Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w05 10/15 pp. 21-26
  • Keakea, No Letem Heart Kamap Praod Tumas

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Keakea, No Letem Heart Kamap Praod Tumas
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • God Hem Deal Witim Olketa wea Praod Tumas
  • “Heart Bilong Iu Kamap Praod Tumas”
  • Protectim Heart Bilong Iu From Fasin for Praod Tumas
  • Lukim Hao Pipol wea Obey Difren From Olketa wea No Obey
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2018
  • Iu Savve Faet Againstim Satan and Win!
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2015
  • Gud Samting wea Kamaot Taem Iumi Mekem Peace Kamap
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
w05 10/15 pp. 21-26

Keakea, No Letem Heart Kamap Praod Tumas

“God hem againstim pipol wea praod tumas.”—JAMES 4:6.

1. Storyim example bilong wei for feel praod wea fitim.

WASWE, enitaem samting wea happen mekem iu feel barava praod? Klosap evriwan long iumi kasem datfala naes feeling. Hem no rong for iumi feel praod samfala taem. Olsem example, taem wanfala Christian dadi and mami read abaotem gudfala fasin and hard waka bilong dota bilong olketa long skul report bilong hem, iumi sure olketa feel satisfae long samting wea hem duim. Aposol Paul and olketa wea waka witim hem feel praod long wanfala niu kongregeson wea olketa help for startim bikos olketa long there faithful for gohed strong nomata olketa kasem persecution.—1 Thessalonians 1:1, 6; 2:19, 20; 2 Thessalonians 1:1, 4.

2. Why nao plande taem wei for feel praod hem nogud?

2 Olketa example olsem showim iumi hao wei for feel praod savve minim hapi feeling wea kamap from samting samwan duim or garem. Bat, plande taem man savve feel praod from wei for tinghae tumas long seleva wea no fitim and for feel olsem hem winim narawan saed long savve, lukluk, riches, or position bilong hem. Plande taem bighed fasin showimaot man hem praod. Iumi olketa Christian mas barava keakea long kaen praod fasin olsem. Why nao olsem? Hem bikos iumi born witim selfish fasin wea iumi kasem from laen dadi bilong iumi Adam. (Genesis 8:21) From diswan, hem isi tumas for heart bilong iumi feel praod for olketa rongfala reason. Olsem example, olketa Christian mas no feel praod saed long kala skin, riches, education, savve, or long wei for tingse olketa waka gud winim narawan. Praod fasin wea kam from olketa samting olsem hem no stret and Jehovah no hapi long datwan.—Jeremiah 9:23; Acts 10:34, 35; 1 Corinthians 4:7; Galatians 5:26; 6:3, 4.

3. Wanem nao showimaot man hem praod tumas, and wanem nao Jesus sei abaotem datfala fasin?

3 Narafala reason hem stap for rejectim feeling for praod wea no stret. Sapos iumi letem feeling for praod wea hem no stret for kamap long heart bilong iumi, iumi savve kamap praod tumas wea datwan hem wanfala fasin wea barava nogud. Wanem nao showimaot man hem praod tumas? Hem feel olsem hem winim olketa nara pipol and hem barava ting daonem olketa. (Luke 18:9; John 7:47-49) Jesus storyim fasin for “praod tumas” witim olketa nara wicked fasin wea kam “from heart” bilong man and wea “mekem hem dirty.” (Mark 7:20-23) Olketa Christian luksavve hao hem barava important for no letem heart kamap praod tumas.

4. Hao nao wei for lukluk long example bilong olketa long Bible wea praod tumas savve helpem iumi?

4 For lukluk long samfala story long Bible abaotem olketa wea praod tumas savve helpem iu for stap klia long datfala fasin. Diswan bae mekem iu fit for luksavve long eni feeling for praod olsem wea maet iu garem distaem or wea maet kamap long future. Diswan bae helpem iu for rejectim olketa feeling or tingting wea savve mekem heart bilong iu kamap praod tumas. Sapos olsem, iu bae no kasem nogud samting taem God hem duim samting followim disfala warning bilong hem: “Mi bae aotem from midolwan long iu olketa wea praod tumas; and iu bae nating praod tumas moa insaed long holy maunten bilong mi.”—Zephaniah 3:11.

God Hem Deal Witim Olketa wea Praod Tumas

5, 6. Hao nao Pharaoh showimaot hem praod tumas, and wanem nao kamaot from datwan?

5 Iu savve lukim tu tingting bilong Jehovah abaotem olketa wea praod tumas from wei wea hem deal witim olketa ruler wea garem bigfala paoa olsem Pharaoh. Hem klia hao heart bilong Pharaoh hem praod tumas. From hem ting long hemseleva olsem wanfala god wea pipol mas worshipim, hem lukdaonem nao olketa Israelite slave bilong hem. Tingim toktok bilong hem taem Moses ask for letem Israel go long wilderness for “celebratem wanfala festival” long Jehovah. Pharaoh hem sei: “Jehovah hem hu ia, for mi mas obeyim voice bilong hem for sendem Israel go?”—Exodus 5:1, 2.

6 Bihaen Pharaoh kasem finis sixfala trabol, Jehovah talem Moses for ask olsem long disfala ruler bilong Egypt: “Waswe, iu praod tumas yet, mekem iu no willing for sendem go pipol bilong mi?” (Exodus 9:17) Then Moses talemaot mek-seven trabol—olketa hail ston wea barava spoelem datfala land. Stretawe bihaen Pharaoh letem olketa Israelite go free bihaen long mek-ten trabol, hem change mind nao and go bihaenem olketa. Gogo, Pharaoh and olketa army bilong hem draon long Red Sea. Masbi olketa barava seke taem datfala wata foldaon long olketa! Wanem nao kamaot from wei wea Pharaoh hem praod tumas? Olketa best soldia bilong hem sei: “Iumi ranawe from olketa bilong Israel, bikos Jehovah barava faet for olketa againstim olketa bilong Egypt.”—Exodus 14:25.

7. Hao nao olketa ruler bilong Babylon showimaot olketa praod tumas?

7 Jehovah mekem olketa nara ruler wea praod tumas for kasem shame tu. Wanfala hem Sennacherib, king bilong Assyria. (Isaiah 36:1-4, 20; 37:36-38) Gogo, olketa bilong Babylon winim Assyria, bat Jehovah mekem tufala king bilong Babylon wea praod tumas for kasem shame tu. Tingim datfala feast wea King Belshazzar mekem and wei wea olketa spesol guest bilong hem iusim olketa kap from temple bilong Jehovah for drinkim wine and praisem olketa god bilong Babylon. Seknomoa, olketa lukim wanfala hand wea raetem wanfala message long wall. Taem Belshazzar askem profet Daniel for talem kam mining bilong datfala raeting, Daniel remindim hem olsem: “Most Hae God nao givim kingdom . . . long dadi bilong iu Nebuchadnezzar. . . . Bat taem heart bilong hem kamap praod tumas . . . , olketa aotem hem from kingdom bilong hem, and olketa aotem haefala position bilong hem. . . . And for saed bilong iu Belshazzar, wea iu nao son bilong hem, iu nating mekem heart bilong iu hambol, nomata iu savve long evri samting hia.” (Daniel 5:3, 18, 20, 22) Long datfala sem naet, army bilong Media and Persia winim Babylon, and Belshazzar hem dae.—Daniel 5:30, 31.

8. Hao nao Jehovah hem deal witim samfala wea praod tumas?

8 Tingim tu olketa nara man wea praod tumas wea heitim pipol bilong Jehovah: Goliath datfala Philistine giant, Haman wea hem Prime Minister bilong Persia, and King Herod Agrippa, ruler bilong province bilong Judaea. From thrifala man hia praod tumas, God mek sure olketa dae long wei wea mekem man kasem shame. (1 Samuel 17:42-51; Esther 3:5, 6; 7:10; Acts 12:1-3, 21-23) Wei wea Jehovah deal witim thrifala man hia wea praod tumas, hem strongim disfala point: “Praod fasin mekem man foldaon, and fasin for praod tumas bae mekem man stambol.” (Proverbs 16:18) No eni daot stap hao “God hem againstim pipol wea praod tumas.”—James 4:6.

9. Long wanem wei nao olketa king bilong Tyre no loyal?

9 Long wei wea difren from olketa ruler bilong Egypt, Assyria, and Babylon wea praod tumas, long firstaem, king bilong Tyre hem helpem pipol bilong God. Long taem bilong rul bilong King David and King Solomon, hem provaedem olketa man wea savve tumas for build and wakem samting, and tu, samfala building material for olketa haos bilong king and temple bilong God. (2 Samuel 5:11; 2 Chronicles 2:11-16) Sorre nao, bihaen, pipol bilong Tyre go againstim pipol bilong Jehovah. Why nao olketa duim datwan?—Psalm 83:3-7; Joel 3:4-6; Amos 1:9, 10.

“Heart Bilong Iu Kamap Praod Tumas”

10, 11. (a) Hu nao iumi savve markem witim olketa king bilong Tyre? (b) Wanem nao mekem olketa bilong Tyre changem tingting bilong olketa abaotem Israel?

10 Jehovah muvim profet Ezekiel for showimaot klia nogud fasin bilong olketa king bilong Tyre and for talem judgment message againstim olketa. Toktok long datfala message for “king bilong Tyre” hem fitim rul bilong olketa nara king bilong Tyre, and tu, hem fitim datfala first wan wea no loyal long Jehovah and wea “no hol strong long truth,” Satan. (Ezekiel 28:12; John 8:44) Firstaem, Satan hem wanfala loyal spirit creature insaed organization bilong olketa son bilong Jehovah long heven. Jehovah God talem thru long Ezekiel, main reason why olketa king bilong Tyre and Satan, olketa go againstim hem:

11 “Long firstaem, iu stap long Eden, long garden bilong God. Evri spesol ston nao olsem kaleko bilong iu . . . Iu nao datfala anointed cherub wea apim wing bilong iu. . . Long start, iu no duim eni rong samting, bat gogo, iu no garem raeteous fasin nao. From iu garem staka samting for salem, iu kamap raf, and iu start for duim sin. And mi bae . . . distroem iu, O cherub wea apim wing bilong iu. . . Heart bilong iu kamap praod tumas bikos long naesfala lukluk bilong iu. From iu barava luk naes tumas iu spoelem wisdom bilong iu.” (Ezekiel 28:13-17) Tru nao, wei wea olketa king bilong Tyre praod tumas muvim olketa for deal witim pipol bilong Jehovah long raf wei. Tyre hem kamap wanfala barava rich taon wea evriwan laek duim bisnis long there, and pipol savve long hem from olketa naes samting wea olketa savve baem long there. (Isaiah 23:8, 9) Olketa king bilong Tyre start for kamap bighed, and olketa start for spoelem pipol bilong God.

12. Wanem nao mekem Satan no loyal, and wanem nao hem gohed for duim distaem?

12 Olsem tu, long firstaem, datfala spirit creature wea kamap Satan hem garem wisdom for fulfillim eni assignment wea God givim for hem. Bat, winim wei for thankiu, gogo hem “fulap witim praod fasin” and start for heitim wei wea God hem rul. (1 Timothy 3:6) Hem tinghae tumas long hemseleva, gogo, hem start for laekem Adam and Eve for worshipim hem. Disfala wicked feeling hem grow and gogo hem lead go long sin. (James 1:14, 15) Satan switim Eve for kaikaim frut bilong datfala tree wea God tambuim. Then, Satan iusim hem for mekem Adam kaikaim datfala frut tu. (Genesis 3:1-6) So, firstfala man and woman rejectim right bilong God for rul ovarem olketa, wea mekem olketa kamap olketa worshiper bilong Satan. Praod fasin bilong Satan hem barava narawe. Hem trae for switim evri creation bilong God long heven and earth, nomata Jesus Christ tu, for worshipim hem, wea minim olketa rejectim sovereign rul bilong Jehovah.—Matthew 4:8-10; Revelation 12:3, 4, 9.

13. Wanem nao kamaot from fasin for praod tumas?

13 So, iu savve lukim hao Satan nao startim wei for praod tumas, and datwan nao main samting wea kosim sin, wei for safa, and raverave fasin wea stap long world distaem. From hem “god bilong disfala world,” Satan gohed for mekem pipol garem feeling for praod wea no stret and for kamap praod tumas. (2 Corinthians 4:4) Hem savve hem garem shortfala taem nomoa, so hem faet againstim olketa tru Christian. Hem garem goal for mekem olketa lusim God, for kamap olketa wea lovem olketa seleva, mekhae long olketa seleva, and praod tumas. Bible talem hao olketa selfish fasin olsem bae big tumas long “olketa last day” distaem.—2 Timothy 3:1, 2, footnote; Revelation 12:12, 17.

14. Wanem nao bae Jehovah duim long olketa man and angel wea apim olketa seleva and olketa wea hambol?

14 Jesus Christ talem stret olketa wicked samting wea kamaot from wei wea Satan hem praod tumas. Front long olketa enemy bilong hem wea tingse olketa seleva raeteous, thrifala taem Jesus talem wanem nao Jehovah bae duim long man wea apim hemseleva and man wea hambol. Hem sei: “Eniwan wea apim hemseleva bae kasem shame and man wea mekem hemseleva hambol bae kamap hae.”—Luke 14:11; 18:14; Matthew 23:12.

Protectim Heart Bilong Iu From Fasin for Praod Tumas

15, 16. Wanem nao mekem Hagar praod tumas?

15 Maet iu luksavve hao olketa example bilong olketa wea praod tumas wea iumi storyim finis, hem olketa man wea garem hae position. Waswe, datwan minim olketa nara man no savve kamap praod tumas? Barava nomoa nao. Tingim samting wea happen long famili bilong Abraham. Abraham no garem eni son for changem hem, and waef bilong hem, Sarah, hem olo tumas and no savve garem pikinini nao. Kastom long datfala taem hem for man olsem savve tekem mek-tu waef and garem olketa pikinini. God letem olketa for marit olsem bikos hem no taem yet for hem startim bak standard wea hem markem saed long marit for olketa tru worshiper bilong hem.—Matthew 19:3-9.

16 From waef bilong hem encouragem hem for duim olsem, Abraham agree for sleep witim servant gele bilong Sarah, Hagar, wea kam from Egypt, for garem pikinini. Hagar, wea kamap mek-tu waef bilong Abraham, hem kamap babule. Hem shud barava tinghae long position wea hem kasem. Bat, hem letem heart bilong hem kamap praod tumas. Bible hem sei: “Taem Hagar luksavve hem babule hem start for lukdaonem Sarah.” Datwan kosim bigfala problem long famili bilong Abraham, gogo Sarah raosem Hagar. Bat ansa hem stap for datfala problem. Angel bilong God talem disfala kaonsel long Hagar: “Go bak long Sarah wea iu stap anda long hem and kamap hambol.” (Genesis 16:4, 9) Luk olsem Hagar followim disfala kaonsel, stretem tingting bilong hem abaotem Sarah, and from diswan wanfala nation kam from hem.

17, 18. Why nao iumi evriwan need for mek sure iumi no kamap praod tumas?

17 Samting wea happen long Hagar showimaot hao taem man kasem position wea moa hae, hem stap long danger for kamap praod tumas. Iumi lanem from diswan hao nomata maet firstaem wanfala Christian showimaot hao hem servem God witim gudfala heart, hem savve kamap praod tumas taem hem kasem riches or paoa. Datfala tingting savve kamap tu sapos olketa narawan praisem hem for wei wea hem win, or for wisdom or savve bilong hem. Tru nao, Christian mas keakea for no letem heart bilong hem kamap praod tumas. Diswan hem barava tru sapos hem win long samting wea hem duim or hem kasem moa responsibility.

18 Main reason for iumi stap klia long praod fasin hem wei wea God hem ting long datfala fasin. Word bilong hem sei: “Eye wea praod tumas, heart wea bighed, and lamp bilong olketa wicked wan; evri samting hia hem sin.” (Proverbs 21:4) Hem interesting samting hao Bible barava givim warning for olketa Christian “wea rich long disfala world” for no “tinghae long olketa seleva,” wea minim for no “praod tumas.” (1 Timothy 6:17, footnote; Deuteronomy 8:11-17) Olketa Christian wea no rich mas no garem “eye wea hem jealous,” and mas no forgetim hao eniwan nomoa savve kamap praod tumas—nomata olketa rich or poor.—Mark 7:21-23; James 4:5.

19. Hao nao Uzziah spoelem gudfala fasin wea hem garem firstaem?

19 Praod fasin and olketa nara fasin wea nogud tumas savve spoelem gudfala wei for fren witim Jehovah. Olsem example, tingim first part bilong rul bilong King Uzziah. Bible hem sei: “Hem gohed duim samting wea stret long eye bilong Jehovah . . . And hem gohed for lukaotem God . . . ; and long datfala taem wea hem lukaotem Jehovah, datfala tru God blessim hem.” (2 Chronicles 26:4, 5) Bat, sorre nao, King Uzziah spoelem gudfala fasin wea hem garem firstaem, bikos “heart bilong hem kamap praod tumas and gogo hem foldaon.” Gogo, wei wea hem tinghae tumas long hemseleva mekem hem go insaed long temple for bonem incense. Taem olketa priest warnim hem for no duim disfala bighed samting, “Uzziah barava kros fogud.” From diswan, Jehovah mekem hem kasem leprosy, and taem hem dae, hem no wanfala man wea God appruvim.—2 Chronicles 26:16-21.

20. (a) Hao nao King Hezekiah klosap spoelem gudfala fasin bilong hem? (b) Long nextfala article, wanem nao bae iumi storyim?

20 Example bilong King Hezekiah hem barava difren. Wantaem datfala king klosap spoelem gudfala fasin bilong hem from “heart bilong hem kamap praod tumas.” Bat gud samting nao, ‘Hezekiah aotem praod fasin from heart bilong hem, kamap hambol’ and kasem bak blessing bilong God. (2 Chronicles 32:25, 26) Lukim hao hambol fasin nao aotem fasin bilong Hezekiah for praod tumas. Tru nao, hambol fasin hem difren evribit from fasin for praod tumas. Dastawe, long next article, bae iumi lukluk long hao iumi savve mekem grow and no lusim hambol fasin wea fitim olketa Christian.

21. Olketa Christian wea hambol savve luk forward long wanem samting?

21 Iumi mas no forgetim olketa nogud samting wea kamaot from fasin for praod tumas. From “God hem againstim pipol wea praod tumas,” iumi mas disaed strong for rejectim feeling for praod wea hem no stret. Taem iumi trae hard for gohed olsem olketa Christian wea hambol, iumi savve luk forward for iumi sev long bigfala day bilong God, taem olketa wea praod tumas and samting wea kamaot from datwan bae finis from disfala earth. Long datfala taem “fasin bilong olketa man long earth for praod tumas mas baodaon, and wei wea olketa man tinghae long olketa seleva mas kamap low; and Jehovah nomoa mas kamap hae long datfala day.”—Isaiah 2:17.

Olketa Point for Ting Raonem

• Wanem nao showimaot man hem praod tumas?

• Hu nao startim wei for praod tumas?

• Wanem nao savve mekem wanfala man kamap praod tumas?

• Why nao iumi mas mek sure iumi no kamap praod tumas?

[Piksa long page 23]

Fasin bilong Pharaoh for praod tumas hem lead go long wei wea Jehovah mekem hem kasem shame

[Piksa long page 24]

Taem Hagar kasem position wea moa hae hem kamap praod tumas

[Piksa long page 25]

Hezekiah aotem praod fasin from heart bilong hem, kamap hambol, and kasem bak blessing bilong God

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem