Kwestin From Reader
Wanem thrifala danger samting nao Jesus givim warning abaotem long Matthew 5:22?
Long sermon wea Jesus Christ givim long maunten, hem givim disfala warning long olketa follower bilong hem: “Mi talem iufala, evriwan wea gohed for kros long brata bilong hem mas givim ansa long kot bilong justice; bat eniwan wea talem eni barava nogud toktok long brata bilong hem bae givim ansa for datwan long Bigfala Kot; and eniwan wea sei, ‘Iu krangge iusles man wea pipol ting daonem!’ bae fit for go insaed long fire bilong Gehenna.”—Matthew 5:22.
Jesus iusim olketa samting wea olketa Jew savve gud long hem—kot bilong justice, Bigfala Kot, and fire bilong Gehenna—for showimaot olketa difren panis wea fitim olketa sin wea samfala hem moa big winim olketa nara sin.
First samting, Jesus talem hao evriwan wea gohed kros witim brata bilong hem mas ansa for datwan long “datfala kot bilong justice,” wea hem nao normal kot wea man savve go long hem. Luk olsem olketa kot hia stap long olketa taon wea namba bilong olketa full-grown man kasem 120 or winim. (Matthew 10:17; Mark 13:9) Olketa judge long olketa kot olsem garem paoa for judgem olketa case, nomata olketa case wea man killim dae samwan tu. (Deuteronomy 16:18; 19:12; 21:1, 2) So Jesus hem showimaot hao hem bigfala sin for man gohed for barava kros witim brata bilong hem.
Next samting wea Jesus talem hem hao eniwan wea “talem eni barava nogud toktok long brata bilong hem bae givim ansa for datwan long Bigfala Kot.” Greek word rha·kaʹ (footnote) wea olketa transleitim olsem “barava nogud toktok” minim “emti,” or “hed wea emti.” The New Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament talem hao datfala word hem “wanfala wei for tok spoelem man wea olketa Jew iusim long taem bilong Christ.” So Jesus barava givim warning againstim wei for man showimaot hem heitim narawan long wei for iusim eni word or toktok for spoelem hem. So, really, Jesus talem hao no just wanfala normal kot nomoa, bat tu, datfala Bigfala Kot, wea hem nao full Sanhedrin, bae judgem man wea iusim olketa toktok olsem. Datfala Sanhedrin nao hem datfala hae priest and nara 70 older man and olketa scribe long Jerusalem.—Mark 15:1.
Last samting, Jesus explainim hao sapos samwan hem sei long narawan, “Iu krangge iusles man wea pipol ting daonem!” hem bae fit for go insaed fire bilong Gehenna. Datfala word “Gehenna” hem kam from olketa Hebrew word geh hin·nomʹ, wea minim “valley bilong Hinnom,” wea stap long west and south saed bilong Jerusalem bifor. Long taem bilong Jesus olketa iusim valley hia olsem ples for bonem rabis, wea insaed diswan hem body bilong olketa criminal wea long tingting bilong pipol bae no fit for berem olketa long wei wea showimaot respect. So datfala word “Gehenna” hem barava fitim for samting wea piksarem wei for distroe evribit.
So wanem nao datfala toktok “krangge iusles man wea pipol ting daonem” hem showimaot? Word wea diswan kam from here olsem nara Hebrew word wea minim “bighed,” or “againstim man.” Hem word wea pipol talem for man wea no garem eni gudfala fasin, and wea apostate and bighed againstim God. So man wea talem hao narawan hem wanfala “krangge iusles man wea pipol ting daonem,” hem olsem hem talem hao datfala brata hem shud kasem panis wea fitim man wea bighed againstim God, wea hem nao wei for distroe for olowe. Long tingting bilong God, hem savve fitim for man wea talem kaen samting olsem againstim narawan savve kasem tu datfala sem barava nogud panis—distroe for olowe.—Deuteronomy 19:17-19.
So from diswan, Jesus markem wanfala standard for olketa follower bilong hem wea moa hae winim olketa principle insaed long Law bilong Moses. Hem tru, pipol agree finis hao man wea killim dae narawan shud ansa long kot bilong justice, bat Jesus strongim no just samting wea man duim, bat tu, tingting and samting wea stap insaed heart bilong hem. Hem teachim hao olketa follower bilong hem shud stap klia long wei for gohed kros witim olketa brata bilong olketa.—Matthew 5:21, 22.