Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr18 May pp. 1-8
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk (2018)
  • Subheding
  • MAY 7-13
  • MAY 14-20
  • MAY 21-27
  • MAY 28–JUNE 3
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk (2018)
mwbr18 May pp. 1-8

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—May

MAY 7-13

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 7-8

“Karem Post wea Mi Karem, and Gohed Followim Mi Olowe.”

(Mark 8:34) Jesus hem kolem kam olketa pipol and disaepol bilong hem and sei long olketa: “Sapos eniwan laek followim mi, hem mas givim laef bilong hem for God and hem mas karem post wea mi karem, and gohed followim mi olowe.

nwtsty study note long Mr 8:34

hem mas givim laef bilong hem for God: Or “hem mas letem God nao for bossim hem.” Diswan showimaot man seleva bae no disaedem hao for iusim laef bilong hem, bat God nao bae disaed. Nara wei for transleitim datfala Greek toktok hem olsem: “Hem sei no long hemseleva.” Datwan hem fitim bikos hem mas sei no long samting wea hemseleva laekem, and long samting wea hem laek for kasem. Hem mas willing tu for followim God nomata datwan hem no isi for duim. (2Co 5:14, 15) Mark iusim datfala sem Greek toktok taem hem storyim hao Peter sei hem no savve long Jesus.—Mr 14:30, 31, 72.

w92 8/1 17 par. 14

Waswe, Iu Still Gohed for Ran Gud Insaed Resis for Laef?

14 Jesus sei long olketa disaepol and olketa narawan wea hipap, “Sapos eniwan laek followim mi, hem mas givim laef bilong hem for God (or, “hem mas sei ‘No’ long hemseleva,” Charles Williams) and hem mas karem post wea mi karem, and gohed followim mi olowe.” (Mark 8:34) Sapos iumi laek followim Jesus, iumi mas willing for duim datwan “olowe,” bikos sapos iumi duim wanfala mistek from iumi no tingting gud, datwan savve spoelem gudfala nem bilong iumi and gudfala samting wea iumi duim for staka year finis. Hem savve tek taem for man fren gud witim Jehovah. Datwan hem samting wea iumi isisi kamap strong long hem. Bat sapos iumi no keakea, hem savve isi for iumi spoelem big waka wea iumi duim for kamap strong olsem.

(Mark 8:35-37) Eniwan wea laek for sevem laef bilong hem bae lusim datwan, bat eniwan wea lusim laef bilong hem bikos long mi and datfala gud nius, bae sevem laef bilong hem. 36 Wanem gudfala samting nao man bae garem sapos hem kasem evri samting long disfala world bat hem lusim laef bilong hem? 37 Wanem samting nao bae man willing for givim mekem hem sevem laef bilong hem?

w08 10/15 25-26 par. 3-4

Wanem Nao Bae Iu Givim Mekem Iu Kasem Laef Olowe?

3 Long datfala taem tu, Jesus hem askem tufala kwestin: “Wanem gudfala samting nao man bae garem sapos hem kasem evri samting long disfala world bat hem lusim laef bilong hem?” and, “Wanem samting nao bae man willing for givim mekem hem sevem laef bilong hem?” (Mark 8:36, 37) Iumi man savve nomoa long ansa bilong firstfala kwestin. Man bae no garem eni gud samting sapos hem lusim laef bilong hem for kasem evri samting long disfala world. Olketa material samting savve helpem man nomoa taem hem laef. Mek-tu kwestin wea Jesus askem hem olsem: “Wanem samting nao bae man willing for givim mekem hem sevem laef bilong hem?” Maet datfala kwestin mekem pipol for tingim moa toktok wea Satan talem long God taem Job hem laef. Satan hem sei: “Evri samting wea man garem bae hem givim for sevem laef bilong hem.” (Job 2:4) Long tingting bilong pipol wea no worshipim Jehovah, maet samting wea Satan talem hem tru. Staka pipol hapi for duim eni samting nomoa mekem olketa stap laef. Bat iumi olketa Christian no ting olsem.

4 Iumi savve taem Jesus kam long earth, hem no kam for mekem iumi no sik, for iumi rich, and for iumi laef longtaem long disfala world. Bat hem kam for mekem iumi savve kasem laef olowe long niu world. Datfala hope for laef olowe nao iumi barava tinghae long hem. (John 3:16) Olketa Christian bae ting long firstfala kwestin wea Jesus askem for minim olsem, “Wanem gudfala samting nao man bae garem sapos hem kasem evri samting long disfala world bat hem lusim hope bilong hem for kasem laef olowe?” Ansa bilong olketa nao, man hia bae no garem eni gud samting nomoa. (1 John 2:15-17) For ansarem mek-tu kwestin bilong Jesus, hem gud for iumi tingim, ‘Wanem nao mi hapi for givim mekem mi no lusim hope bilong mi for kasem laef olowe long niu world?’ Samting wea iumi duim long laef bilong iumi distaem bae showimaot sapos iumi tingting strong yet long datfala hope.—Markem witim John 12:25.

(Mark 8:38) Sapos eniwan long disfala taem wea pipol no faithful long God hem start for shame long mi and samting mi talem, Son bilong man bae shame tu for sei datfala man hem disaepol bilong hem taem hem kam witim olketa holy angel and garem glory wea hem kasem from Dadi bilong hem.”

jy 143 par. 4

Hu Nao Son Bilong Man?

Sapos olketa follower bilong Jesus laekem hem for hapi long olketa, olketa mas no fraet and no tingim seleva. Jesus sei: “Sapos eniwan long disfala taem wea pipol no faithful long God hem start for shame long mi and samting mi talem, Son bilong man bae shame tu for sei datfala man hem disaepol bilong hem taem hem kam witim olketa holy angel and garem glory wea hem kasem from Dadi bilong hem.” (Mark 8:38) So taem Jesus kam long future bae hem “panisim olketa wea duim nogud samting and blessim olketa wea duim gud samting.”—Matthew 16:27.

Faendem Gudfala Point

(Mark 7:5-8) So olketa Pharisee and teacher hia askem hem olsem: “Hao nao olketa disaepol bilong iu no followim kastom bilong olketa man long bifor kam? Olketa no wasim hand bifor olketa kaikai!” 6 Hem sei olsem long olketa: “Samting wea Isaiah talem long profesi abaotem iufala hem barava fitim. Hem sei: ‘Long toktok nomoa pipol hia mekhae long mi bat olketa no lovem mi. 7 Olketa hard waka nating for worshipim mi bikos olketa sei olketa law bilong man hem teaching wea kam from God.’ 8 Iufala lusim law bilong God, and strong for followim kastom bilong olketa man.”

w16.08 30 par. 1-4

Kwestin From Reader

Why nao olketa enemy bilong Jesus tok againstim hem abaotem wei for wasim hand?

▪ Olketa enemy bilong Jesus accusim Jesus and olketa disaepol long staka samting. Wei for wasim hand nao hem wanfala long olketa samting hia. Law bilong Moses hem talem klia wanem nao savve mekem man for no klin. Olsem example, samting wea kamaot from body, sik leprosy, and taem man or animal hem dae. Law givim tu olketa instruction long hao for man kamap klin. Olketa savve givim sakrifaes, wasim body, or duim nara samting for kamap klin.—Levitikas chap. 11-15; Nambas chap. 19.

Olketa bigman bilong Jew religion addim go moa staka extra law witim olketa law hia. Wanfala buk sei olketa bigman hia mekem olketa law abaotem olketa samting wea mekem man for no klin, hao samwan savve mekem narawan for no klin, and wei wea samfala samting savve kamap no klin. And tu, olketa garem olketa law abaotem wanem man mas duim for kamap klin moa.

Olketa enemy bilong Jesus askem hem olsem: “Hao nao olketa disaepol bilong iu no followim kastom bilong olketa man long bifor kam? Olketa no wasim hand bifor olketa kaikai!” (Mark 7:5) Olketa bigman long Jew religion hia no warim health bilong olketa disaepol. Olketa garem rul wea sei samwan mas kapsaetem wata long hand bilong olketa bifor olketa kaikai. Datfala buk sei tu olketa garem rul abaotem wanem kaen dish nao for putim wata insaed, wanem kaen wata nao for iusim, hu nao savve kapsaetem datfala wata, and wata wea olketa kapsaetem mas kasem wea long hand bilong man.

Jesus tok stret long olketa bigman long Jew religion wea mekem enikaen rul hia. Hem sei: “Samting wea Isaiah talem long profesi abaotem iufala hem barava fitim. Hem sei: ‘Long toktok nomoa pipol hia mekhae long mi [Jehovah] bat olketa no lovem mi. Olketa hard waka nating for worshipim mi bikos olketa sei olketa law bilong man hem teaching wea kam from God.’ Iufala lusim law bilong God, and strong for followim kastom bilong olketa man.”—Mark 7:6-8.

(Mark 7:32-35) Long there, pipol tekem kam long hem wanfala man wea earpas and wea no savve toktok gud. Olketa askem Jesus for putim hand bilong hem long datfala man. 33 Hem tekem hem from pipol hia and go long wanfala kwaet ples. Then hem putim finger bilong hem insaed tufala ear bilong hem. Hem spit, and then tasim tongue bilong hem. 34 Hem luk go ap long skae, hem brith big, and sei long hem: “Ephʹpha·tha,” wea minim, “Iu open nao.” 35 Ear bilong man hia hem open, tongue hem gud bak and hem savve toktok gud nao.

w00 2/15 17-18 par. 9-11

Waswe, Iu Garem “Tingting Bilong Christ”?

9 Man hia hem earpas and barava no isi for hem toktok. Maet Jesus luksavve long shame wea disfala man feelim and wei wea hem fraet. Then Jesus duim samting wea difren lelebet. Hem tekem man hia go long ples wea kwaet and private. Then Jesus mek-saen for talem man hia wanem hem redi for duim. “Hem putim finger bilong hem insaed tufala ear bilong hem. Hem spit, and then tasim tongue bilong hem.” (Mark 7:33) Then Jesus luk go ap long skae, hem brith big, and then hem prea. Olketa samting wea Jesus duim hia showimaot long datfala man samting wea Jesus bae duim hem from strong wea God givim long hem. Then Jesus sei: “Iu open nao.” (Mark 7:34) Semtaem, man hia savve herehere moa, and hem savve toktok gud tu.

10 Jesus barava tingim pipol! Hem minim feeling bilong olketa, and diswan mekem hem for duim samting long wei wea showimaot hem tingim feeling bilong olketa. From iumi olketa Christian, hem gud for garem and showimaot tingting bilong Christ olsem. Bible hem sei: “So iufala evriwan mas garem wan mind, sorre witim olketa wea safa, lovem olketa brata, tingim and kaen long narawan, and hambol.” (1 Peter 3:8) So toktok bilong iumi and samting iumi duim mas showimaot iumi minim feeling bilong man and iumi tingim hem.

11 Insaed long kongregeson, iumi savve showimaot iumi luksavve long feeling bilong narawan taem iumi respectim olketa, and samting iumi laekem olketa for duim long iumi, sem samting bae iumi duim long olketa. (Matthew 7:12) Datwan minim for careful long wanem iumi talem and hao iumi talem datwan. (Colossae 4:6) Tingim hao ‘toktok wea man talem taem hem no tingting gud firstaem hem olsem sword wea busarem man.’ (Proverbs 12:18) Waswe insaed long famili? Hasband and waef wea barava lovem each other bae minim gud olketa feeling bilong narawan. (Ephesus 5:33) Olketa bae stap klia long raf toktok, wei for olowe tok spoelem man, or for barava tok daonem hem. Toktok olsem savve spoelem feeling bilong man and bae no isi for aotem datfala feeling. Pikinini tu garem feeling, and mami and dadi wea lovem pikinini bae tingim diswan. Long taem wea olketa mas stretem pikinini parents bae duim long wei wea respectim feeling bilong pikinini and no mekem hem for barava feel shame. (Colossae 3:21) Taem iumi duim olsem iumi showimaot feeling for narawan and showimaot iumi garem tingting bilong Christ.

MAY 14-20

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 9-10

“Vision wea Strongim Faith”

(Mark 9:1) Hem sei moa long olketa: “Mi talem iufala tru samting: Bifor samfala long olketa wea standap long hia dae, bae olketa lukim Kingdom bilong God hem rul.”

w05 1/15 12 par. 9-10

Profesi Point Go Long Christ

9 Wan year go pas finis from taem Jesus pruvim hem nao Messiah. Pasova bilong year 32 C.E. hem go pas finis tu. Staka wea bilivim Jesus finis nao for followim hem, maet bikos pipol persecutim olketa, olketa lovem tumas material samting or from olketa wari bilong laef. Olketa narawan maet konfius or feel nogud bikos Jesus rejectim wei wea pipol want for mekem hem kamap king. Taem olketa bigman bilong Jew religion askem hem for showim wanfala saen from heven, hem no laek for duim from hem no laek for mekem hemseleva kasem glory. (Matthew 12:38, 39) Maet samfala konfius taem Jesus duim datwan. Nara samting tu, Jesus hem start for storyim finis wanfala samting wea olketa disaepol hard for minim, hem nao wei wea “hem mas go long Jerusalem and safa long staka samting wea olketa bigman, olketa hed priest, and olketa man wea teachim law bae duim long hem. Hem sei olketa bae killim hem dae.”—Matthew 16:21-23.

10 Bihaen naen or tenfala month, bae hem kasem taem for “[Jesus] lusim disfala world and go long Dadi.” (John 13:1) From Jesus wari abaotem olketa loyal disaepol bilong hem, hem promis for showim samfala long olketa wanfala saen from heven, wea hem nao samting hem les for showim long olketa Jew wea no garem faith. Jesus sei: “Mi talem iufala stret, samfala wea standap long hia bae no dae go kasem taem wea olketa lukim Son bilong man hem kam insaed kingdom bilong hem.” (Matthew 16:28) Jesus no minim olketa disaepol bae laef go kasem taem wea Kingdom bilong Messiah start for rul long 1914. Really Jesus tingim wei wea hem bae showim thrifala klos disaepol bilong hem wanfala vision abaotem taem wea hem bae rul insaed Kingdom. Long datfala vision Jesus bae change and kasem glory.

(Mark 9:2-6) Then sixfala day bihaen, Jesus tekem nomoa Peter, James, and John and olketa go ap long wanfala hae maunten. Taem olketa stap long there lukluk bilong Jesus hem change nao. 3 Kaleko bilong hem barava white fogud. No eni man long earth savve wasim gud wanfala kaleko mekem hem barava white olsem. 4 And tu, olketa lukim E·liʹjah and Moses story witim Jesus. 5 Then Peter hem sei long Jesus: “Teacher, hem gud tumas for mifala stap long hia. Mifala laek putim thrifala tent long hia, narawan for iu, narawan for Moses, and narawan for E·liʹjah.” 6 Peter hem no savve wanem moa for duim, bikos olketa fraet fogud.

w05 1/15 12 par. 11

Profesi Point Go Long Christ

11 Sixfala day bihaen, Jesus tekem Peter, James, and John long wanfala hae maunten, wea maet datwan hem long Maunt Hermon. Long there Jesus hem “change nao. Feis bilong hem shaen olsem sun, and kaleko bilong hem barava white fogud.” Then tufala profet, Moses and Elijah stap and start for story witim Jesus tu. Maet disfala spesol samting hem happen long naetaem, so hem luk klia tumas. From hem barava luk olsem really samting, Peter sei bae hem wakem thrifala tent for Jesus, Moses, and Elijah. Taem Peter gohed story yet, wanfala braet cloud hem kam ovarem olketa and wanfala voice kamaot from datfala cloud and sei: “Disfala man hem Son bilong mi wea mi lovem and wea mi hapi long hem. Iufala mas herem samting wea hem talem.”—Matthew 17:1-6.

(Mark 9:7) Then wanfala cloud hem kavarem olketa and olketa herem wanfala toktok wea kamaot from datfala cloud hem sei: “Disfala man hem Son bilong mi wea mi lovem. Iufala mas herem samting wea hem talem.”

nwtsty study note long Mr 9:7

wanfala toktok: Diswan hem mek-tu taem insaed fofala Gospel wea Jehovah seleva hem story kam long man.

Faendem Gudfala Point

(Mark 10:6-9) Bat start kam long taem wea God wakem olketa man ‘Hem wakem man and woman. 7 Dastawe man bae lusim dadi and mami bilong hem, 8 and datfala man and woman bae kamap wanfala body nomoa.’ Diswan minim tufala hia no tufala body, bat wanfala nomoa. 9 So no eni man mas aotem samting wea God joinim finis.”

w08 2/15 30 par. 8

Olketa Main Point From Buk Bilong Mark

10:6-9. God laekem olketa wea marit for stap tugeta for olowe. Dastawe olketa hasband and olketa waef shud trae hard for followim wanem Bible talem for stretem eni problem wea kamap long marit and no kwiktaem for divorce.—Matt. 19:4-6.

(Mark 10:17, 18) Taem Jesus lusim datfala haos and gogo followim road, wanfala man ran kam long hem. Hem baodaon long hem and askem hem olsem: “Gudfala Teacher, wanem nao mi mas duim for kasem laef olowe?” 18 Jesus sei long hem: “Hao nao iu kolem mi gudfala? God nomoa hem gud, no eniwan moa.

nwtsty olketa study note long Mr 10:17, 18

Gudfala Teacher: Luk olsem datfala man hem sei “Gudfala Teacher” olsem wanfala title for ososo long Jesus, bikos hem nao toktok wea olketa bigman bilong religion laekem pipol for talem for mekhae long olketa. Jesus acceptim pipol for kolem hem “Teacher” and “Lord.” (Joh 13:13) Nomata olsem, hem mek sure Dadi bilong hem nao kasem honor long evri samting.

God nomoa hem gud, no eniwan moa: Jesus hem luksavve Jehovah nao markem standard for wanem hem gud. From hem Most Hae Ruler, hem garem raet for disaedem wanem hem gud and wanem hem nogud. Taem Adam and Eve disaed for no obeyim God and kaikaim frut from datfala tree wea piksarem wei for savve long gud and nogud samting, datwan showimaot tufala tingse tufala nao garem datfala raet. Jesus no olsem. Hem hambol for letem Dadi bilong hem nao markem olketa standard. Olketa komand bilong God long Bible nao showimaot wanem hem gud and stret.—Mr 10:19.

LAEF BILONG CHRISTIAN

“Samting wea God Joinim Finis”

(Mark 10:4) Olketa sei: “Moses letem man for raetem wanfala pepa for divorce and for sendem waef bilong hem go bak.”

nwtsty study note long Mr 10:4

pepa for divorce: Man wea tingting for divorce mas raetem pepa for divorce and maet hem need for story tu witim olketa elder, so Law bilong Moses givim hem taem for ting raonem serious samting wea hem laek for duim. Disfala Law hem stopem man for divorce for enikaen reason nomoa, and hem protectim tu olketa woman saed long Law. (Diutronomi 24:1) Bat long taem bilong Jesus, olketa bigman long religion mekem hem isi nomoa for olketa man savve divorce. Josephus wea raet abaotem history long first century, hem wanfala Pharisee wea divorce, sei man savve divorce “for enikaen reason (and staka reason stap).”

(Mark 10:11) Hem sei long olketa: “Eniwan wea lusim waef bilong hem and maritim narawan bae spoelem waef bilong hem bikos datwan hem adultery.”

nwtsty olketa study note long Mr 10:11

lusim waef bilong hem: Or “divorcem waef.” For minim toktok bilong Jesus long disfala scripture iumi mas lukim tu toktok bilong Jesus long Mt 19:9. Long datfala scripture Jesus sei “sapos waef hem durong, hem savve lusim hem.” So wanem Mark raetem long Mark 10:11 hem minim sapos hasband or waef divorcem marit partner for enikaen reason, bat marit partner hem no “durong” (Greek, por·neiʹa), datwan hem adultery.

spoelem waef bilong hem bikos datwan hem adultery: Long disfala scripture, Jesus sei teaching bilong olketa bigman long religion wea sei man savve divorcem waef “bikos long eni samting nomoa,” hem no stret. (Mt 19:3, 9) Staka Jew tingse man wea divorcem waef bilong hem and marit moa no duim adultery. Olketa bigman long religion teachim pipol hao hard for olketa hasband duim adultery, olketa woman nomoa savve no faithful long hasband. Jesus showimaot hasband and waef mas followim sem Law. Datwan showimaot God tinghae long olketa woman.

MAY 21-27

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 11-12

“Selen wea Hem Givim, Hem Winim Selen wea Evri Narawan Givim.”

(Mark 12:41, 42) Hem sidaon long ples wea hem savve lukim pipol putim selen for temple insaed olketa contribution box. Hem lukim plande pipol wea rich givim staka selen. 42 Then hem lukim wanfala widow woman wea poor tumas hem givim tufala coin nomoa.

nwtsty olketa study note long Mr 12:41, 42

olketa contribution box: Olketa raeting bilong olketa Jew bifor sei olketa contribution box hia garem sheip olsem wanfala trumpet or horn bilong animal, and garem smol hol antap for putim selen insaed. Man seleva nao bae disaedem wanem hem bae givim contribution for hem. Greek word long disfala verse hem sem Greek word wea stap long Joh 8:20, wea olketa transleitim for sei “ples wea pipol savve givim selen.” Luk olsem datwan hem wanfala ples insaed long Area Bilong Olketa Woman. Olketa raeting bilong olketa bigman bilong Jew bifor sei 13-fala contribution box nao stap long datfala area. Luk olsem temple garem tu wanfala main area wea olketa tekem kam selen from olketa contribution box hia.

tufala coin nomoa: Long Greek languis diswan hem, “tufala lepta,” wea hem kam from datfala Greek word le·ptonʹ, wea minim samting wea smol and thin. Man hard for baem staka samting witim wanfala lepton coin. Man bae needim 128 lepton for baem samting wea price bilong hem 1-fala denarius nomoa. Olketa wakem lepton coin from copper or bronze, and hem smol winim evri nara coin wea olketa iusim long Israel bifor.

nomoa: Datfala word “nomoa” hem for transleitim Greek word wea minim “wanfala quadrans.” Datfala Greek word ko·dranʹtes (wea kam from quadrans long Latin languis) hem wanfala coin bilong olketa bilong Rome wea olketa wakem long copper or bronze and wea man bae needim 64 quadrans for baem samting wea price bilong hem 1-fala denarius nomoa. Long hia, Mark hem iusim selen bilong olketa bilong Rome for explainim olketa coin wea olketa Jew savve iusim.

(Mark 12:43) So hem kolem kam olketa disaepol bilong hem and sei long olketa: “Mi talem iufala tru samting. Selen wea disfala widow woman givim, hem barava winim nao selen wea evri narawan givim.

w97 10/15 16-17 par. 16-17

Jehovah Barava Tinghae Long Worship wea Man Givim From Full Heart and Strong Bilong Hem

16 Tu-thri day bihaen, long Nisan 11, Jesus stap long temple for full day. Olketa bigman kwestinim sapos Jesus garem paoa for duim samting wea hem duim, and olketa kwestinim hem tu abaotem wei for peim tax, resurrection hope, and olketa nara samting. Hem barava tok strong againstim olketa bigman hia bikos long olketa nogud samting wea olketa duim, wea wanfala nao hem wei for “ravem olketa widow woman.” (Mark 12:40) Then Jesus sidaon. Luk olsem hem sidaon long datfala Area Bilong Olketa Woman. Olketa raeting bilong Jew bifor sei 13-fala contribution box stap long datfala area. Hem sisidaon and gohed for lukluk long pipol taem olketa putim selen long olketa contribution box. Staka rich pipol kam for givim contribution, maet long wei wea mekhae long olketa seleva and mekem olketa narawan for tinghae long olketa tu. (Markem witim Matthew 6:2.) Then Jesus hem lukim wanfala woman wea kam. Maet olketa narawan tingse hem semsem witim olketa nara woman. Bat Jesus, wea hem savve lukim heart bilong man, savve hem wanfala “widow woman wea poor tumas.” Jesus savve datfala woman garem “tufala coin nomoa.”—Mark 12:41, 42.

17 Jesus kolem kam olketa disaepol bikos hem laekem olketa for lukim samting wea hem laek for teachim long olketa. Jesus sei: “Selen wea disfala widow woman givim, hem barava winim nao selen wea evri narawan givim.” Jesus sei datfala woman “givim evri selen wea hem garem.” Wei wea hem duim olsem showimaot hem barava trustim Jehovah for lukaftarem hem. Jesus laek for mekhae long wei for givim samting long God. Hem no mekhae long contribution bilong olketa wea rich, bat hem mekhae long datfala woman wea givim tufala coin nomoa. Nomata contribution bilong hem smol tumas, bat long tingting bilong God, hem garem hae price winim evri nara contribution hia!—Mark 12:43, 44; James 1:27.

(Mark 12:44) Olketa givim lelebet nomoa long staka selen wea olketa garem, bat disfala woman, nomata hem poor, givim evri selen wea hem garem.”

w97 10/15 17 par. 17

Jehovah Barava Tinghae Long Worship wea Man Givim From Full Heart and Strong Bilong Hem

17 Jesus kolem kam olketa disaepol bikos hem laekem olketa for lukim samting wea hem laek for teachim long olketa. Jesus sei: “Selen wea disfala widow woman givim, hem barava winim nao selen wea evri narawan givim.” Jesus sei datfala woman “givim evri selen wea hem garem.” Wei wea hem duim olsem showimaot hem barava trustim Jehovah for lukaftarem hem. Jesus laek for mekhae long wei for givim samting long God. Hem no mekhae long contribution bilong olketa wea rich, bat hem mekhae long datfala woman wea givim tufala coin nomoa. Nomata contribution bilong hem smol tumas, bat long tingting bilong God, hem garem hae price winim evri nara contribution hia!—Mark 12:43, 44; James 1:27.

w87 12/1 30 par. 1

Waswe, Samting Iu Givim Hem Wanfala Sakrifaes?

Staka gud samting nao iumi savve lanem from disfala story abaotem widow woman. Barava important samting for lanem nao hem olsem: Iumi evriwan garem privilege for iusim olketa material samting bilong iumi for sapotim tru worship. Bat samting wea God barava tinghae long hem nao, hem taem iumi givim samting wea iumi garem wea iumi tinghae long hem, no samting wea iumi no needim. So waswe, iumi givim samting wea iumi no tinghae tumas long hem and wea iumi bae no misstim? Or waswe, samting iumi givim hem wanfala really sakrifaes?

cl 185 par. 15

Wisdom Insaed “Word Bilong God”

15 Wanem disfala widow woman duim hem mas garem bigfala mining from nomata staka pipol kam long temple datfala day, disfala widow woman nomoa Bible story abaotem. Thru long disfala example, Jehovah showim iumi hao hem wanfala God wea garem fasin for tinghae. Hem hapi for acceptim olketa present wea man givim witim full soul, and hem no markem olketa present hia witim samting wea nara pipol givim. Jehovah barava iusim best wei for teachim iumi disfala nambawan truth!

Faendem Gudfala Point

(Mark 11:17) Hem gohed for teachim pipol and sei: “Olketa Holy Raeting sei: ‘Pipol bae kolem haos bilong mi haos for pipol bilong evri kantri for prea insaed.’ Bat iufala mekem haos hia olsem cave bilong olketa man for steal.”

nwtsty study note long Mr 11:17

haos for pipol bilong evri kantri for prea insaed: Matthew, Mark, and Luke, thrifala evriwan talem toktok from Aesaea 56:7, bat Mark nomoa hem addim datfala toktok “pipol bilong evri kantri.” (Mt 21:13; Lu 19:46) God laekem temple long Jerusalem mas ples wea olketa Israelite and olketa nara pipol wea fraet long God savve kam worship insaed and prea long Jehovah. (Fas Kings 8:41-43) Hem fitim for Jesus hem tok strong long olketa Jew wea iusim temple for ranem bisnis bilong olketa, wea datwan mekem temple for kamap wanfala cave bilong olketa man for steal. Samting olketa duim hem stopem pipol bilong olketa nara kantri for kam story long Jehovah long haos bilong hem for prea, wea datwan spoelem chance bilong olketa for savve gud long hem.

(Mark 11:27, 28) Olketa kam bak moa long Jerusalem. Taem hem wakabaot insaed long temple, olketa hed priest and olketa man wea teachim law and olketa bigman kam long hem. 28 Olketa sei long hem: “Hao, iu garem raet for duim olketa samting hia tu? Hu nao givim paoa long iu for duim olsem?”

jy 244 par. 7

Jesus Iusim Fig Tree for Teachim Olketa Disaepol

Jesus and olketa disaepol kasem Jerusalem nao. Hem go long temple and teachim pipol olsem hem savve duim evritaem. Luk olsem olketa hed priest and bigman tingim samting wea Jesus duim long olketa wea changem olketa difren selen long day bifor, so olketa sei: “Hao, iu garem raet for duim olketa samting hia tu? Hu nao givim paoa long iu for duim olsem?”—Mark 11:28.

MAY 28–JUNE 3

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 13-14

“No Fraetem Man”

(Mark 14:29) Bat Peter sei long hem: “Nomata sapos olketa narawan hia lusim iu, bat mi bae no lusim iu.”

(Mark 14:31) Bat Peter barava feel nogud and hem strong for sei: “Nomata sapos mi mas dae witim iu, hard tumas for mi sei mi no savve long iu.” Olketa narawan tu talem sem samting.

(Mark 14:50) Then olketa disaepol lusim hem and ranawe.

(Mark 14:47) Bat wanfala long olketa wea standap long there tekem sword bilong hem and katemaot ear bilong wakaman bilong hae priest.

(Mark 14:54) Peter go bihaenem hem bat no go klosap long hem. Hem go insaed area long midol long haos bilong hae priest wea no eni ruf kavarem. From hem cold, hem sidaon klosap long wanfala fire witim olketa man wea waka long datfala haos.

(Mark 14:66-72) Peter stap yet long datfala area long midol long haos. Wanfala haosgele bilong hae priest hem kam. 67 Taem hem lukim Peter klosap long datfala fire, hem luk stret go long hem and sei: “Mi lukim iu tu iu gogo witim Jesus bilong Nazʹa·reth.” 68 Bat Peter hem sei: “Mi no savve long hem, and mi no savve long samting wea iu storyim.” Then Peter hem go and stap klosap long gate. 69 Datfala haosgele lukluk long hem moa and sei olsem long olketa narawan wea standap long there: “Man hia hem wanfala disaepol bilong hem.” 70 Bat Peter sei moa hem no savve long Jesus. Then bihaen lelebet taem, olketa narawan long there tu sei long Peter: “Ia, hem tru ia, iu nao wanfala disaepol bilong hem, bikos iu man long Gal’i·lee.” 71 Bat hem start for barava denyim datwan and sei sapos hem laea, fitim for God panisim hem nao. Hem sei: “Mi no savve long disfala man wea iufala story abaotem!” 72 Semtaem nomoa, wanfala kokorako hem krae mek-tu taem. Then Peter tingim datfala toktok bilong Jesus taem hem sei: “Bifor long mek-tu taem wea wanfala kokorako hem krae, thrifala taem nao iu bae sei iu no savve long mi.” Peter hem barava feel sorre and start for krae.

ia 200 par. 14

Example Bilong Jesus Teachim Peter for Forgive

14 Gogo, Peter kasem gate bilong bigfala haos bilong Caiaphas. Caiaphas hem wanfala hae priest wea garem staka selen and wea garem bigfala paoa. Kaen haos olsem garem wanfala big area long midol long haos wea no eni ruf kavarem and wanfala gate long front. Taem Peter kasem datfala gate olketa stopem hem for no go insaed. John hem insaed finis, and hem savve gud long datfala hae priest. So John hem talem security for letem Peter kam insaed. Peter kam insaed gate, bat luk olsem hem no followim John, and hem no trae for go insaed haos for joinim Jesus. Hem stap nomoa long datfala area wea no eni ruf kavarem. Hem cold long there. Samfala long olketa slave and wakaman long datfala haos standap raonem wanfala fire. Peter stap long there tu and hem gohed lukluk taem olketa leadim kam olketa man wea kam for talem laea story abaotem Jesus for accusim hem.—Mark 14:54-57; John 18:15, 16, 18.

it-2 619 par. 6

Peter

From narafala disaepol wea kam witim Peter helpem hem, Peter fit for go insaed long datfala area long midol long haos wea no eni ruf kavarem. (Joh 18:15, 16) Hem no stap kwaet long ples wea dark lelebet, bat hem barava go standap witim olketa narawan long there klosap long fire bikos hem cold. Laet from datfala fire mekem olketa wea standap long there luksavve hem wanfala fren bilong Jesus, and taem hem toktok, olketa heresavve hem man bilong Galilee. Taem olketa accusim hem, thrifala taem Peter sei hem no savve long Jesus. Hem barava denyim hem wanfala disaepol bilong Jesus. Then samwea long datfala taon, wanfala kokorako hem krae mek-tu taem, and Jesus “hem lukluk go long Peter.” Peter hem go aot from datfala area. Hem barava feel sorre and hem krae. (Mt 26:69-75; Mr 14:66-72; Lu 22:54-62; Joh 18:17, 18; Lukim COCKCROWING; OATH.) Nomata olsem, from Jesus hem prea finis long Jehovah for helpem Peter, faith bilong Peter no barava wikdaon.—Lu 22:31, 32.

Faendem Gudfala Point

(Mark 14:51, 52) Bat wanfala young man wea werem naesfala kaleko hem wakabaot followim hem bat no klosap tumas. Olketa trae for holem hem tu. 52 Bat taem olketa kasholem hem, datfala kaleko hem aot nao and man hia ranawe, bat hem werem nomoa smol kaleko bilong hem.

w08 2/15 30 par. 6

Olketa Main Point From Buk Bilong Mark

14:51, 52—Hu nao young man wea “ranawe, bat hem werem nomoa smol kaleko bilong hem”? Mark nomoa storyim diswan, so luk olsem hem storyim hemseleva.

(Mark 14:60-62) Gogo, hae priest hem standap midolwan olketa and askem Jesus olsem: “Hao, iu no laek talem eni samting? Wanem nao tingting bilong iu abaotem samting wea olketa hia talem?” 61 Bat hem stap kwaet and no talem eni samting. So hae priest gohed for askem hem: “Waswe, iu nao datfala Christ, Son bilong datfala Holy God?” 62 Then Jesus hem sei: “Ia, mi nao ia, and iufala bae lukim Son bilong man hem sidaon long raet saed bilong God wea garem paoa ovarem evri samting. And bae iufala lukim Son bilong man hem kakam long olketa cloud long skae.”

jy 287 par. 4

Olketa Tekem Jesus Go Long Annas, Then Long Caiaphas

Olketa Jew savve kwiktaem feel nogud long eniwan wea sei hem Son bilong God. Bifor, taem Jesus sei God hem Dadi bilong hem, olketa Jew laek killim hem dae bikos olketa sei hem “laekem pipol for tingse hem semsem witim God.” (John 5:17, 18; 10:31-39) Caiaphas savve long olketa samting hia, so hem sei long Jesus: “Distaem iu mas talem tru samting, nogud iu laea long datfala God wea laef. Waswe, iu nao datfala Christ, Son bilong God?” (Matthew 26:63) Jesus talem finis hem nao Son bilong God. (John 3:18; 5:25; 11:4) Sapos hem no ansarem datfala kwestin distaem, maet olketa tingse datwan pruvim hem no Son bilong God and datfala Christ. So Jesus hem sei: “Ia, mi nao ia, and iufala bae lukim Son bilong man hem sidaon long raet saed bilong God wea garem paoa ovarem evri samting. And bae iufala lukim Son bilong man hem kakam long olketa cloud long skae.”—Mark 14:62.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem