Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • Olketa Bible Principle Fitim Distaem Tu
    Wastaoa (Pablik)—2018 | No. 1
    • followim wanem Bible talem. Datwan nao barava helpem hem. Thrifala article bihaen bae story tu abaotem olketa narawan wea advaes long Bible barava helpem olketa for winim olketa hard samting wea olketa kasem long laef. Olketa ting long Bible olsem wanfala barava spesol samting wea stap kam kasem distaem. Hem difren from staka nara oldfala buk wea garem information wea no fitim distaem. Wanem nao mekem Bible hem difren from olketa nara buk hia? Waswe, iu ting hem bikos Bible hem buk wea garem toktok bilong God, and no toktok bilong eni man?—1 Thessalonica 2:13.

      Maet iu tu luksavve laef bilong iumi olketa man hem short nomoa and staka problem nao kasem iumi. Taem iu kasem problem and iu feel olsem iu no wei nao, wea nao iu tane go long hem for kasem comfort, sapot, and gudfala advaes?

      Distaem bae iumi storyim thrifala area wea Bible savve helpem iumi. Bible savve helpem iumi for

      1. misstim nogud samting.

      2. stretem problem.

      3. deal witim hard taem.

      Olketa article bihaen bae storyim thrifala area hia.

  • Waswe, Hem Old Tumas or Hem Fitim Distaem?
    Wastaoa (Pablik)—2018 | No. 1
    • HEALTH

      NOMATA BIBLE HEM NO WANFALA MEDICAL BUK, HEM GIVIM GUDFALA ADVAES SAED LONG HEALTH.

      Pipol wea garem sik mas stap difren.

      Law bilong Moses sei pipol wea garem sik leprosy mas stap difren from olketa narawan. Bat samting olsem 700 year go finis nomoa, taem wanfala nogud sik killim dae staka million pipol, then olketa doctor just luksavve gud samting wea kamaot from datfala Law bilong Moses. Kam kasem distaem, olketa doctor savve keepim sikman difren from pipol mekem sik no spred.—Levitikas, chapter 13 and 14.

      Bihaen man tasim dead body hem mas wasim gud hand bilong hem.

      Samting olsem 150 year go finis, staka taem olketa doctor wea waka long olketa dead body no savve wasim hand nomoa then olketa go waka long olketa nara sikman. Staka sikman dae bikos long datwan. Bat Law bilong Moses talem finis eniwan wea tasim dead body hem no klin. Law sei tu for man wea tasim dead body mas swim mekem hem klin. Olketa law hia savve barava helpem iumi saed long health tu.—Nambas 19:11, 19.

      Berem toilet.

      Evri year winim 500 thousand pikinini dae bikos long diarrhea. Diswan hem bikos pipol no garem proper ples for toilet and datwan spoelem wata for drink. Law bilong Moses sei taem man toilet finis hem mas berem and ples wea pipol toilet long hem mas farawe from ples wea pipol stap.—Diutronomi 23:13.

      Taem for circumcisem baby.

      Law bilong God sei for olketa Israelite mas circumcisem baby boy bilong olketa long mek-eit day bihaen hem born. (Levitikas 12:3) Olketa doctor sei wan week bihaen baby born nao blood bilong hem strong and waka gud. Long bifor taem olketa doctor no savve yet staka samting abaotem health, wei wea olketa Israelite followim datfala law hem protectim olketa.

      Feeling hem join witim health.

      Olketa doctor and scientist faendaot olketa feeling olsem wei for hapi, garem hope, tinghae, and willing for forgive savve helpem man saed long health bilong hem. Bible sei: “Wei for hapi hem olsem gudfala medicine for heart bilong man, bat wei for sorre hem savve mekem man wikdaon.”—Proverbs 17:22, NW.

Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
Log Aot
Log In
  • Solomon Islands Pidgin
  • Sharem
  • Settings
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Privacy Setting
  • JW.ORG
  • Log In
Sharem