Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—September
SEPTEMBER 7-13
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 23-24
“No Followim Nomoa Wanem Olketa Narawan Laekem”
Waswe, Iu Savve Long Tru Story?
7 Waswe, iu enjoyim wei for sendem olketa e-mail and text message long olketa fren and narawan wea iu savve long olketa? Sapos olsem, taem iu lukim wanfala latest story long nius media or herem wanfala interesting experience, maet iu feel olsem wanfala nius reporter wea laekem hem nao first wan for storyim datfala nius. Bat, bifor iu sendem eni text message or e-mail, askem iuseleva: ‘Waswe, samting mi laek storyim hem really tru? Waswe, information mi kasem hem stret?’ From iu no sure, maet gogo iu spredim laea information long olketa brata and sista. Sapos iu no sure wanfala story hem tru, no storyim, deletim, and no sendem!
8 Nara danger stap tu taem iumi kwiktaem forwardim e-mail or text message. Long samfala ples, gavman banim or strict tumas long waka bilong iumi. Long olketa ples olsem, olketa wea againstim iumi maet spredim olketa laea story for mekem iumi fraet or no trustim each other. Tingim samting wea happen long Soviet Union bifor. Datfala KGB, wea hem secret police bilong datfala kantri, spredim samfala laea story and sei samfala brata, wea olketa brata and sista savve gud long olketa, duim samting for spoelem pipol bilong Jehovah. Staka brata and sista bilivim olketa story hia and lusim organization bilong Jehovah. Datwan sorre samting! Gogo, samfala kam bak long organization, bat samfala no kam bak nao. Olketa laea story hia spoelem faith bilong olketa. (1 Tim. 1:19) Wanem nao iumi savve duim mekem kaen samting olsem no happen? No spredim nogud story or report wea no garem pruv. No bilivim evri story iu herem. Mek sure iu kasem information wea stret and tru.
it-1-E 11 ¶3
Aaron
Nomata Aaron duim thrifala rong samting, luk olsem hem no main man wea laek duim datwan bat hem kasem hevi from samting wea happen or from olketa narawan. Hem shud followim principle blo disfala komand especially lo first mistek wea hem duim: “Nomata plande long olketa pipol i duim olketa nogud samting, . . . yufala mas no falom wei blong olketa ya.” (Eksodas 23:2) Nomata olsem, Bible mekhae lo nem blo hem lo olketa scripture and taem Son blo God stap lo earth, hem luksavve God gohed iusim olketa priest from laen blo Aaron.—Sams 115:10, 12; 118:3; 133:1, 2; 135:19; Mt 5:17-19; 8:4.
it-1-E 343 ¶5
Blind
Bible storyim olketa corrupt judge olsem olketa blind, and staka samting lo Law sei hem no stret for acceptim bribe, olketa present, or fevarem narawan bikos datwan savve mekem wanfala judge blind lo tokpiksa wei and no disaedem stret samting. Bible sei: “Bribe hem mekem man for kamap blind.” (Ex 23:8 NW) “Datfala bribe mekem man wea wise for kamap blind.” (De 16:19 NW) Nomata datfala judge hem gudfala man and luksavve lo staka samting, maet present wea hem kasem from olketa wea insaed lo kot case affectim disison blo hem. Law blo God showimaot datfala present savve blindim tingting and feeling blo man tu. Hem sei: “Sapos puaman hemi go long kot, yufala no saetem hem tumas bikos hemi pua. An sapos risman hemi go long kot, yufala mas no tinghae tumas long hem bikos hemi risman.” (Levitikas 19:15) So wanfala judge mas no followim feeling blo hem or wanem staka narawan laekem. Hem mas no fevarem rich man bikos hem rich nomoa.—Eksodas 23:2, 3.
Faendem Gudfala Point
Welkamim and Kaen Long Pipol From Difren Ples
4 Jehovah no talem nomoa olketa Israelite for mas respectim man from difren ples, bat hem laekem olketa for tingim feeling wea olketa seleva garem taem olketa stap long Egypt. (Readim Exodus 23:9.) Nomata taem olketa Israelite no kamap slave yet, pipol long Egypt les long olketa bikos olketa difren. (Gen. 43:32; 46:34; Ex. 1:11-14) Laef bilong olketa Israelite hem barava hard taem olketa stap long Egypt. Jehovah laekem olketa for no forgetim datwan and for olketa kaen long pipol from difren ples wea stap witim olketa.—Lev. 19:33, 34.
it-2-E 393
Michael
1. Bible talem nem blo tufala holy angel nomoa, hem nao Michael and Gabriel. Michael nomoa hem “chief angel.” (Jude 9) First scripture wea storyim nem blo Michael hem lo Daniel chapter ten. Hem sei Michael “hu hemi wanfala sif blong olketa gudfala enjel” hem kam for helpem nara angel wea faetem wanfala demon “wea lukaftarem kingdom blong Pesia.” Bible sei Michael hem “lukaftarem yufala blong Israel,” and hem “nambawan enjel, . . . hu hemi lukaftarem olketa pipol blong [Daniel].” (Daniel 10:13, 20, 21; 12:1) Diswan showimaot Michael nao angel wea leadim olketa Israelite lo wilderness. (Eksodas 23:20, 21, 23; 32:34; 33:2) Nara samting wea pruvim datwan hem wanem Jude talem. Hem sei: “Michael datfala chief angel hem raoa witim Devil abaotem body bilong Moses.”—Jude 9.
SEPTEMBER 14-20
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 25-26
“Ark blo Agreement Hem Important Samting lo Tabernacle”
it-1-E 165
Ark blo Agreement
Pattern and Design. First samting wea Jehovah givim lo Moses taem hem wakem datfala tabernacle hem pattern and design blo Ark blo Agreement, bikos hem nao important samting insaed lo tabernacle and for olketa Israelite tu. Datfala box hem 2.5 cubit long, 1.5 cubit waed, and 1.5 cubit hae (samting olsem 111 × 67 × 67 centimeter). Olketa wakem box hia from timba blo acacia tree, and kavarem insaed and aotsaed lo hem lo pure gold. Hem garem “smolfala strap long gol fo goraonem boks ya for dekoretem.” Olketa wakem kava blo Ark lo pure gold and no from wood wea olketa kavarem lo gold. Long and waed blo kava hia hem semsem olsem box. Antap lo disfala kava hem tufala cherub wea olketa wakem lo gold and wea feisim each other. Hed blo tufala cherub hia baodaon and wing blo tufala hem spred go ap and kavarem kava blo Ark. (Eksodas 25:10, 11, 17-22; 37:6-9) Disfala kava blo Ark savve minim tu “sakrifaes wea man givim mekem God forgivim hem.”—Eksodas 25:17; Heb 9:5, footnote.
it-1-E 166 ¶2
Ark blo Agreement
Ark blo Agreement hem holy ples for keepim olketa law or reminder, wea main wan nao hem tufala flat ston wea garem Tenfala Komandment lo hem. (Eksodas 25:16) Insaed lo ark tu hem “datfala gold container wea manna stap insaed, witim stik bilong Aaron wea garem flaoa wea no open yet,” bat olketa aotem datwan bifor Solomon wakem temple. (Heb 9:4; Eksodas 16:32-34; Nambas 17:10; Fas Kings 8:9; Mektu Kronikols 5:10) Just bifor Moses dae, Moses givim “Buk blong Lo blong [Jehovah]” lo olketa priest lo tribe blo Levi. Hem talem olketa for putim datfala buk no insaed lo Ark, bat “long saet long Tambu Boks blong Spesol Agrimen blong hem. Hem nao hemi olsem wanfala witnes agensim yufala blong Israel sapos yufala falom olketa ravis wei.”—Diutronomi 31:24-26.
it-1-E 166 ¶3
Ark blo Agreement
Showimaot God hem stap witim olketa. Ark hem for showimaot God hem stap witim pipol blo hem. Jehovah promis olsem: “Antap long kava blong boks ya, long midol long tufala enjel, bae mi kam long ples ya fo mitim yu, an bae mi givim olketa lo blong mi long yu.” “Mi save kam long yufala insaet long klaod antap long kava.” (Eksodas 25:22; Levitikas 16:2) Samuel sei Jehovah “sidaon olsem king long midol long tufala enjel” (Fas Samuel 4:4), so tufala cherub hia “stand for chariot” blo Jehovah. (1Ch 28:18 NW) And “taem Mosis hemi go insaet long Tambu Haostent fo toktok wetem [Jehovah], hemi herem voes blong [Jehovah] hemi toktok kam long hem from midol long tufala enjel antap long kava blong Tambu Boks blong Spesol Agrimen.” (Nambas 7:89) Gogo Joshua and Hae Priest Phinehas tu kam front lo Ark for story lo Jehovah. (Josua 7:6-10; Jajis 20:27, 28) Bat hae priest nomoa savve go insaed lo Barava Holy Rum and lukim Ark wanfala taem nomoa evri year. Hem no go for story witim Jehovah bat hem go for duim olketa samting wea join witim Atonement Day ceremony.—Levitikas 16:2, 3, 13, 15, 17; Heb 9:7.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 432 ¶1
Cherub
Tabernacle wea olketa Israelite garem lo wilderness garem olketa cherub lo Ark and lo kaleko. Antap lo kava blo Ark hem tufala cherub wea olketa wakem lo gold. Wei wea tufala cherub feisim each other and baodaon showimaot olketa worshipim Jehovah. Each cherub garem tufala wing wea spred go ap and kavarem kava olsem hem gaedem and protectim datfala box. (Eksodas 25:10-21; 37:7-9) And insaed lo tabernacle, olketa soengim olketa cherub lo kaleko wea go raonem tabernacle and lo datfala curtain wea divaedem Holy Rum from Barava Holy Rum.—Eksodas 26:1, 31; 36:8, 35.
it-2-E 936
Holy Bred
Holy bred hem twelvfala raon bred wea olketa putim antap lo tebol lo Holy Rum blo tabernacle or lo temple, and each Sabbath olketa changem olketa bred hia witim olketa fresh wan. (Eksodas 35:13; 39:36; Fas Kings 7:48; Mektu Kronikols 13:11; Nehemaea 10:32, 33) Lo Hebrew languis, word for holy bred hem “bred blo feis.” Samfala taem datfala word “feis” savve minim “stap witim.” So datfala holy bred hem stap front lo feis blo Jehovah olsem wanfala offering for hem olowe.—Ex 25:30, footnote NW.
SEPTEMBER 21-27
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 27-28
“Wanem Nao Kaleko blo Olketa Priest Piksarem?”
it-2-E 1143
Urim and Thummim
Plande Bible savveman sei datfala Urim and Thummim hem olketa ston wea pipol iusim for savve wanem Jehovah laekem olketa for duim. Lo Eksodas 28:30 lo transleison blo James Moffatt, hem transleitim datwan olsem “olketa holy ston.” Samfala tingse datfala Urim and Thummim hem thrifala ston, wanfala garem word “yes” lo hem, narawan garem word “no” lo hem, and narawan no garem eni raeting lo hem. Taem olketa askem kwestin, olketa bae aotem wanfala ston from paos, and raeting lo ston nao bae ansarem datfala kwestin. Sapos olketa aotem ston wea no garem eni raeting lo hem, datwan showimaot God no ansarem datfala kwestin. Olketa narawan tingse Urim and Thummim hem tufala flat ston wea lo wansaed hem white and narasaed hem blak. Taem man torowem lo graon, sapos hem lukim tufala white saed showaot, datwan minim “yes,” tufala blak saed minim “no,” and sapos wanfala ston hem blak and narawan hem white, datwan minim God no ansarem datfala kwestin. Lo wanfala taem, Saul askem priest sapos hem shud attakim moa olketa Philistine, bat God nating ansarem hem. From hem tingse samwan hem sin, hem askem God olsem: “God blo Israel, plis iusim Thummim for ansarem mifala!” Then God chusim Saul and Jonathan. So Saul askem olketa for torowem daes for lukim hu lo tufala nao duim datfala sin. Taem Saul sei “plis iusim Thummim for ansarem mifala,” luk olsem datwan hem no semsem olsem wei for torowem daes, nomata tufala samting hia maet lelebet semsem.—1Sa 14:36-42 NW.
it-1-E 849 ¶3
Forhed
Hae Priest blo Israel. Hae priest blo Israel werem wanfala spesol hat and lo front blo hem, lo forhed blo priest, hem garem wanfala gold medal wea “olketa katem toktok lo hem” wea sei “Holy fasin hem blo Jehovah.” (Ex 28:36-38; 39:30 NW) From hae priest nao hem main wan wea go front lo God for olketa pipol, hem fitim for hem mas gohed holy, and disfala medal bae remindim evri Israelite tu hao worship blo olketa for Jehovah mas evritaem holy. Hem piksarem tu nambawan Hae Priest, Jesus Christ, and wei wea Jehovah markem hem for duim disfala waka for mekhae lo holy fasin blo God.—Heb 7:26.
Taem Iumi Showimaot Respect, Diswan Mekhae Long Jehovah
17 Iumi mas barava respectim Jehovah taem iumi worshipim hem. Ecclesiastes 5:1 hem sei: “Taem iu go long haos bilong trufala God, iu mas lukluk gud long wei bilong iu.” Moses and Joshua mas aotem shoe bilong olketa taem olketa standap long ples wea holy. (Ex. 3:5; Josh. 5:15) Olketa duim datwan for showimaot respect. Olketa priest long Israel tu mas werem andapants ‘for kavarem private part’ bilong olketa. (Ex. 28:42, 43) Diswan hem for pipol no lukim private part bilong olketa taem olketa duim sakrifaes long altar. Evriwan long famili bilong olketa priest tu mas werem kaleko wea showimaot respect.
Faendem Gudfala Point
Waswe, Iu Savve Finis?
Wea nao olketa tekem olketa spesol ston for mekem datfala paos long chest bilong hae priest?
Bihaen olketa Israelite lusim Egypt and go long wilderness, God talem olketa for mekem paos for putim long chest bilong hae priest. (Exodus 28:15-21) Datfala paos olketa wakem from olketa ston olsem ruby, topaz, emerald, turquoise, sapphire, jasper, leshem, agate, amethyst, chrysolite, onyx, and jade. Hao, olketa Israelite garem olketa ston hia?
Long taem bilong Bible, pipol tinghae and olketa savve salem and baem olketa spesol ston olsem. Olsem example, long datfala taem olketa long Egypt savve tekem olketa spesol ston from olketa farawe ples olsem Iran, Afghanistan, and maet long India. Long olketa mine long Egypt, pipol savve faendem samfala difren kaen spesol ston. Olketa king long Egypt kontrolem olketa mine long olketa area wea olketa rulim. Job hem storyim wei wea pipol savve digim olketa hol for trae faendem olketa spesol ston olsem, sapphire and topaz.—Job 28:1-11, 19.
Buk bilong Exodus storyim wei wea olketa Israelite “tekem evri [expensive] samting from olketa long Egypt” taem olketa lusim datfala ples. (Exodus 12:35, 36) So maet olketa Israelite tekem olketa spesol ston from olketa long Egypt for mekem datfala paos long chest bilong hae priest.
it-1-E 1130 ¶2
Holy
Olketa Animal and Kaikai. Firstborn man buluka, sheepsheep, and goat hem olketa holy animal lo Jehovah and olketa Israelite no savve baem bak. Olketa mas sakrifaesim lo Jehovah, and olketa mas givim smol haf lo olketa priest. (Nambas 18:17-19) Olketa first frut and evri smol haf blo samting hem holy, and tu, evri sakrifaes and present wea man givim for waka wea gohed lo holy ples blo Jehovah. (Ex 28:38 NW) Olketa Israelite mas showimaot respect lo evri samting wea holy lo Jehovah. Wanfala example hem law abaotem wei for givim smol haf blo samting lo Jehovah. Sapos man markem smol haf lo wheat wea hem harvestim and sei datwan hem for Jehovah, bat then hem or samwan lo famili tekem samfala wheat hia for kuki nomata hem no min for duim datwan, hem brekem law blo God bikos hem no respectim olketa samting wea holy. Law sei hem mas peim compensation for olketa holy samting wea hem sin againstim and hem bae givim tu 20 percent blo value blo datwan, and hem mas offerim wanfala man sheepsheep wea healthy tu. Law hia helpem olketa Israelite for barava respectim and tinghae lo olketa holy samting blo Jehovah.—Levitikas 5:14-16.
SEPTEMBER 28–OCTOBER 4
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 29-30
“Givim Contribution lo Jehovah”
it-2-E 764-765
Registerim Nem
Lo Sinai. Jehovah nao talem Moses for duim firstfala census. Hem happen lo mek-tu month blo mek-tu year bihaen olketa Israelite kamaot from Egypt, taem olketa camp lo Sinai. For helpem Moses duim diswan, Moses chusim wanfala leader from each tribe for kaontem and registerim nem blo olketa lo tribe blo hem. Olketa raetem daon nem blo evri man wea 20 years old and winim datwan wea fit for faet lo army, bat Law komandim evriwan wea register for mas peim haf lo wanfala shekel ($1.10) olsem tax for waka wea gohed lo tabernacle. (Eksodas 30:11-16; Nambas 1:1-16, 18, 19) Total namba wea olketa kaontem hem 603,550, bat olketa no kaontem olketa Levite wea no inheritim eni land. Olketa Levite no need for peim tax for tabernacle and no need for joinim army.—Nambas 1:44-47; 2:32, 33; 18:20, 24.
it-1-E 502
Contribution
Law markem samfala contribution wea olketa Israelite mas givim. Taem Moses duim census for kaontem olketa Israelite, each man wea 20 years old and winim datwan mas givim “haf lo wanfala sekel [maet samting olsem $1.10] wea olketa skelem long spesol skel blong priest” for baem bak laef blo olketa. Olketa mas “givim kam seleni ya long [Jehovah]” for baem bak laef blo olketa and “yusim fo lukaftarem [tent blo meeting].” (Eksodas 30:11-16) Josephus, wea raet abaotem history blo olketa Jew (The Jewish War, VII, 218 [vi, 6]), sei disfala ‘holy tax’ wea olketa peim, olketa peim wantaem nomoa lo each year.—Mektu Kronikols 24:6-10; Mt 17:24.
w11-E 11/1 12 ¶1-2
Waswe, Iu Savve Finis?
Hao nao olketa kasem selen for helpem waka wea gohed lo temple blo Jehovah lo Jerusalem?
Smol haf blo olketa samting wea olketa Israelite mas givim hem main samting wea helpem waka wea gohed lo temple. Bat olketa mas givim olketa narakaen tax tu. Olsem example, taem olketa start for wakem tabernacle, Jehovah talem Moses for kolektem haf lo wanfala silver shekel from evri Israelite wea register, olsem wanfala “contribution lo Jehovah.”—Eksodas 30:12-16.
Luk olsem hem wei blo olketa Jew for givim disfala sem price evri year olsem temple tax. Hem nao tax wea Jesus talem Peter for peim witim selen wea hem tekem from mouth blo wanfala fish.—Matthew 17:24-27.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 1029 ¶4
Hand
Putim Hand Antap. Olketa difren reason stap for putim hand antap lo wanfala man or animal. Bat main reason hem for markem datfala man or animal for wanfala important samting. Taem olketa duim ceremony for anointim Aaron and olketa son blo hem for kamap olketa priest, olketa putim hand blo olketa antap lo hed blo man buluka and tufala man sheepsheep wea olketa bae sakrifaesim. Olketa animal hia wea olketa sakrifaesim for olketa seleva showimaot olketa kamap olketa priest blo Jehovah God. (Eksodas 29:10, 15, 19; Levitikas 8:14, 18, 22) Taem Jehovah talem Moses for markem Joshua for leadim olketa Israelite, Moses putim hand blo lo Joshua, and Jehovah mekem hem “waes fogud” mekem hem savve leadim olketa Israelite lo gudfala wei. (Diutronomi 34:9) Pipol savve putim hand blo olketa lo narawan tu for blessim olketa. (Jenesis 48:14; Mr 10:16) Jesus Christ tasim or putim hand blo hem lo samfala wea hem healim. (Mt 8:3; Mr 6:5; Lu 13:13) Olketa aposol putim hand blo olketa lo samfala pipol tu and God givim holy spirit lo pipol hia.—Ac 8:14-20; 19:6.
it-1-E 114 ¶1
Anointed, Anointim
Lo Law wea Jehovah givim lo Moses, hem givim direction lo hao for mekem disfala anointing oil. Hem talem Moses for mixim olketa spesol ingredient, wea hem nao myrrh, swit cinnamon, swit calamus, cassia, and olive oil. (Eksodas 30:22-25) Taem eniwan wakem disfala holy anointing oil and iusim for eni samting nomoa or givim lo narawan wea no fit for iusim, hem mas dae. (Eksodas 30:31-33) Tru tumas, wei for iusim holy anointing oil hem serious samting, bikos man wea olketa anointim witim oil hia hem man wea Jehovah chusim for duim olketa important waka.