Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr20 February pp. 1-7
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2020
  • Subheding
  • FEBRUARY 3-9
  • FEBRUARY 10-16
  • FEBRUARY 17-23
  • FEBRUARY 24–MARCH 1
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2020
mwbr20 February pp. 1-7

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—February 2020

FEBRUARY 3-9

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 12-14

“Agreement wea Helpem Iu”

it-1-E 522 par. 4

Agreement

Agreement Witim Abraham. Luk olsem agreement wea God mekem witim Abraham hem start taem Abram (Abraham) akrosim Euphrates River for go lo Canaan. Law agreement wea God mekem witim olketa Israelite hem start 430 year bihaen. (Ga 3:17) Jehovah story lo Abraham taem hem stap lo Mesopotamia, lo datfala taon Ur lo Chaldea. Hem talem Abraham for go lo kantri wea bae hem showim lo hem. (Ac 7:2, 3; Jenesis 11:31; 12:1-3) Eksodas 12:40, 41 (LXX) sei lo end blo datfala 430 year wea olketa Israelite stap lo Egypt and lo Canaan, “long datfala de” nao evri Israelite wea slave lo Egypt go aot from datfala kantri. Day wea God tekem olketa kamaot from Egypt hem lo Nisan 14, 1513 B.C.E., wea hem nao date blo Pasova. (Eksodas 12:2, 6, 7) So luk olsem Abraham akrosim Euphrates River for go lo Canaan lo Nisan 14, 1943 B.C.E., and luk olsem agreement wea God mekem witim Abraham hem start lo datfala day. God kam lo Abraham narataem moa bihaen Abraham kasem Shechem lo Canaan. God talem samfala samting moa abaotem promis wea hem mekem finis witim hem. Hem sei: “Bae mi givim disfala graon ya long pikinini wea bae i bon kam long laen blong yu.” Datwan showimaot agreement wea God mekem witim Abraham, hem join witim promis wea hem mekem lo Eden, and hao “pikinini” wea Jenesis 3:15 storyim bae hem born lo wanfala famili laen lo earth. (Jenesis 12:4-7) Bihaen, Jehovah storyim samfala samting moa, wea stap lo Jenesis 13:14-17; 15:18; 17:2-8, 19; 22:15-18.

w89-E 7/1 3 par. 4

Hem Important for Savve lo Truth Abaotem Abraham

Hem nambawan promis, and Abraham herem tufala taem moa. (Jenesis 18:18; 22:18) For God mekem promis blo hem kamap tru, hem bae resurrectim pipol wea kam from olketa difren famili wea no garem eni relative wea stap laef. Olketa hia wea laef bak bae kasem blessing, bikos staka lo olketa bae laef bak lo Paradaes wea Adam and Eve stap lo hem firstaem. Then olketa bae lanem wanem olketa mas duim for kasem laef olowe.—Jenesis 2:8, 9, 15-17; 3:17-23.

it-2-E 213 par. 3

Law

Samfala savveman wea studyim history sei lo bifor taem man salem land lo narawan, hem tekem man wea laek baem land lo ples wea hem savve lukim full baondri blo datfala land. Taem man hia sei, “mi lukim,” datwan showimaot hem bae peim. Taem Jehovah promis lo Abraham for tekem land blo Canaan, Jehovah talem Abraham for luk lo north, south, east, and west blo datfala land. Abraham no sei, “mi lukim,” and maet hem no talem datwan bikos God sei bae hem givim Promis Land lo pikinini blo Abraham lo future. (Jenesis 13:14, 15) Jehovah sei lo Moses, wea hem chusim for givim law lo Israel, for “lukluk” lo datfala land. Sapos tingting blo olketa savveman wea iumi storyim finis hem stret, datwan showimaot olketa Israelite nao bae kasem disfala land, and Joshua bae leadim olketa for tekem datfala land. (Diutronomi 3:27, 28; 34:4; tingim tu wanem Satan offerim lo Jesus lo Mt 4:8.) Nara samting saed lo law wea pipol lo bifor duim for tekem land, hem for wakabaot akros lo land or for go insaed lo land for tekovarem. (Jenesis 13:17; 28:13) Lo samfala old raeting lo bifor, olketa recordim namba blo olketa tree wea stap lo each pis land wea olketa salem.—Comparem Jenesis 23:17, 18.

Faendem Gudfala Point

w16.05 5-6 par. 12

Stretem Problem Witim Narawan

12 Bible showim wanem pipol bilong God savve duim for stretem problem wea kamap midolwan olketa. Olsem example, Abraham and nephew bilong hem Lot, garem staka animal gogo olketa wakaman bilong tufala start for raoa bikos ples bilong olketa no fitim nao evri animal for stap. From Abraham laek for stap gud witim Lot, hem letem Lot nao for chusim firstaem wea hem laek for stap. (Gen. 13:1, 2, 5-9) Hem showimaot gudfala example! Waswe, Abraham no kasem eni gud samting from hem duim datwan? Nomoa. Stretawe bihaen Abraham duim datwan, Jehovah promis for givim hem staka blessing. (Gen. 13:14-17) Wanem nao iumi lanem from datwan? Nomata sapos iumi mas lusim samfala samting, taem iumi followim olketa Bible principle and stretem problem wea iumi garem witim narawan, Jehovah bae blessim iumi.

it-2-E 683 par. 1

Priest

Melchizedek hem king blo Salem and hem priest (ko·henʹ) tu. Bible no storyim famili laen blo hem, taem hem born, and taem hem dae. Hem no priest bikos hem kam from laen blo man wea priest, and no eniwan lo laen blo Melchizedek hem priest bifor or bihaen lo hem. Melchizedek hem king and priest lo semtaem. Bat wei wea hem priest hem winim olketa son blo Levi wea olketa priest tu. Nomata Levi no born yet taem Abraham givim olketa smol haf blo samting lo Melchizedek and Melchizedek blessim hem, Levi tu givim olketa smol haf blo samting wea hem garem bikos hem kam from laen blo Abraham. (Jenesis 14:18-20; Heb 7:4-10) From olketa samting hia, Melchizedek piksarem Jesus Christ, wea hem “priest for olowe olsem Melchizedek.”—Heb 7:17.

DUIM GUD MINISTRY BLO IU

Tok

w12-E 1/1 8

Wanem Nao Mekem Sarah Barava Spesol?

Hem Worshipim God and Hem Nambawan Waef

Sarah maritim man wea garem strongfala faith. Bat Sarah showimaot nambawan example tu. Thrifala scripture lo Bible storyim hao olketa woman wea worshipim God shud followim example blo Sarah. (Aesaea 51:1, 2; Hebrew 11:11; 1 Peter 3:3-6) Nomata Bible no storyim staka samting abaotem disfala nambawan woman, iumi savve lane abaotem olketa naesfala wei blo hem.

Olsem example, taem God talem Abraham for hem and Sarah lusim Ur, tingim wanem Sarah duim taem Abraham storyim lo hem. Waswe, Sarah tingim wea nao tufala bae go lo hem and why nao olsem? Waswe, hem tingim olketa material samting wea tufala bae needim? Waswe, hem sorre bikos hem mas lusim olketa fren and famili blo hem and no savve wanem taem nao bae hem lukim olketa moa? Masbi hem mas tingim olketa samting hia. Nomata olsem, hem willing for lusim Ur and hem trustim Jehovah for blessim wei wea hem obey.—Acts 7:2, 3.

Sarah obeyim God and hem nambawan waef tu. Hem no trae for kontrolem famili blo hem bat hem barava respectim Abraham and sapotim olketa disison wea hem mekem for famili blo tufala. Diswan mekem hem luk naes tumas bikos lo olketa nambawan wei blo hem.—1 Peter 3:1-6.

Waswe, example blo Sarah savve helpem olketa waef distaem? Jill, wea marit for winim 30 year sei: “Example blo Sarah teachim mi hao mi shud feel free for storyim tingting blo mi lo hasband.” Hem sei tu: “Bat lo semtaem, from hasband hem hed lo famili, hem garem responsibility for mekem disison. Taem hem disaedem samting, mi duim best blo mi for helpem hasband lo wanem hem disaedem.”

Bat nambawan samting wea iumi savve lanem from Sarah hem diswan: Nomata Sarah barava naesbola datwan no mekem hem praod. (Jenesis 12:10-13) Bat hem hambol for sapotim Abraham lo gud taem and lo hard taem tu. Iumi luksavve Abraham and Sarah faithful, hambol, and lovem each other. Tufala wea evritaem tingim and sapotim each other.

FEBRUARY 10-16

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 15-17

“Why Nao Jehovah Changem Nem blo Abram and Sarai?”

it-1-E 817

Rong Samting, Judgem Narawan

Staka taem wei blo man and samting wea hem duim hem no stret. Evriwan garem sin and savve duim rong samting bikos lo Adam. (Ro 5:12; Sams 51:5) Bat Jehovah wea no savve duim eni rong samting, hem ‘savve gud lo iumi and no forgetim iumi dust nomoa.’ Hem God wea showimaot mercy. (Sams 103:13, 14) Noah hem “man hu hemi stret tumas long ae blong God” bikos hem faithful and obeyim God. (Jenesis 6:9) God givim disfala komand lo Abraham: “Oltaem, yu mas obeim mi, an yu mas duim olketa samting wea hemi stret.” (Jenesis 17:1) Nomata tufala man hia no perfect and dae finis, lo tingting blo Jehovah wea savve “lukluk insaet long haat blo [man],” tufala duim stret samting. (Fas Samuel 16:7; comparem Mektu Kings 20:3; Mektu Kronikols 16:9.) Jehovah talem olketa Israelite: “Yufala mas barava gudfala tumas long ae blong [Jehovah], God blong yufala.” (Diutronomi 18:13; Mektu Samuel 22:24) Hem givim Son blo hem wea no duim eni rong samting (Heb 7:26) olsem ransom sakrifaes, and bikos lo diswan, God savve ting lo olketa wea showimaot faith and wea obey olsem olketa “raeteous,” and tu, hem Judge wea raeteous and no garem blame.—Ro 3:25, 26.

it-1-E 31 par. 1

Abraham

Tufala stap lo Canaan for samting olsem tenfala year finis, bat Sarah no garem yet eni pikinini. So hem askem Abraham for sleep witim slave gele blo hem Hagar, mekem hem savve garem pikinini for Sarah. Abraham hem agree. So lo 1932 B.C.E., taem Abraham hem 86 years, Hagar bornem Ishmael. (Jenesis 16:3, 15, 16) Gogo lo 1919 B.C.E., taem Abraham hem 99 years, Jehovah talem Abraham and evri man lo haos blo hem for mas circumcise. Datwan hem saen for pruvim Jehovah and Abraham garem spesol agreement. Lo semtaem, Jehovah changem nem blo Abram go lo Abraham, ‘bikos Hem bae mekem Abraham kamap dadi blo staka nation.’ (Ge 17:5, NW; Jenesis 17:9-27; Ro 4:11) No longtaem bihaen, Jehovah sendem thrifala man go lo hem, wea olketa nao thrifala angel, and Abraham welkamim olketa. Olketa promisim lo Abraham, Sarah bae babule and bornem baby boy lo year bihaen!—Jenesis 18:1-15.

w09-E 2/1 13

Why Nao Samfala Nem Garem Mining?

God changem nem blo samfala man and woman bikos lo olketa profesi. Example, hem changem nem blo Abram wea minim “Dadi wea Olketa Mekhae lo Hem,” go lo Abraham wea minim “Dadi blo Staka Pipol.” Olsem Jehovah profesi, Abraham kamap dadi blo staka nation. (Jenesis 17:5, 6) Tingim tu Sarai, waef blo Abraham. Maet nem Sarai hem minim “Laek Raoa.” Masbi hem hapi tumas God changem nem blo hem lo “Sarah” wea minim “Princess,” wea datwan showimaot bae hem mami blo olketa king.—Jenesis 17:15, 16.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 460-461

Olketa Date wea Samting Happen

Jehovah sei lo Abram (Abraham): “Yu mas save dat olketa pikinini hu bae i bon kam long laen blong yu, bae olketa go an stap long narafala kantri wea bae i strensa nomoa long ples ya. Nao bae olketa kamap slev nomoa long olketa pipol blong kantri ya, an olketa pipol ya bae i mekem olketa safa tumas, go-go 400 yia hemi finis.” (Jenesis 15:13; lukim tu Ac 7:6, 7.) Jehovah talem diswan bifor Isaac born, wea hem “pikinini” wea hem promisim lo Abraham. Lo 1932 B.C.E., Hagar, slave gele from Egypt bornem Ishmael, wea hem son blo Abram, and lo 1918 B.C.E., Sarah bornem Isaac. (Jenesis 16:16; 21:5) Taem iumi kaontem 400 year go bak from year wea olketa Israelite lusim Egypt, wea hem end blo olketa year wea olketa “safa” (Jenesis 15:14), iumi kasem 1913 B.C.E., and lo datfala taem Isaac hem samting olsem 5 years. Luk olsem Isaac hem finis susu and stap olsem “strensa” lo nara kantri. Profesi abaotem taem for safa hem start bikos Ishmael, wea samting olsem 19 years gohed “mekfan” lo Isaac. (Jenesis 21:8, 9) Pipol distaem maet tingse for Ishmael mekfani lo Isaac hem smol samting nomoa, bat lo datfala taem hem no olsem. Wanem Sarah duim and for God letem Hagar and son blo hem Ishmael for go aot from ples blo olketa pruvim diswan serious samting. (Jenesis 21:10-13) From story hia stap lo Bible, datwan showimaot profesi abaotem 400 year wea olketa bae safa hem start and hem no finis go kasem taem olketa Israelite lusim Egypt.—Ga 4:29.

it-1-E 778 par. 4

Lusim Egypt

“Lo mek-foa genereson.” Iumi mas tingim wanem Jehovah talem lo Abraham. Hem sei olketa pikinini wea born kam lo laen blo hem bae go bak lo Canaan lo mek-foa genereson. (Ge 15:16, NW) Start lo taem God mekem agreement witim Abraham go kasem taem olketa Israelite lusim Egypt, hem 430 years. Nomata samfala pipol lo datfala taem laef longtaem, Bible showimaot winim fofala genereson stap laef lo olketa year hia. Bat olketa Israelite stap lo Egypt for 215 year nomoa. So iumi savve kaontem ‘fofala genereson’ start lo taem olketa Israelite go stap lo Egypt. Sapos iumi iusim example blo wanfala tribe blo Israel, olsem tribe blo Levi, fofala genereson nao hem: (1) Levi, (2) Kohath, (3) Amram, and (4) Moses.—Eksodas 6:16, 18, 20.

FEBRUARY 17-23

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 18-19

“‘Judge lo Full Earth’ Distroem Sodom and Gomorrah”

w17.04 18 par. 1

“Judge Bilong Full Earth” Evritaem Duim Stret Samting

ABRAHAM sei long God: “Waswe, Judge bilong full earth bae duim samting wea no stret?” (Gen. 18:25) Hem no askem datfala kwestin bikos hem daotem Jehovah, bat datwan showimaot hem trustim Jehovah for judgem Sodom and Gomorrah long stretfala wei. Hem barava sure Jehovah bae no ‘killim dae olketa gudfala pipol taem hem finisim olketa nogud pipol.’ Abraham savve “hard tumas” for God duim olsem. Bihaen, Jehovah sei olsem abaotem hemseleva: “Hem nao datfala Ston, and evri samting hem duim hem stret. Hem God wea keepim olketa promis bilong hem and hem no savve duim samting wea no stret. Hem raeteous and stret.”—Deut. 31:19; 32:4.

w18.08 30 par. 4

Patient—Gohed for Weit and Garem Hope

Barava best example for iumi followim, hem nao example bilong Jehovah for patient. (2 Pet. 3:15) Staka story stap insaed Bible abaotem olketa taem wea Jehovah showimaot hem barava patient. (Nehemaea 9:30; Aesaea 30:18) Olsem example, tingim wanem nao Jehovah duim taem Abraham kwestinim disison bilong Hem for distroem Sodom? First samting, Jehovah no katem story bilong Abraham, bat hem patient and lisin taem Abraham askem olketa kwestin and talemaot tingting bilong hem. Then, Jehovah showimaot hao hem lisin long Abraham taem hem repeatim toktok wea Abraham talem and then hem sei bae hem no distroem Sodom nomata sapos tenfala raeteous man nomoa stap long there. (Jenesis 18:22-33) Datwan nambawan example for patient for lisin and no kros kwiktaem!

w10 11/15 26 par. 12

Jehovah Nao Lord Bilong Evri Samting!

12 Iumi savve iumi stap long olketa last day and klosap nao Jehovah bae showimaot hem nao fit for rul. Hem bae no letem nogud samting gohed for olowe. Jehovah finisim olketa nogud pipol long Flood. Hem finisim Sodom and Gomorrah and Pharaoh witim army bilong hem. Nomata Sisera witim army bilong hem and Sennacherib witim olketa soldia bilong hem from Assyria no fit for winim Barava Haefala God. (Gen. 7:1, 23; 19:24, 25; Ex. 14:30, 31; Judg. 4:15, 16; 2 Ki. 19:35, 36) Jehovah God bae no letem pipol gohed tok spoelem nem bilong hem and spoelem pipol bilong hem. And iumi lukim tu saen wea showimaot Jesus stap and rabis world hem gogo for finis.—Matt. 24:3.

Faendem Gudfala Point

w88-E 5/15 23 par. 4-5

Waswe, Eniwan Lukim God?

Hem fitim for iumi minim why Abraham story lo angel olsem hem story lo Jehovah God. From disfala angel talem stret lo Abraham message wea God laekem hem for talem and God nao sendem hem kam, Bible savve sei “Jehovah kam lo Abraham.”—Genesis 18:1, NW.

Tingim tu, wanfala angel savve talem stret message wea kam from God olsem iumi savve herem toktok blo man wea story kam lo iumi lo telephone or lo radio. Dastawe, iumi savve minim why Abraham, Moses, Manoah, and olketa narawan savve story lo wanfala angel olsem olketa story stret witim God. Nomata olketa hia savve lukim olketa angel and glory blo Jehovah wea olketa showimaot, olketa no savve lukim God. So diswan no againstim wanem aposol John talem: “No eni man hem lukim God enitaem.” (John 1:18) Olketa man hia no lukim God bat olketa lukim olketa angel wea God sendem kam.

w19.06 20-21 par. 3

Helpem Olketa Narawan for Deal Witim Stress

3 Lot mekem wanfala nogud disison taem hem chus for go stap witim pipol lo Sodom wea wei blo olketa barava nogud tumas. (Readim 2 Peter 2:7, 8.) Datfala ples hem barava luk naes, bat Lot kasem olketa nogud samting from disison blo hem for go stap lo there. (Jenesis 13:8-13; 14:12) Luk olsem from waef blo Lot laekem tumas datfala city, or maet hem garem olketa fren lo there, datwan mekem hem for no obeyim Jehovah. Taem fire and salfa foldaon from skae and distroem datfala full area, hem lusim laef blo hem. And tingim tufala gele blo Lot, tufala engage finis witim tufala man blo Sodom, and tufala man hia tu dae. Lot lusim evri samting wea hem garem, and samting wea nogud go moa, hem lusim tu waef blo hem. (Jenesis 19:12-14, 17, 26) Taem hem kasem evri hard samting hia, waswe Jehovah lusim Lot? Nomoa, Jehovah barava patient witim Lot.

FEBRUARY 24–MARCH 1

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 20-21

“Jehovah Evritaem Duim Wanem Hem Promisim”

wp17.5 14-15

God Kolem Hem “Princess”

Waswe, Sarah laf bikos hem no garem strongfala faith? Nomoa. Bible sei: “From Sarah garem faith, God mekem hem fit for garem pikinini nomata hem olo finis, bikos hem trustim God wea talem datfala promis.” (Hebrew 11:11) Sarah savve long Jehovah. Hem savve Jehovah fit for duim wanem hem promisim. Iumi evriwan laek for garem kaen faith olsem tu. Iumi bae garem faith olsem sapos iumi lane abaotem Jehovah long Bible and savve gud long hem. Sapos iumi duim datwan, iumi bae luksavve hem fitim for Sarah garem faith long Jehovah. Jehovah hem barava faithful and hem duim evri samting wea hem promisim, and samfala taem hao hem duim datwan bae mekem iumi sapraes and laf tu.

“IU HEREM TOKTOK BILONG HEM”

Taem Sarah kasem 90 year, hem kasem nao samting wea hem laekem long full laef bilong hem. Hem bornem wanfala son for Abraham, wea hem 100 year! Abraham nemim datfala baby long Isaac, wea minim “laflaf,” wea hem nao nem wea God givim long hem. Masbi Sarah hem barava hapi taem hem sei: “God hem mekem mi laflaf, and evriwan wea herem diswan bae laf witim mi.” (Genesis 21:6) Disfala present wea hem kasem from Jehovah mekem hem hapi go kasem taem hem dae. Nomata olsem, Sarah garem bigfala waka for duim tu.

Taem Isaac hem faev year, olketa holem wanfala feast for markem taem wea hem lusim susu. Bat wanfala problem hem kamap. Bible sei Sarah “lukim” wanfala nogud samting wea son bilong Hagar savve duim evritaem. Ishmael, wea hem 19 year, savve tok spoelem Isaac, and diswan hem no fani nomoa. Taem aposol Paul storyim diswan bihaen, hem sei Ishmael persecutim Isaac. Sarah luksavve diswan maet putim laef bilong son bilong hem long danger. Sarah savve son bilong hem Isaac garem important waka insaed plan bilong Jehovah. So hem no hol bak for tok stret long Abraham. Hem talem Abraham for sendem Hagar and Ishmael go long nara ples.—Genesis 21:8-10; Galatia 4:22, 23, 29.

Wanem nao Abraham duim? Bible sei: “Abraham barava no hapi long samting wea Sarah talem abaotem son bilong hem.” Abraham lovem Ishmael so datwan mekem hem no tingim important samting. Bat Jehovah luksavve long wanem hem happen, so hem sei long Abraham: “Iu no kros long samting wea Sarah talem abaotem boy bilong iu and datfala slave gele bilong iu. Iu herem toktok bilong hem bikos datfala spesol pikinini bae kam from laen bilong Isaac.” Jehovah talem Abraham, hem bae lukaftarem Hagar and datfala boy. Abraham wea faithful hem obeyim Jehovah.—Genesis 21:11-14.

Faendem Gudfala Point

wp17.3 12, footnote

“Iu Woman wea Luk Naes Tumas”

Sarah hem haf sista bilong Abraham. Terah hem dadi bilong tufala, bat tufala born long tufala difren woman. (Genesis 20:12) Nomata distaem hem no fitim for man maritim sista bilong hem, bat iumi mas remember datfala taem hem difren from distaem. From olketa laef no longtaem bihaen Adam and Eve lusim perfect laef, olketa savve maritim klos relative. Nomata olketa duim datwan, hem no affectim health bilong olketa pikinini bilong olketa bikos long datfala taem olketa man strong and laef longtaem. Bat samting olsem 400 year bihaen, olketa man no savve laef longtaem, olsem iumi distaem. Start long taem hia nao Law bilong Moses hem stopem wei for duim sex witim klos relative.—Leviticus 18:6.

w89-E 7/1 20 par. 9

Abraham Showimaot Example for Evriwan wea Laek Fren Witim God

9 Abram duim samting wea showimaot hem garem faith. Bible sei: “Hemi wakem wanfala olta long ples ya for wosipim [Jehovah].” (Jenesis 12:7) Luk olsem hem sakrifaesim wanfala animal tu bikos Hebrew word wea iumi transleitim “olta” savve minim “ples for sakrifaes.” Bihaen, Abram duim olketa samting hia lo olketa nara ples tu. And tu, hem “kol lo nem blo Jehovah.” (Genesis 12:8; 13:18; 21:33, NW) Datfala Hebrew toktok “kol lo nem” savve minim tu for “talemaot (preach abaotem) datfala nem.” Masbi famili blo Abram and olketa lo Canaan herem hem preach abaotem nem blo God blo hem, Jehovah. (Genesis 14:22-24, NW) Hem semsem tu distaem. Evriwan wea laek fren witim God and wea garem faith lo hem mas talemaot nem blo hem. Diswan minim for duim preaching waka. Bible sei: “Iumi mas evritaem praisem God. Diswan hem olsem wanfala sakrifaes wea iumi givim long God. Iumi iusim mouth bilong iumi for talemaot nem bilong hem long nara pipol.”—Hebrew 13:15; Rome 10:10.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem