfius,’ olketa wea stap faithful mas go ahed for prea for nem bilong God for stap holy and for Kingdom bilong hem for kam and finisim evribit Satan and olketa nogud seed bilong hem. Datwan nao bae “day bilong faet and war” bilong God, and bihaen datwan, hapi and blessing wea Job hope for kasem.—1 Pet. 4:12; Matt. 6:9, 10; Job 38:23; 14:13-15.

[Olketa Footnote]

a Insight on the Scriptures, Vol. 1, page 280-1, 663, 668, 1166; Vol. 2, page 562-3.

b 1987, Vol. 6, page 562.

c Insight on the Scriptures, Vol. 2, page 83.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem