Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • Waswe, Olketa Woman Important Long God?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
    • Waswe, Olketa Woman Important Long God?

      “Wanfala woman startim sin, and bikos long hem nao iumi evriwan dae.”​—ECCLESIASTICUS, MEK-TU CENTURY B.C.E.

      “Iu nao Devil iusim for switim olketa man: iu nao first wan for kaikaim frut bilong tree wea God tambuim: iu nao first wan for brekem law bilong God . . . Iu nao leadim firstfala man for sin.”​—TERTULLIAN, ON THE APPAREL OF WOMEN, MEK-TU CENTURY C.E.

      OLKETA toktok hia no kam from Bible. Bat for plande handred year, pipol iusim olketa toktok hia for sapotim wei for ting daonem olketa woman. Nomata distaem, samfala pipol wea agree witim olketa idea olsem iusim toktok from samfala buk bilong religion for sapotim wei for treatim nogud olketa woman, and sei olketa woman nao kosim olketa problem bilong iumi evriwan. Waswe, iu tingse God laekem olketa man for treatim nogud olketa woman? Wanem nao Bible talem?

      Waswe, God cursim olketa woman?

      Nomoa. “Datfala snek bilong bifor kam wea nem bilong hem Devil” nao God hem “cursim.” (Revelation 12:9; Genesis 3:14) Taem God sei Adam bae “bossim” waef bilong hem, datwan no showimaot God laekem olketa man for bossim woman. (Genesis 3:16) Hem talem nomoa nogud samting wea bae kamaot from sin wea Adam and Eve duim.

      So wei for spoelem olketa woman hem no samting wea God laekem bat hem kamaot from iumi evriwan sin. Bible no sapotim disfala idea bilong samfala pipol wei sei, for stretem datfala first sin hem fitim for olketa man bossim olketa woman.—Rome 5:12.

      Taem God wakem man and woman, waswe, hem laekem man for important winim woman?

      Nomoa. Genesis 1:27 storyim wei wea God wakem man and woman for showimaot olketa wei bilong hem. Nomata Adam and Eve difren long feeling and body, tufala garem sem raet and God givim sem waka for tufala duim.—Genesis 1:28-31.

      Bifor God wakem Eve, hem sei: “Mi bae wakem samwan for helpem [Adam] wea barava fitim hem.” (Genesis 2:18) Waswe, datfala toktok “barava fitim” hem minim man hem important winim woman? Nomoa. Long Hebrew languis disfala toktok “barava fitim” olketa savve transleitim olsem “waka tugeta.” Tingim tufala doctor wea waka tugeta. Wanfala doctor hem duim operation (surgeon) and nara doctor savve nilam man for sleep (anesthetist). For datfala operation gohed gud, evritaem tufala mas waka tugeta. Nomata surgeon nao duim operation, waswe, hem nao important winim anesthetist? Maet nomoa. Long sem wei, God wakem man and woman for waka tugeta and no trae for winim narawan.—Genesis 2:24.

      Wanem nao showimaot God tingim olketa woman?

      From God luksavve wanem olketa man wea sin bae duim, hem talem bae hem protectim olketa woman. Insaed long buk, La Bible au féminin (The Bible in the Feminine Gender) wea Laure Aynard raetem, hem storyim Law wea God givim long Moses long mek-16 century B.C.E. Hem sei: “Taem datfala Law storyim woman, klosap evritaem hem defendim woman.”

      Olsem example, datfala Law hem sei for mas respectim dadi, and mami tu. (Exodus 20:12; 21:15, 17) Law hem sei for protectim olketa woman wea babule. (Exodus 21:22) Olketa law hia bilong God wea protectim raet bilong olketa woman, hem barava difren from olketa law long staka ples long world distaem, wea no protectim raet bilong olketa woman. Bae iumi storyim samfala samting moa insaed datfala Law.

      Law Hem Showimaot Tingting Bilong God Abaotem Olketa Woman

      Law wea Jehovah God givim long nation bilong Israel barava helpem olketa for stap healthy, duim stret samting, and gohed fren gud witim Jehovah. Sapos olketa gohed for lisin long God and obeyim law bilong hem, datfala nation bae kasem staka blessing wea olketa nara nation no kasem. (Deuteronomy 28:1, 2) Wanem nao datfala Law talem abaotem olketa woman? Tingim olketa samting hia.

      1. Olketa woman free for disaedem samting. Olketa Israelite woman free for disaedem samting, wea no olsem olketa woman long plande nara nation bifor. Nomata hasband nao hed long famili, Israelite woman savve ‘lukluk long wanfala pis land, baem’ and ‘plantim wanfala grape planteison,’ and hasband trustim hem for duim datwan. Sapos hem savve hao for wakem kaleko, hem savve ranem bisnis bilong hemseleva. (Proverbs 31:11, 16-19) Law bilong Moses givim raet long olketa woman, wea datwan showimaot God ting long olketa woman important olsem olketa man tu.

      Long Israel bifor, olketa woman savve fren gud witim God tu. Bible storyim Hannah wea prea long God abaotem samting wea hem wari abaotem and hemseleva mekem wanfala promis long God. (1 Samuel 1:11, 24-28) Wanfala woman from Shunem savve go olowe for worship long Sabbath and hem savve askem advaes from profet Elisha. (2 Kings 4:22-25) God iusim olketa woman olsem Deborah and Huldah for talemaot toktok bilong hem. And nomata olketa bigman and olketa priest olketa askem advaes from olketa woman hia.—Judges 4:4-8; 2 Kings 22:14-16, 20.

      2. Woman savve kasem education. From olketa woman tu insaed long datfala Law agreement, olketa savve go for lisin taem olketa readim Law. Datwan givim chance for olketa lane. (Deuteronomy 31:12; Nehemiah 8:2, 8) Olketa savve kasem training tu for duim samfala samting saed long worship. Olsem example, luk olsem samfala woman duim “waka wea followim arrangement” long tabernacle, and olketa narawan singsing long choir witim olketa man.—Exodus 38:8; 1 Chronicles 25:5, 6.

      Staka woman savve hao for ranem gud bisnis. (Proverbs 31:24) Olketa Israelite mami savve helpem dadi for teachim boy bilong olketa. Datwan hem difren from olketa nara nation long datfala taem wea dadi nomoa savve teachim olketa boy. (Proverbs 31:1) So hem klia, olketa woman long Israel bifor kasem education.

      3. Respectim olketa woman. Wanfala law long datfala Ten Komandment talem stret: “Respectim dadi and mami bilong iu.” (Exodus 20:12) Long wanfala proverb wea wise King Solomon talem, hem sei: “Son bilong mi, lisin long advaes bilong dadi bilong iu, and no forgetim wanem mami bilong iu teachim iu.”—Proverbs 1:8.

      Long Law bilong Moses hem garem tu olketa law abaotem hao olketa man and woman shud deal witim tufala, and for showimaot respect long olketa woman. (Leviticus 18:6, 9; Deuteronomy 22:25, 26) Wanfala gud hasband mas tingim waef taem hem babule or taem hem kasem sik bilong woman and hem mas tingim waef no strong olsem hem.—Leviticus 18:19.

      4. Jehovah protectim raet bilong olketa woman. Bible storyim Jehovah olsem “Dadi bilong olketa boy wea no garem dadi and judge bilong olketa widow woman.” Diswan minim Jehovah nao protectim raet bilong olketa wea no garem dadi or hasband. (Psalm 68:5; Deuteronomy 10:17, 18) Dastawe, taem wanfala man askem bak kaon and treatim nogud waef bilong wanfala profet wea dae finis, Jehovah duim mirakol for datfala widow woman mekem hem savve gohed for laef and pipol respectim hem.—2 Kings 4:1-7.

      Bifor olketa Israelite go insaed Promis Land, wanfala dadi long Israel, Zelophehad hem dae and no garem eni boy. So faevfala dota bilong hem askem Moses for givim long olketa “eni samting” long Promis Land. Jehovah givim olketa samting wea winim wanem olketa askem. Hem talem Moses: “Givim long olketa evri samting wea dadi bilong olketa kasem from laen bilong hem, wea stap witim olketa samting wea olketa brata bilong dadi bilong olketa ownim.” Start long datfala taem, olketa woman long Israel and olketa pikinini bilong olketa savve kasem samting wea dadi bilong olketa ownim.—Numbers 27:1-8.

      Olketa Idea wea Mekem Pipol Tingse God Ting Daonem Woman

      Law bilong Moses protectim raet bilong olketa woman and olketa shud kasem respect. Nomata olsem, start long mek-foa century B.C.E., olketa Jew start for followim wei bilong olketa Greek for ting daonem olketa woman.—Lukim box “Olketa Raeting Long Bifor Showimaot Wei for Ting Daonem Olketa Woman.”

      Olsem example, Hesiod, man bilong Greece wea raetem olketa poem long mek-eit century B.C.E., hem blamem olketa woman for evri problem wea evriwan kasem. Wanfala poem bilong hem sei olketa woman danger tumas and mek trabol for olketa man. Olketa Jew wea stap long mek-tu century B.C.E. start for followim datfala idea. Talmud, wanfala holy buk bilong olketa Jew wea olketa start iusim long mek-tu century, talem disfala warning for olketa man: “No story tumas witim olketa woman bikos datwan bae leadim iu for durong.”

      For plande handred year bihaen datwan, disfala wei for no trustim olketa woman barava affectim wanem olketa woman savve duim insaed community bilong olketa Jew. Long taem bilong Jesus, olketa stopem finis olketa woman for go insaed samfala area long temple. Olketa savve go insaed Kot bilong Olketa Woman nomoa. Olketa man nomoa savve kasem education saed long religion and luk olsem olketa woman no savve sidaon witim olketa man long olketa sinagog. Datfala Talmud storyim wanfala Rabbi (Teacher) wea sei hem rong for eniwan teachim dota bilong hem datfala Torah [Law]. From olketa bigman bilong Jew religion mekem pipol for tingse hem nao tingting bilong God abaotem olketa woman, datwan mekem staka man for no respectim olketa woman.

      Taem Jesus stap long earth, hem lukim olketa nogud samting olsem wea olketa man duim long olketa woman, wea datwan hem barava followim kastom bilong man. (Matthew 15:6, 9; 26:7-11) Waswe, olketa kastom olsem affectim wei wea Jesus deal witim olketa woman? Wanem nao iumi savve lanem from hao Jesus deal witim olketa woman and tingting bilong hem abaotem olketa? Waswe, teaching bilong olketa tru Christian helpem olketa woman? Next article bae ansarem olketa kwestin hia.

      Olketa Raeting Long Bifor Showimaot Wei for Ting Daonem Olketa Woman

      Start long first century C.E. olketa man for raet, olsem Philo Judaeus, start for iusim olketa idea bilong Greece for explainim wanem Bible buk Genesis hem storyim. Long tingting bilong Philo, Adam and Eve sin bikos tufala duim sex bat Eve nao guilty long datfala sin, and from datwan Eve “no garem eni freedom and hasband nao bossim hem.” Wei for ting daonem olketa woman hem affectim olketa Jew, and hem affectim tu olketa raeting bilong olketa Church Father.

      Long Midrash Rabba, wea olketa Jew raetem long mek-tu century, wanfala rabbi explainim why hem tingse hem gud for olketa woman kavarem hed. Hem sei: “Woman shud feel olsem samwan wea duim barava nogud samting and hem shud shame long pipol.” Tertullian, wanfala savveman bilong religion long mek-tu century C.E., hem sei olketa woman shud feel guilty olsem Eve and showimaot olketa feel sorre. Olketa idea olsem nao mekem pipol for ting daonem olketa woman, and staka taem pipol tingse olketa idea hia kam from Bible.

  • God Laekem Olketa Woman for Kasem Respect
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
    • God Laekem Olketa Woman for Kasem Respect

      TAEM Jesus stap long earth, hem barava followim wei bilong Dadi bilong hem. Hem sei: “Mi no savve duim eni samting followim tingting bilong miseleva, bat mi storyim nomoa samting wea Dadi teachim long mi . . . Mi evritaem duim samting wea hem laekem.” (John 8:28, 29; Colossae 1:15) So wei wea Jesus story witim olketa woman and hao hem ting long olketa helpem iumi for minim tingting bilong God abaotem olketa woman and wanem hem laekem olketa woman for kasem.

      Samfala savveman sei olketa Gospel showimaot tingting bilong Jesus abaotem olketa woman hem barava difren from tingting wea olketa long datfala taem garem. Hao nao hem difren? And waswe, olketa teaching bilong Jesus helpem olketa woman distaem for garem gudfala laef?

      Jesus Respectim Olketa Woman

      Jesus garem stretfala tingting abaotem olketa woman. Samfala bigman bilong Jew religion sei wei for story evritaem witim woman savve switim man for laek duim sex. From olketa man garem kaen tingting olsem, olketa stopem olketa woman for no story witim olketa man long pablik and olketa mas kavarem hed taem olketa go aot eniwea. Bat Jesus hem sei olketa man mas kontrolem olketa seleva and respectim olketa woman winim wei for stopem olketa woman for no story witim olketa man.—Matthew 5:28.

      Jesus hem sei tu: “Eniwan wea lusim waef bilong hem and maritim narawan bae spoelem waef bilong hem bikos datwan hem adultery.” (Mark 10:11, 12) Datwan showimaot Jesus againstim teaching bilong olketa rabbi (teacher) wea letem man for divorcem waef “long eni samting nomoa.” (Matthew 19:3, 9) Staka Jew no acceptim datfala idea wea sei sapos hasband hem duim adultery datwan spoelem waef bilong hem. Olketa rabbi sei hard for hasband spoelem waef bilong hem bikos olketa woman nomoa no savve faithful long hasband! Wanfala buk wea explainim Bible sei: “From Jesus sei hasband tu mas faithful long waef, datwan helpem pipol for tinghae long olketa woman.”

      Samting wea Jesus teachim helpem olketa woman distaem: Long olketa kongregeson bilong Olketa Jehovah’s Witness, olketa woman free for story witim olketa man. Olketa savve olketa man bae showimaot respect long olketa, bikos olketa Christian man mas ‘story long olketa woman wea olo olsem olketa story long mami bilong olketa,’ and mas ‘story long olketa gele olsem olketa story long sista bilong olketa and barava respectim olketa.’—1 Timothy 5:2.

      Jesus willing for teachim olketa woman. Jesus teachim olketa woman and encouragem olketa for talemaot tingting bilong olketa. Datwan hem difren from olketa rabbi wea tingse olketa woman no fit for kasem education. Wei wea Jesus letem Mary for lisin long wanem hem teachim showimaot olketa woman no for lukaftarem haos and famili nomoa, bat olketa savve lane tu. (Luke 10:38-42) Martha, wea hem sista bilong Mary, hem tu kasem gud samting from wanem Jesus teachim. Datwan showaot long gudfala ansa wea hem givim long Jesus bihaen Lazarus hem dae.—John 11:21-27.

      Jesus tinghae long tingting bilong olketa woman. Long datfala taem, staka Jew woman tingse for garem wanfala gud son bae mekem olketa hapi, especially sapos datfala son hem profet. Taem wanfala woman singaot olsem: ‘Woman wea bornem iu nao hem hapi!’ Jesus iusim chance hia for helpem hem luksavve samting wea winim datwan hem stap. (Luke 11:27, 28) Samting wea Jesus talem showimaot wei for obeyim God hem barava important winim kastom bilong olketa Jew wea olketa woman mas followim.—John 8:32.

      Samting wea Jesus teachim helpem olketa woman distaem: Olketa wea lukaftarem kongregeson tinghae long koment bilong olketa woman long olketa meeting. Olketa respectim olketa mature woman from olketa showimaot gudfala example. Olketa woman hia showimaot gudfala example taem olketa stap witim olketa narawan, and tu, taem olketa stap seleva, olketa duim stret samting. (Titus 2:3) Olketa trustim olketa woman for talemaot gud nius abaotem Kingdom bilong God.—Psalm 68:11; lukim box “Waswe, Paul Stopem Woman for No Talem Eni Samting?” long page 9.

      Jesus tingim olketa woman. Long taem bilong Bible, pipol tinghae long olketa boy winim olketa gele. Datfala Talmud hem sei: “Man wea garem olketa boy hem hapi, bat man wea garem olketa gele hem sorre.” Samfala dadi and mami wea garem gele faendem hem hard tumas, bikos olketa mas lukaotem man wea gele bae maritim, and waka hard for baem evri samting wea gele bae tekem taem hem marit. Olketa wari tu taem gele marit hem bae no sapotim olketa taem olketa olo.

      Jesus showimaot hem tingim laef bilong gele hem important tu olsem laef bilong boy. Hem mekem dota bilong Jairus for laef bak olsem hem duim tu long son bilong datfala widow woman bilong Nain. (Mark 5:35, 41, 42; Luke 7:11-15) Bihaen Jesus healim wanfala woman wea “demon mekem hem sik for eitin year finis,” hem sei woman hia “born long laen bilong Abraham.” Long olketa raeting bilong olketa Jew bifor, olketa no iusim tumas disfala toktok for olketa woman. (Luke 13:10-16) Toktok hia showimaot Jesus tingim datfala woman hem important long community olsem olketa man, and tu hem luksavve datfala woman garem strongfala faith.—Luke 19:9; Galatia 3:7.

      Samting wea Jesus teachim helpem olketa woman distaem: Samfala long Asia sei olketa no kasem eni gud samting taem olketa garem gele. Olketa sei: “For garem gele hem olsem iu go watarem garden bilong neiba.” Olketa Christian dadi no letem datkaen idea spoelem tingting bilong olketa abaotem pikinini gele bilong olketa. Olketa shud lukaftarem gud evri pikinini, olketa boy and gele. Olketa dadi and mami shud lukaftarem health bilong evri pikinini and mek sure olketa kasem gud education.

      Jesus trustim olketa woman. Long tingting bilong olketa Jew, wanem woman talem long kot hem semsem olsem slave talem samting. Wanfala man for raetem history, Josephus, hem sei: “No letem woman for talem eni samting long kot. From hem wanfala woman nomoa, hem no serious and no showimaot respect.”

      Jesus no ting olsem. Bat taem Jesus laef bak, hem trustim olketa woman for talemaot samting wea olketa lukim. (Matthew 28:1, 8-10) Nomata olketa faithful woman hia lukim Jesus dae and lukim olketa berem hem, olketa aposol nating bilivim wanem olketa talem. (Matthew 27:55, 56, 61; Luke 24:10, 11) Bat wei wea Jesus story long olketa woman firstaem bihaen hem laef bak showimaot hem tingim olketa woman fit for storyim samting wea happen, olsem olketa nara disaepol tu.—Acts 1:8, 14.

      Samting wea Jesus teachim helpem olketa woman distaem: Long olketa kongregeson bilong Olketa Jehovah’s Witness, olketa man wea lukaftarem kongregeson showimaot respect long olketa woman taem olketa tinghae long wanem olketa talem and tingim feeling bilong olketa. And tu, olketa Christian hasband “respectim” waef bilong olketa taem olketa lisin gud long olketa.—1 Peter 3:7; Genesis 21:12.

      Olketa Bible Principle Helpem Olketa Woman for Hapi

      Taem olketa man followim example bilong Christ, olketa woman savve kasem respect and garem freedom wea God laekem olketa for garem. (Genesis 1:27, 28) Olketa Christian hasband no sei man hem important winim woman, bat olketa followim olketa Bible principle wea helpem olketa for mekem waef bilong olketa hapi.—Ephesus 5:28, 29.

      Taem Yelena start for studyim Bible, hasband bilong hem barava treatim hem nogud. Hasband bilong hem growap long famili wea raf tumas, and ples wea hem stap pipol savve kidnapim gele wea olketa laek for maritim, and treatim nogud olketa woman. Yelena sei: “Wanem mi lanem from Bible strongim mi. Mi luksavve God hem barava lovem mi and hem tingim mi important. And mi luksavve tu, sapos hasband bilong mi studyim Bible, datwan savve helpem hem for kaen long mi.” Samting wea Yelena barava laekem hem kamap tru. Hasband bilong hem agree for studyim Bible and gogo hem baptaes and kamap wanfala Jehovah’s Witness. Yelena sei: “Hasband bilong mi hem change. Mitufala lane for forgivim mitufala.” Hao nao feeling bilong Yelena distaem? Hem sei: “Olketa Bible principle barava helpem marit bilong mitufala. From datwan mi feel sef and mi savve hasband hem tinghae long mi.”—Colossae 3:13, 18, 19.

      Hem no Yelena nomoa kasem kaen experience olsem. Staka million Christian woman olketa hapi from olketa and hasband bilong olketa trae for followim olketa Bible principle long marit bilong olketa. And tu, taem olketa woman fren witim olketa nara Christian olketa kasem respect and comfort.—John 13:34, 35.

      Olketa Christian man and woman luksavve olketa garem sin and no perfect. Bat taem olketa fren gud witim Jehovah, olketa hope “for no slave moa long sin and dae” and kamap “free olsem olketa pikinini bilong God.” Datwan hem nambawan hope for olketa man and woman wea long tingting bilong God olketa evriwan important!—Rome 8:20, 21.

      Waswe, Paul Stopem Woman for No Talem Eni Samting?

      Aposol Paul sei: “Olketa woman mas stap kwaet . . . insaed long kongregeson.” (1 Corinth 14:34) Wanem nao Paul minim? Waswe, hem minim olketa woman no savve long eni samting? Nomoa, staka taem Paul story abaotem wei wea olketa woman teachim gud samting. (2 Timothy 1:5; Titus 2:3-5) Long leta wea Paul raetem for olketa long Corinth, hem no talem olketa woman nomoa for stap kwaet. Bat hem sei olketa wea toktok long difren languis and olketa wea talem profesi tu shud “stap kwaet” taem narawan gohed for story. (1 Corinth 14:26-30, 33) Masbi samfala Christian woman laek for savve moa abaotem samting wea olketa lanem, and hem kastom bilong olketa long datfala taem for askem kwestin long man wea story. So for evri samting no olobaot, Paul sei: “Sapos olketa garem eni kwestin, olketa savve askem hasband taem olketa stap long haos.”—1 Corinth 14:35.

Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
Log Aot
Log In
  • Solomon Islands Pidgin
  • Sharem
  • Settings
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Privacy Setting
  • JW.ORG
  • Log In
Sharem