Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr21 July pp. 1-12
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2021
  • Subheding
  • JULY 5-11
  • JULY 12-18
  • JULY 19-25
  • JULY 26–AUGUST 1
  • AUGUST 2-8
  • AUGUST 9-15
  • AUGUST 16-22
  • AUGUST 23-29
  • AUGUST 30–SEPTEMBER 5
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2021
mwbr21 July pp. 1-12

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

JULY 5-11

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 11-12

“Hao Jehovah Laekem Iumi for Worshipim Hem”

it-2-E 1007 ¶4

Soul

Worship Witim Full Soul. “Soul” hem minim man, olsem iumi lanem finis. Bat samfala scripture talem iumi for showimaot love, and for worshipim God lo ‘full heart and soul blo iumi’ (Diutronomi4:29; 11:13, 18), and Deuteronomy 6:5 hem sei: “Iu mas lovem God blo Jehovah lo full heart, soul, and strong blo iufala.” Jesus sei hem important for worshipim Jehovah lo full soul, full strong, and hem sei tu, “long full mind.” (Mr 12:30; Lu 10:27) Kwestin hem olsem: Sapos soul savve minim heart, strong, and mind tu, why nao thrifala word hia stap lo scripture tu? For explainim diswan: Maet wanfala man givim soul blo hemseleva for kamap slave blo narawan. Bat maet hem hafhaf nao lo hao hem servem datfala man. So hem no iusim full strong and mind blo hem for duim datfala waka. (Comparem Eph 6:5; Col 3:22.) So luk olsem olketa nara word hia strongim nomoa samting wea insaed wei for worshipim God. Iumi blo hem and blo Son blo hem, wea laef blo hem peim ransom for iumi. Iumi worship lo “full soul” taem iumi iusim evri part blo iumi for duim datwan.—Comparem Mt 5:28-30; Lu 21:34-36; Eph 6:6-9; Php 3:19; Col 3:23, 24.

it-1-E 84 ¶3

Altar

Jehovah talem olketa Israelite for aotem olketa heathen altar and olketa holy post wea stap saed lo olketa altar hia. (Eksodas 34:13; Diutronomi 7:5, 6; 12:1-3) Olketa mas no putim wanfala post olsem saed lo altar blo Jehovah and mas no sakrifaesim pikinini lo fire olsem olketa blo Canaan. (Diutronomi 12:30, 31; 16:21) Olketa mas no iusim staka altar, bat olketa mas iusim wanfala altar nomoa for worshipim trufala God, and altar hia bae stap lo ples wea Jehovah nao chusim. (Diutronomi 12:2-6, 13, 14, 27; markem diswan witim Babylon, wea olketa garem180 altar for Ishtar, wea hem nao woman god blo olketa.) Lo firstaem, Moses talem olketa for wakem wanfala altar from olketa ston bihaen olketa akrosim Jordan River (Diutronomi 27:4-8), and Joshua nao wakem datwan lo Maunt Ebal. (Josua 8:30-32) Bihaen olketa divaedem Promis Land for olketa tribe, tribe blo Reuben and Gad and haf tribe blo Manasseh wakem bigfala altar saed lo Jordan River. Lo firstaem, olketa nara tribe kros bat gogo olketa faendemaot olketa no worshipim nara god, bat olketa wakem altar for remindim olketa for mas faithful lo tru God, Jehovah.—Josua 22:10-34.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 925-926

Gerizim, Maunt

Bihaen olketa win againstim Ai, olketa tribe blo Israel followim instruction wea Moses givim lo Joshua for hipap lo Maunt Gerizim and Maunt Ebal. Joshua readim go olketa blessing wea bae kamap sapos olketa obeyim Jehovah, and olketa nogud samting wea bae kasem olketa sapos olketa no obeyim hem. Olketa tribe blo Simeon, Levi, Judah, Issachar, Joseph, and Benjamin standap front lo Maunt Gerizim. Olketa Levite witim ark blo covenant stap lo valley, and nara sixfala tribe standap front lo Maunt Ebal. (Diutronomi 11:29, 30; 27:11-13; Josua 8:28-35) Luk olsem, olketa tribe front lo Maunt Gerizim talem ‘Amen’ for olketa blessing wea Joshua readim taem hem luk go lo olketa, and olketa nara tribe talem ‘Amen’ for olketa curse wea hem readim taem hem luk kam lo olketa lo Mount Ebal. Lo tingting blo samfala man, masbi hem readim olketa blessing taem hem luk go lo Maunt Gerizim bikos hem maunten wea luk naes and garem staka tree, bat Maunt Ebal hem drae and garem olketa ston nomoa. Bat Bible no sei datwan nao hem reason for why hem duim olsem. Hem readim Law hia lo full nation, wea insaed diswan hem olketa woman, pikinini, and man from nara kantri. (Josua 8:35) Evriwan savve herem diswan nomata lo wanem maunten nao olketa stap front lo hem.

JULY 12-18

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 13-15

“Hao Law Showimaot Jehovah Tingim Olketa wea Poor”

it-2-E 1110 ¶3

Tithe

Luk olsem olketa givim nara tithe evri year, wea difren from tithe wea olketa givim for sapotim olketa priest, bat wea olketa Levite savve share lo hem tu. Klosap evritaem, tithe hia hem samting wea olketa Israelite famili iusim lo olketa festival. Sapos festival hem farawe tumas for olketa karem datfala tithe, olketa mas salem olketa samting wea olketa harvestim hia, and iusim datfala selen for need blo olketa lo taem blo festival. (Diutronomi 12:4-7, 11, 17, 18; 14:22-27) Then, lo end blo evri mek-3 and mek-6 year insaed 7 year sabbath cycle, olketa no iusim datfala tithe for peim wanem olketa needim lo olketa festival, bat olketa markem for olketa narawan lo community olsem olketa Levite, pipol from difren ples, olketa widow woman, and olketa boy wea no garem dadi.—Diutronomi 14:28, 29; 26:12.

it-2-E 833

Sabbath Year

Olketa kolem Sabbath year lo “year for rest or year for finisim” [hash·shemit·tahʹ].” (Diutronomi 15:9; 31:10) Lo datfala year land hem barava rest bikos olketa no savve plantim kaikai lo hem. (Eksodas 23:11) Olketa mas finisim olketa kaon blo pipol tu. Diswan hem for honorim Jehovah. Samfala savveman minim diswan lo difren wei, bat samfala savveman sei olketa no finisim olketa kaon, bat olketa no savve forcem nara Israelite for peim datwan, bikos hem bae no savve kasem eni selen lo datfala year bikos law stopem hem for plantim seed lo Sabbath. Bat maet olketa savve forcem man wea no Israelite for peim bak kaon blo hem. (Diutronomi 15:1-3) Samfala Jew savveman sei kaon wea man garem bikos hem poor savve finis, bat kaon wea man garem saed lo bisnis no savve finis. Olketa sei lo first century, Hillel startim wanfala wei for man savve duim wanfala legal samting lo kot for mek sure man wea garem kaon lo hem mas pei.—The Pentateuch and Haftorahs, edited by J. Hertz, London, 1972, page 811, 812.

it-2-E 978 ¶6

Slave

Olketa law saed lo olketa slave and boss. Slave wea Israelite no olsem slave wea no Israelite. Boss nao ownim slave wea no Israelite, and hem savve givim slave hia lo son blo hem tu. (Levitikas 25:44-46) Bat boss mas letem slave wea Israelite for kamap free lo evri mek-seven year wea hem slave, or lo Jubilee year, wea depend lo wanem year nao hem first wan for kamap. Go kasem datfala taem, boss mas ting lo hem olsem wanfala wakaman wea hem haerem. (Eksodas 21:2; Levitikas 25:10; Diutronomi 15:12) Olketa Israelite savve letem boss wea no Israelite for baem olketa, mekem olketa kamap slave blo hem. Bat enitaem nomoa, Israelite savve givim selen lo boss mekem hem finis for slave blo hem. Selen wea hem mas givim bae depend lo haomas year stap bifor lo Jubilee year or bifor lo mek-seven year wea hem slave. (Levitikas 25:47-52; Diutronomi 15:12) Taem boss letem wanfala Israelite slave for kamap free, hem mas givim wanfala present for helpem hem startim niu laef blo hem. (Diutronomi 15:13-15) Sapos man garem waef taem hem kamap slave, waef kamap free taem hem kamap free tu. Bat sapos boss nao givim wanfala waef for hem, wea no Israelite, waef hia and olketa pikinini blo hem no savve free bikos boss nao ownim olketa. (Luk olsem woman wea no Israelite no garem raet for kamap free lo mek-seven year wea hem slave) Lo taem olsem, Israelite slave hia savve chus for gohed slave blo datfala boss. Olketa bae iusim nila for putim hol lo ear blo hem, wea hem saen for showimaot hem bae gohed for slave blo datfala boss.—Eksodas 21:2-6; Diutronomi 15:16, 17.

Faendem Gudfala Point

w06-E 4/1 31

Kwestin From Reader

Wanem nao iumi savve lanem from datfala tambu lo Eksodas 23:19 wea sei: “Sapos yufala kukim wanfala yangfala sipsip o nanigot, yufala mas no yusim milk blong mami blong hem fo kukim long hem”?

Disfala tambu lo Law blo Moses hem kamap thrifala taem insaed lo Bible. Hem showimaot Jehovah hem evritaem duim samting wea stret and hem kaen tumas. Hem showimaot tu Jehovah barava heitim false worship.—Eksodas 34:26; Diutronomi 14:21

For boelem or kukim youngfala nani goat or nara animal lo milk blo mami blo hem, hem barava againstim wei wea Jehovah creatim olketa animal. Jehovah creatim milk blo mere nani goat for pikinini nani goat susu lo hem. Wanfala Bible savveman hem sei for kukim pikinini nani goat lo milk blo mami blo hem, hem “no showimaot respect for holy arrangement blo God wea wakem olketa animal for lukaftarem pikinini blo olketa.”

Samfala savveman talem tu hao samfala heathen tingse wei for boelem pikinini nani goat lo milk blo mami blo hem, bae mekem rain hem rain. So datfala tambu hem protectim olketa Israelite for no duim kaen karangge samting olsem wea no showimaot love and wea join witim false religion blo olketa nation wea stap raonem olketa. Law blo Moses barava tambuim olketa Israelite for no followim wei blo olketa nation hia.—Levitikas 20:23.

Mek-thri samting, disfala law showimaot kaenfala love blo Jehovah. Law blo Moses garem samfala nara law tu wea tambuim wei for no kaen lo olketa animal and for no duim samting wea againstim arrangement blo Jehovah. Olsem example, hem tambu for sakrifaesim pikinini animal wea no stap witim mami blo hem for sevenfala day finis. Hem tambu for killim dae mere wan and pikinini blo hem lo sem day, or for tekem mami bird and olketa egg or pikinini blo hem lo semtaem.—Levitikas 22:27, 28; Diutronomi 22:6, 7.

Diswan showimaot klia, Law blo Moses hem no just talem olketa komand and tambu. Insaed diswan hem olketa principle tu wea helpem iumi for luksavve lo olketa nambawan wei blo Jehovah, and for iumi garem sem tingting olsem hem saed lo wanem hem stret and fitim.—Sams 19:7-11.

JULY 19-25

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 16-18

“Olketa Principle for Helpem Man Judge lo Stretfala Wei”

it-1-E 343 ¶5

Blind

Olketa savve iusim datfala word ‘blind’ taem olketa storyim judge wea no judge lo stretfala wei. Bible barava tok againstim olketa bribe, present for switim judge, or wei for ting daonem man, bikos kaen samting olsem savve mekem judge for no lukim samting wea no stret, and for judge lo wei wea savve spoelem man. Bible hem sei: ‘Bribe savve mekem man for no lukim samting wea stret.’ (Eksodas 23:8) ‘Bribe savve mekem eye blo olketa wea wise for blind.’ (Diutronomi 16:19) Wanfala bribe or present savve spoelem disison blo judge wea bifor hem wise and savve disaedem samting lo stretfala wei. Law blo God storyim hao feeling blo iumi or wanfala present savve mekem iumi for disaedem samting wea no stret. Hem sei: ‘Iu mas no favorim man wea poor, and iu mas no favorim wanfala bigman.’ (Levitikas 19:15) So nomata maet evriwan lo community feel nogud lo man wea garem staka selen, datwan shud no mekem judge for disaed againstim hem just bikos hem garem staka selen nomoa.—Eksodas 23:2, 3.

it-2-E 511 ¶7

Namba

Tufala. Diswan hem namba wea kamap staka taem saed lo legal samting. Sapos tufala witness talem sem samting, datwan hem strongfala pruv. Sapos tufala or thrifala witness no stap, olketa judge no savve disaedem samting. Principle hia hem important lo Christian kongregeson tu. (Diutronomi 17:6; 19:15; Mt 18:16; 2Co 13:1; 1Ti 5:19; Heb 10:28) God followim principle hia taem hem givim Son blo hem for sevem olketa man. Jesus hem sei: “Law bilong iufala hem sei, ‘Sapos tufala man talem sem samting, samting wea tufala talem hem barava tru.’ Mi talemaot plande samting abaotem miseleva, and Dadi wea sendem mi kam talemaot sem samting abaotem mi tu.”—Joh 8:17, 18.

it-2-E 685 ¶6

Priest

Olketa priest garem privilege for explainim law blo God, and olketa duim bigfala waka for help judge lo Israel tu. Lo olketa taon wea olketa stap, olketa priest savve helpem olketa judge, and olketa tu savve judge lo olketa case wea barava no isi and wea olketa nara kot no fit for disaedem. (Diutronomi 17:8, 9) Olketa mas stap taem olketa elder lo taon mas disaedem case wea samwan killim dae narawan. Olketa mas help for mek sure olketa followim gud olketa instruction, nogud datfala taon guilty saed lo blood. (Diutronomi 21:1, 2, 5) Sapos wanfala hasband wea jealous hem accusim waef and sei hem duim adultery haed, olketa mas tekem waef hia go lo temple. Priest hem duim wanfala ceremony for faendemaot from Jehovah sapos hem guilty or nomoa, bikos Jehovah hem savve lo evri samting wea happen. (Nambas 5:11-31) Lo evri case, olketa mas respectim samting wea olketa judge or priest disaedem. Sapos olketa no respectim or obeyim datwan, olketa mas dae.—Nambas 15:30; Diutronomi 17:10-13.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 787

Aotem Man

Lo Law blo Moses, olketa no savve killim man dae for wanfala sin sapos tufala witness no stap for pruvim datwan. (Diutronomi 19:15) Tufala witness hia nao mas olketa first man for sutim man wea guilty lo ston. (Diutronomi 17:7) Diswan bae showimaot olketa strong for followim law blo God, and for keepim Israel klin. Hem bae stopem pipol tu for talem laea samting abaotem narawan, or for kwiktaem laek talem samting wea olketa no barava sure lo hem.

JULY 26–AUGUST 1

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 19-21

“Laef blo Iumi Hem Important lo Jehovah”

w17.11 14 ¶4

Followim Example Bilong Jehovah for Showimaot Justice and Mercy

Sixfala taon for stap sef hem stap long ples wea isi for man savve kasem. Jehovah talem olketa Israelite for chusim thrifala taon long wansaed bilong Jordan River and nara thrifala long narasaed mekem taem man ranawe go hem isi for kwiktaem kasem. (Num. 35:11-14) Olketa wakem gud road for go long olketa taon hia and olketa keepim gud. (Deut. 19:3) Wanfala buk bilong olketa Jew storyim hao olketa savve putim saen followim olketa road hia for helpem man faendem datfala taon. From olketa Israelite garem olketa taon for stap sef, man wea no min for killim narawan no need for ran go long difren nation for kasem protection. Bikos sapos hem go long there, maet bae hem worshipim olketa false god.

w17.11 15 ¶9

Followim Example Bilong Jehovah for Showimaot Justice and Mercy

Wanfala main reason Jehovah markem olketa taon for stap sef, hem for protectim olketa Israelite for no guilty long blood. (Deut. 19:10) Jehovah barava tinghae long laef and hem heitim wei for killim man dae. (Prov. 6:16, 17) Nomata sapos samwan no min for killim dae narawan, hard for Jehovah ting nating long datwan from hem God bilong justice and hem holy. Man hia savve kasem mercy, bat hem mas story firstaem witim olketa elder abaotem samting wea happen. Sapos olketa elder faendaot hem wanfala accident, then datfala man wea ran go long taon for stap sef, mas stap long there go kasem taem hae priest hem dae. Datwan minim maet man hia mas stap long there for full laef bilong hem. Arrangement hia mekem olketa Israelite luksavve laef hem holy. For showimaot olketa tinghae long God wea givim laef, olketa mas mek sure evriting olketa duim hem no mekem laef bilong narawan stap long danger.

it-1-E 344

Blood

Man garem raet for enjoyim laef wea God givim lo hem, and sapos eniwan killim hem dae, olketa mas ansa lo God for datwan. Dastawe God hem sei lo Cain: “Mi herem blad blong brata blong yu hemi gohed fo krae kam long mi from graon.” (Jenesis 4:10) Nomata sapos samwan les lo narawan, and laekem hem for dae, or laea and accusim hem lo nogud samting, wea mekem hem putim laef blo man hia lo danger, bae hem guilty saed lo blood blo datfala man.—Levitikas 19:16; Diutronomi 19:18-21; 1Jo 3:15.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 518 ¶1

Kot, Judicial

Lokol kot hem lo gate blo taon. (Diutronomi 16:18; 21:19; 22:15, 24; 25:7; Rut 4:1) Diswan hem area insaed lo wall blo taon klosap lo gate blo hem. Hem ples wea pipol savve hipap for herem Law. (Nehemaea 8:1-3) Hem isi for kasem olketa witness for wanfala case abaotem property wea man salem or nara samting olsem, bikos klosap evriwan savve go aot lo gate, and kam bak insaed lo hem. So datwan nao best ples for faendem wanfala man. And from staka pipol bae stap for herem wanfala case wea gohed, datwan bae mekem olketa judge strong for duim and disaedem samting wea stret followim justice. Luk olsem olketa markem wanfala area klosap lo gate for olketa judge deal witim olketa case. (Job 29:7) Evri year Samuel savve go lo Bethel, Gilgal, and Mizpah and hem ‘judgem Israel lo olketa ples hia,’ witim tu Ramah, wea hem nao hom blo hem.—Fas Samuel 7:16, 17.

AUGUST 2-8

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 22-23

“Hao Law Hem Showimaot Jehovah Kea for Olketa Animal”

it-1-E 375-376

Karem Hevi Samting

Lo bifor kam, pipol savve iusim olketa animal for karem hevi samting. Law hem sei eniwan wea lukim donkey blo enemy blo hem no savve standap bikos lo hevi blo samting hem karem, datfala man mas no lusim donkey hia bat mas aotem datfala kago from hem.—Eksodas 23:5.

it-1-E 621 ¶1

Diutronomi

Diutronomi storyim wei for no spoelem olketa animal. Law hem stopem olketa Israelite for kasholem wanfala bird wea sidaon lo nest blo hem. Hem protectim olketa pikinini blo hem, wea datwan nao mekem hem isi for man kasholem hem, bikos bird no laek ranawe. Olketa Israelite savve tekem olketa pikinini blo hem, bat bird hia mas free for ranawe firstaem mekem hem savve garem samfala pikinini moa bihaen. (Diutronomi 22:6, 7) Hem tambu for man joinim tugeta wanfala buluka and wanfala donkey, bikos donkey hem no strong olsem buluka, and hem bae bigfala hevi for datfala donkey. (22:10) Olketa no savve satem mouth blo buluka taem olketa iusim hem for smasem olketa wheat. Diswan hem bikos bigfala waka hia bae mekem hem hangre, and sapos hem lukim kaikai hia olowe bat no fit for kaikaim, datwan bae spoelem hem.—25:4.

w03 10/15 32 ¶1-2

“No Join Tugeta Long Wei wea No Fitim”

OLSEM iu savve lukim long disfala piksa, datfala camel and buluka wea digim graon tugeta tufala no fit for waka tugeta. Datfala yoke wea joinim tufala tugeta olketa mekem for tufala animal wea size and strong bilong tufala semsem—hem mekem tufala animal hia safa. Taem hem tingim strong bilong olketa animal wea olketa joinim tugeta olsem, God talem olketa Israelite: “Iu mas no digim graon witim wanfala buluka and wanfala donkey tugeta.” (Deuteronomy 22:10) Disfala principle hem fitim wanfala buluka and wanfala camel tu.

Planti taem, wanfala farmer bae no savve givim hard taem olsem long olketa animal bilong hem. Bat sapos hem no garem tufala buluka, hem maet iusim tufala animal wea hem garem. Luk olsem, hem nao wanem disfala mek-19 century farmer long piksa hia disaed for duim. From size and weight bilong tufala hem difren, datfala wik animal mas stragol for keepim sem speed and datfala strong animal bae kare hevi tumas.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 600

Kaon, Man wea Garem Kaon

Kaon hem samting wea man mas peim bak. Lo Israel bifor, main reason why pipol garem kaon hem bikos olketa kasem hard taem saed lo selen. Olketa Israelite ting lo wei for kaonem selen olsem nogud samting, bikos man wea kaonem selen kamap olsem slave blo man wea hem kaonem selen lo hem. (Provebs 22:7) So God komandim pipol blo hem for mas willing for givim samting lo narawan wea garem need, and for no ting lo datwan olsem chance for askem interest lo datfala kaon, mekem olketa savve kasem moa selen. (Eksodas 22:25; Diutronomi 15:7, 8; Sams 37:26; 112:5) Bat olketa savve askem man wea no Israelite for peim interest. (Diutronomi 23:20) Olketa savveman sei arrangement for man peim interest hia hem for olketa kaon saed lo bisnis, no saed lo need. Staka taem olketa man hia hem olketa bisnisman from nara ples wea stap lo Israel for lelebet taem nomoa. So hem fitim for olketa peim interest lo kaon, bikos pipol savve kaonem selen blo olketa and mas peim interest lo olketa kaon hia tu.

AUGUST 9-15

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 24-26

“Hao Law Hem Showimaot Jehovah Hem Tingim Olketa Woman”

it-2-E 1196 ¶4

Woman

Olketa law saed lo army helpem waef and hasband tu bikos hasband wea soldia bae no joinim eni faet for wanfala year bihaen hem marit. Diswan givim chance for tufala garem pikinini sapos olketa laekem, wea bae barava comfortim waef taem hasband hem stap farawe witim army, or sapos hem dae insaed wanfala faet.—Diutronomi 20:7; 24:5.

it-1-E 963 ¶2

Kolektem Leftova

Disfala nambawan arrangement for pipol wea poor hem encouragem man for helpem narawan, for no tingim seleva nomoa, and for depend lo Jehovah for provaedem samting wea hem needim. Hem encouragem man wea poor for no lesy tu. Hem helpem iumi for minim tu toktok blo David taem hem sei: “Mi nating lukim yet eni gudfala man wea [God] hemi lusim hem, an mi nating lukim yet wea olketa pikinini blong hem i go olobaot an krae fo kaikai.” (Sams 37:25) So from Law letem pipol wea poor for kolektem kaikai lo garden blo narawan, datwan givim chance for olketa savve waka hard, mekem olketa and olketa pikinini blo olketa no savve hangre tumas gogo olketa mas begim narawan for givim kaikai lo olketa.

w11-E 3/1 23

Waswe, Iu Savve Finis?

Lo Israel bifor, sapos man hem dae and hem no garem eni son, brata blo hem bae maritim datfala widow woman mekem brata blo hem wea dae finis savve garem pikinini wea bae tekem nem blo hem. (Jenesis 38:8) Gogo, datfala arrangement for maritim brata-in-law hem kamap part blo Law blo Moses. (Diutronomi 25:5, 6) Buk blo Ruth storyim hao Boaz nao duim diswan, wea showimaot sapos man wea dae no garem brata wea savve duim diswan, nara relative mas duim.—Rut 1:3, 4; 2:19, 20; 4:1-6.

Lo Mark 12:20-22, olketa Sadducee storyim wei for maritim brata-in-law wea showimaot olketa duim diswan lo taem blo Jesus tu. Man for raetem history, Flavius Josephus, storyim hao disfala arrangement mekem nem blo famili hem no lus, stopem property blo man wea dae for go lo nara pipol, and hem mek sure datfala widow woman kasem olketa need blo hem. Lo datfala taem, waef no garem raet for tekem property blo hasband wea dae. Bat sapos datfala woman bornem pikinini bihaen hem maritim brata-in-law, datwan bae stopem property blo man wea dae finis for go lo nara pipol.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 640 ¶5

Divorce

Divorce Pepa. Nomata Law talem samfala reason wea bae mekem man fit for divorcem waef blo hem, gogo olketa Israelite savve divorcem waef for enikaen reason nomoa wea no fitim. Man wea laek divorcem waef mas duim samfala samting. Hem mas firstaem ‘raetem wanfala divorce pepa for hem.’ Hasband mas ‘putim datwan lo hand blo waef and sendem hem go from haos.’ (Diutronomi 24:1) Bible no talem eni nara information moa abaotem diswan, bat luk olsem olketa man wea garem paoa bae trae for helpem tufala stretem problem midolwan tufala, mekem tufala no divorce. From hem bae tek taem for redyim datfala pepa and followim olketa legal samting, datwan bae givim chance for hasband ting raonem samting hem duim and for change mind. Man mas garem gudfala reason for divorce, and from olketa mas followim olketa instruction hia, masbi datwan mekem olketa for no kwiktaem disaed for divorcem waef blo olketa. Diswan hem protectim raet blo waef tu. Bible no talem olketa toktok wea stap insaed “divorce pepa.”

AUGUST 16-22

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 27-28

“Bae Hemi Mekem Olketa Blesing i Kasem Yufala”

w10 12/15 19 ¶18

Kasem Gud Samting From King wea Spirit Bilong God Leadim!

Hem minim for tinghae long wanem God talem long Bible and spiritual kaikai wea hem provaedem. (Matt. 24:45) Hem minim tu for obeyim God and Son bilong hem. Jesus sei: “No evriwan wea sei long mi, ‘Lord, Lord,’ bae go insaed long kingdom bilong God bat man wea duim wanem Dadi bilong mi long heven laekem nao, bae go insaed.” (Matt. 7:21) Man wea lisin long God hem willing tu for stap anda long arrangement wea God markem, wea hem nao Christian kongregeson and ‘olketa man wea God givim olsem present,’ olketa elder.—Eph. 4:8.

w01 9/15 10 ¶2

Waswe, Blessing Bilong Jehovah Bae Barava Kasem Iu?

Hebrew word wea olketa transleitim “go ahed for lisin” long Deuteronomy 28:2 hem minim for go ahed for duim samting. Pipol bilong Jehovah no lisin long hem samfala taem nomoa; wei for lisin hem kamap part long laef bilong olketa. From diswan nao bae olketa blessing bilong God barava kasem olketa. Hebrew word wea olketa transleitim “barava kasem” hem wanfala word for hunting wea planti taem minim “for ran go kasem” or “for kasem.”

w10 9/15 8 ¶4

Traem Best for Kasem Blessing From Jehovah

Wanem tingting nao olketa Israelite mas garem taem olketa obeyim God? Law sei God bae no hapi sapos pipol bilong hem no “hapi” for worshipim hem. (Readim Deuteronomy 28:45-47.) Jehovah laekem iumi for obeyim hem from iumi lovem hem, and no olsem olketa animal or demon wea savve obeyim samfala komand bat no from olketa lovem hem. (Mark 1:27; Jas. 3:3) Taem man hapi for obeyim God hem showimaot hem lovem God. Man wea hapi for obeyim Jehovah garem faith hao olketa law bilong hem no hard tumas for followim and hem bae “givim reward long olketa wea traem best for savve long hem.”—Heb. 11:6; 1 John 5:3.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 360

Spialaen

Law blo Jehovah stopem man for changem wanfala spialaen. (Diutronomi 19:14; lukim tu Provebs 22:28.) Hem sei ‘trabol bae kasem eniwan wea changem spialaen blo land blo narawan.’ (Diutronomi 27:17) Olketa land owner needim datfala land for garden blo olketa, so sapos samwan changem spialaen blo datfala land, hem savve spoelem wei for datfala man kasem samting wea hem needim. Diswan hem olsem wei for steal, and hem nao hao pipol ting lo datwan lo bifor kam. (Job 24:2) Samfala man bifor guilty lo diswan, and lo taem blo Hosea, Jehovah sei olketa prince blo Judah olsem pipol wea changem spialaen.—Hosia 5:10.

AUGUST 23-29

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 29-30

“For Servem Jehovah Hem No Hard Tumas”

w09-E 11/1 31 ¶2

Jehovah Letem Iumi Disaed

Waswe, hem hard tumas for iumi savve wanem God laekem iumi for duim, and then duim datwan? Moses hem sei: “Olketa lo mi givim long yufala tude, i no had tumas, an i no stap farawe mekem yufala no falom.” (Diutronomi 30:11) Samting wea Jehovah askem iumi for duim hem fitim and no hard tumas. Hem no hard for iumi lanem tu. Iumi no need for go ap lo heven or gogo lo “narasaet solwata” for lanem wanem God laekem iumi for duim. (Diutronomi 30:12, 13) Bible talem iumi stret wanem iumi shud duim lo laef blo iumi.—Maeka 6:8.

w09-E 11/1 31 ¶1

Jehovah Letem Iumi Disaed

Wanfala Christian woman hem sei: “Plande taem mi wari and tingse hard tumas for mi gohed faithful lo Jehovah.” Hem talem olsem bikos hem tingse nogud samting wea kasem hem taem hem pikinini minim laef blo hem bae nogud olowe. Bat waswe, datwan hem tru? Waswe, iumi no savve kontrolem samting wea happen lo laef blo iumi? Nomoa. Jehovah God wakem iumi for savve disaedem samting seleva, so iumi savve chusim wanem iumi bae duim lo laef blo iumi. Jehovah laekem iumi for chusim stret samting, and toktok blo hem insaed lo Bible storyim hao iumi savve duim olsem. Tingim toktok blo Moses lo Diutronomi chapter 30.

w09-E 11/1 31 ¶4

Jehovah Letem Iumi Disaed

Waswe, Jehovah hem interest lo wanem iumi disaed for duim? Barava nao! Moses hem sei: “Siusim laef.” (Diutronomi 30:19) Bat hao nao iumi savve chusim laef? Moses explainim olsem: ‘Iufala mas lovem God blo iufala, Jehovah, and herem toktok blo hem, and no lusim hem.’ (Diutronomi 30:20) Sapos iumi lovem Jehovah, bae iumi laek herem and obeyim hem nomata wanem samting hem happen. Lo wei olsem, iumi chusim laef, wea minim bae iumi garem best laef distaem and hope for laef olowe lo niu world wea bae kam.—2 Peter 3:11-13; 1 John 5:3.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 665 ¶3

Ear

Jehovah iusim olketa wakaman blo hem for storyim hao olketa Israelite bighed and no obey, and hem sei ‘ear blo olketa sat.’ (Jeremaea 6:10; Ac 7:51) Hem olsem samting stopem ear blo olketa for no herem samting. Jehovah no openem ear blo olketa. Hem nao givim ear for minim samting and ear for obey lo olketa wea laek for faithful lo hem, bat saed lo olketa wea no obey, hem letem spiritual wei for herehere blo olketa for sat nao. (Diutronomi 29:4; Ro 11:8) Aposol Paul sei wanfala taem bae kam wea samfala man wea sei olketa Christian, bae no obeyim olketa tru teaching. Olketa bae no laek for herem tru teaching from olketa Holy Raeting, bat bae laek herem nomoa samting wea fitim tingting blo olketa, wea bae mekem olketa lisin lo olketa wea teachim laea samting nomoa. (2Ti 4:3, 4; 1Ti 4:1) Maet man hem seke tu taem hem herem nius abaotem bigfala samting, especially sapos diswan hem nius abaotem wanfala barava nogud samting.—Fas Samuel 3:11; Mektu Kings 21:12; Jeremaea 19:3.

AUGUST 30–SEPTEMBER 5

GUD SAMTING FROM BIBLE | DIUTRONOMI 31-32

“Lane From Olketa Tokpiksa wea Insaed Wanfala Song”

w20.06 10 ¶8-9

“Mekem Full Heart blo Mi for Fraet lo Nem blo Iu”

No longtaem bifor olketa Israelite go insaed Promis Land, Jehovah teachim Moses wanfala song. (Diutronomi 31:19) And Moses mas teachim datfala song lo olketa pipol. (Readim Diutronomi 32:2, 3.) Sapos iumi ting raonem verse 2 and 3, hem barava klia dat Jehovah no laekem nem blo hem for haed, or for pipol ting lo hem olsem hem tambu for talem. Hem laekem evriwan for savve lo nem blo hem! Hem wanfala nambawan privilege for pipol herem wanem Moses teachim abaotem Jehovah and nambawan nem blo hem! Samting wea Moses teachim lo olketa hem strongim and encouragem olketa, olsem rain wea helpem olketa plant for grow gud. Hao nao iumi savve mek sure hao iumi teach hem olsem tu?

Taem iumi preach from haos tu haos or lo pablik witnessing, iumi savve iusim Bible for showim lo pipol hao nem blo God, hem Jehovah. Iumi givimaot olketa literature, video, and information lo website blo iumi wea mekhae lo Jehovah. Lo waka ples, skul, or taem iumi travel, iumi savve lukaotem chance for story abaotem God wea iumi lovem and abaotem olketa wei blo hem. Taem iumi story lo pipol abaotem nambawan plan blo Jehovah for olketa man and disfala earth, datwan maet firstaem for olketa savve dat Jehovah barava lovem iumi. Taem iumi talem truth abaotem Dadi blo iumi lo olketa narawan, iumi help for mekem nem blo hem kamap holy. Iumi aotem samfala lo olketa laea wea nara pipol teachim abaotem Jehovah. Iumi teachim pipol samting wea savve strongim and encouragem olketa.—Aesaea 65:13, 14.

w09-E 5/1 14 ¶4

Waswe, Iu Minim Olketa Tokpiksa lo Bible?

Bible savve comparem Jehovah witim samfala samting. Olsem example, hem kolem hem “Rok blong Israel,” ‘bigfala ston,’ and ‘sef ples.’ (Mektu Samuel 23:3; Sams 18:2; Diutronomi 32:4) Why no olsem? Olsem bigfala rock wea no savve muv, iumi savve depend lo Jehovah God from hem strong and savve keepim iumi sef.

w01 10/1 9 ¶7

Followim Jehovah Taem Iu Trainim Pikinini

Tingim love wea Jehovah showimaot taem hem deal witim olketa Israelite. Moses iusim wanfala naesfala story for storyim love bilong Jehovah for datfala young nation bilong Israel: “Olsem wei wea eagle hem sekem nest bilong hem, flae ovarem olketa baby bilong hem, openem aot wing bilong hem, tekem olketa, karem olketa long wing bilong hem, Jehovah nomoa go ahed for leadim [Jacob].” (Deuteronomy 32:9, 11, 12) For teachim olketa pikinini bilong hem for flae, mami eagle hem “sekem nest bilong hem,” muvim wing bilong hem ap and daon for encouragem olketa young wan bilong hem for flae. Taem wanfala young wan hem flae aot from nest, wea planti taem stap long wanfala hae ples, datfala mami hem “flae ovarem” datfala young wan. Sapos hem luk olsem maet datfala pikinini hitim graon, mami hia go andanit and karem hem “long wing bilong hem.” Long loving wei, Jehovah lukaftarem niufala nation bilong Israel long sem wei. Hem givim Law bilong Moses long olketa. (Psalm 78:5-7) Then God lukluk gud long datfala nation, hem stanbae for helpem olketa taem pipol bilong hem kasem hard taem.

Faendem Gudfala Point

w04 9/15 27 ¶11

Samfala Main Point From Buk Bilong Deuteronomy

31:12. Olketa young wan shud sidaon witim olketa wea full-grown long olketa kongregeson meeting and trae hard for lisin and lanem samting.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem