Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
NOVEMBER 1-7
GUD SAMTING FROM BIBLE | JOSUA 18-19
“Wisefala Wei wea Jehovah Divaedem Land”
it-1-E 359 ¶1
Spialaen
So hem luk olsem olketa iusim samting olsem daes, witim wei for tingim size blo each tribe nao for disaedem hao for divaedem datfala land. Maet datfala daes hem no showim barava ples for each tribe bat showim nomoa wanfala area for olketa lo North, South, East, West, or maet klosap lo sea, or lo olketa maunten. Samting wea daes showim hem from Jehovah and hem bae stopem wei for olketa tribe jealous or raoa abaotem land. (Provebs 16:33) God bae iusim daes hia for mek sure samting wea happen lo each tribe hem followim samting wea Jacob profesi abaotem lo Jenesis 49:1-33 bifor hem dae.
it-1-E 1200 ¶1
Inheritance
Land blo tribe. Jehovah nao givim land wea olketa Israelite kasem, and hem talem lo Moses wea nao olketa spialaen for each tribe. (Nambas 34:1-12; Josua 1:4) Moses nao disaedem land wea olketa son blo Gad, Reuben, and haf tribe blo Manasseh kasem. (Nambas 32:33; Josua 14:3) Joshua and Eleazar iusim samting olsem daes nao for disaedem land wea olketa nara tribe bae kasem. (Josua 14:1, 2) For fitim profesi blo Jacob lo Jenesis 49:5, 7, Simeon and Levi no kasem eni land. Simeon kasem nomoa samfala area and taon wea stap insaed land blo Judah. (Josua 19:1-9). Levi kasem 48-fala taon insaed full territory blo Israel. From olketa Levite kasem assignment for duim spesol waka lo temple, hem olsem Jehovah nao inheritance blo olketa. Olketa Levite kasem samting wea Jehovah markem olketa Israelite for mas givim lo hem (tithe), and datwan kamap olsem inheritance blo olketa tu. (Nambas 18:20, 21; 35:6, 7) Olketa famili kasem pis land insaed land blo tribe blo olketa. Taem olketa famili kamap big and olketa son mas kasem pis land olsem inheritance, olketa savve divaedem go land hia for fitim namba blo olketa.
it-1-E 359 ¶2
Spialaen
Bihaen olketa iusim datfala samting olsem daes for disaedem wea nao wanfala tribe bae kasem land blo olketa, olketa mas disaedem wea nao for putim olketa spialaen for datwan. Olketa disaedem followim big blo tribe. Jehovah hem sei: “Bae yufala mas divaedem olketa lan ya go long olketa traeb blong yufala, falom namba blong olketa. Bikfala lan hemi mas go long bikfala traeb, an smolfala lan hemi mas go long smolfala traeb. An yufala mas yusim tufala spesol ston fo divaedem olketa lan ya, an long wei wea tufala ston i foldaon hem nao wei wea evri traeb save garem lan blong hem.” (Nambas 33:54) Olketa no savve changem ples wea bae kamap land blo olketa, bat olketa savve changem big blo datfala land. Dastawe olketa givim tribe blo Simeon smol haf blo land blo Judah taem olketa lukim land blo Judah hem big tumas.—Josua 19:9.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 359 ¶5
Spialaen
Story lo Bible abaotem wei wea olketa divaedem land lo west saed blo Jordan River showimaot hao lo firstaem, olketa markem land, olketa spialaen, and olketa taon blo Judah (Josua 15:1-63), Joseph (Ephraim) (Josua 16:1-10), and datfala haf tribe blo Manasseh (Josua 17:1-13). Bihaen lo datwan, hem tek longtaem lelebet for markem land for olketa nara tribe bikos olketa Israelite lusim Gilgal and go stap lo Shiloh. (Josua 14:6; 18:1) Bible no talem hao long nao hem tek for divaedem land wea stap yet, bat gogo, Joshua hotem nara 7-fala tribe hia for wei wea olketa no hariap for go tekovarem olketa nara ples lo datfala Promis Land. (Josua 18:2, 3) Samfala savveman ting raonem why nao olketa no kwiktaem for duim datwan. Olketa sei maet hem bikos olketa kasem finis staka gud samting from olketa ples wea olketa tekova lo hem finis and olketa start for feel sef lelebet bikos olketa Canaanite no attakim olketa lo datfala taem. Maet nara reason hem bikos olketa hol bak for deal witim wei wea olketa Canaanite lo samfala ples barava strong for againstim olketa. (Josua 13:1-7) And tu, maet olketa savve gud lo olketa ples wea olketa markem finis for nara thrifala tribe hia, bat olketa no mas savve gud lo olketa nara ples wea olketa mas tekovarem.
NOVEMBER 8-14
GUD SAMTING FROM BIBLE | JOSUA 20-22
“Lane From Wanfala Problem wea Kamap”
w06-E 4/15 5 ¶3
Hao for Story Gud Witim Marit Partner
Wei for story gud savve stopem wei for no minim gud samting wea narawan talem or duim. Lo taem blo olketa Israelite, tribe blo Reuben, Gad, and haf tribe blo Manasseh wea stap lo east saed lo Jordan River wakem “bikfala olta wea hemi luk naes fogud” klosap lo river. Olketa nara tribe lo west saed minim rong lo why olketa duim datwan. From olketa tingse olketa brata blo olketa hia lo narasaed lo Jordan River againstim Jehovah, olketa laek go faetem olketa. Bat bifor olketa duim datwan, olketa sendem samfala man for go story witim olketa. Datwan hem gudfala disison! Olketa faendemaot olketa no wakem datfala altar for duim olketa sakrifaes wea no fitim, bat olketa wakem bikos olketa fraet nogud lo future olketa nara tribe sei olketa no pipol blo Jehovah. Datfala altar bae pruvim olketa tu worshipim Jehovah. (Josua 22:10-29) Olketa kolem datfala altar lo Witness, maet bikos hem bae olsem witness for pruvim thrifala tribe hia ting lo Jehovah olsem trufala God.—Josua 22:34.
“Duim Olketa Samting for Mekem Evriwan Stap Gud”
Maet long tingting bilong samfala Israelite disfala altar barava showaot olketa nara tribe hia bighed and fit for kasem panis. Maet long tingting bilong olketa bae no staka man dae sapos olketa attak haed. Bat olketa tribe wea stap long west saed long Jordan River, olketa no kwiktaem for laek panisim olketa. Olketa sendem firstaem samfala man bilong olketa for go story witim olketa brata bilong olketa hia abaotem datfala problem. Olketa askem olketa olsem: “Waswe nao iufala duim disfala nogud samting againstim God bilong Israel? Iufala no followim Jehovah nao.” Bat olketa tribe wea wakem altar hia no duim nomoa eni rong samting. Bat wanem nao bae olketa duim taem olketa narawan accusim olketa olsem? Waswe, bae olketa hotem olketa or les nao for story witim olketa? Olketa tribe hia wea wakem altar tok isi nomoa go bak long olketa and storyim hao olketa wakem altar from olketa laek tumas for worshipim Jehovah. From olketa no tok raf, datwan mekem olketa for gohed fren gud witim God. From olketa no faet, no eniwan hem dae. Gudfala wei for story hia stretem datfala problem and no eniwan feel nogud long narawan.—Josh. 22:13-34.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 402 ¶3
Canaan
Taem Israel tekova lo Promis Land, staka Canaanite no dae, and olketa againstim wei wea olketa Israelite trae for tekova lo olketa. Nomata olsem, hem fitim for sei “Jehovah givim Israel land wea hem promisim finis lo olketa grani blo olketa bifor,” hem “mekem olketa for garem peace lo datfala land,” and “hem keepim evri promis wea hem talem lo Israel bikos evri gudfala promis hia hem kamap tru.” (Jos 21:43-45, NW) Olketa enemy fraetem olketa Israelite and no fit for win againstim olketa. God talem olketa Israelite hem bae isisi raosem olketa Canaanite, nogud olketa wild animal kamap staka from datfala land hem emti tumas. (Eksodas 23:29, 30; Diutronomi 7:22) Olketa Canaanite garem olketa samting for faet wea winim samting wea olketa Israelite garem. Wanfala nao hem olketa chariot wea garem olketa naef lo wheel blo olketa. Nomata olsem, wei wea olketa Israelite fail for tekova lo samfala ples, no minim Jehovah fail for mekem promis blo hem kamap tru. (Josua 17:16-18; Jajis 4:13) Bible hem showimaot klia, olketa Canaanite win lo samfala faet againstim olketa Israelite, bikos olketa Israelite no faithful.—Nambas 14:44, 45; Josua 7:1-12.
NOVEMBER 15-21
GUD SAMTING FROM BIBLE | JOSUA 23-24
“Lastfala Toktok blo Joshua for Nation blo Israel”
it-1-E 75
Agreement
Difren samting nao hem happen taem Israel go insaed Canaan, wea hem nao datfala Promis Land. Jehovah, wea hem rulim full earth, givim datfala land lo Israel for mekem promis wea hem talem lo olketa grani blo olketa bifor hem kamap tru. So taem olketa go insaed Canaan, olketa no olsem man from difren ples. Olketa garem raet for stap lo there and Jehovah stopem olketa for no mekem agreement witim olketa heathen nation lo there. (Eksodas 23:31-33; 34:11-16) Olketa mas stap anda lo olketa law blo God, no law blo olketa nation hia wea olketa bae tekova lo olketa. (Levitikas 18:3, 4; 20:22-24) Jehovah barava warnim olketa for no mekem agreement witim olketa kaen nation olsem saed lo marit. Kaen agreement olsem bae mekem olketa for garem olketa heathen waef and relative wea savve kamap trap for mekem olketa join insaed olketa heathen worship and kastom blo olketa.—Diutronomi 7:2-4; Eksodas 34:16; Josua 23:12, 13.
Samting wea Jehovah Promisim Hem Kamap Tru Evritaem
19 Tru nao, long olketa samting wea iumi lukim, iumi savve sei hao ‘evri samting wea God bilong iumi Jehovah promisim long iumi hem kamap tru. No eni samting wea hem promisim for iumi hem fail. Evri promis hem kamap tru.’ (Joshua 23:14) Jehovah mekem pipol bilong hem kamap free, hem protectim olketa, and hem lukaftarem olketa tu. Waswe, iu savve tingim eni promis bilong hem wea no fulfill long taem wea hem markem? Hem hard for iumi tingim eniwan. Hem wise for iumi barava trustim Word bilong God.
20 Waswe long future? Jehovah talem finis hao plande long iumi savve garem hope for stap long disfala earth wea bae kamap paradaes. Samfala nomoa garem hope for rul witim Christ long heven. Nomata sapos iumi hope for laef long heven or long earth, staka reason stap for iumi gohed faithful olsem Joshua. Gogo, taem bae kam wea hope bilong iumi for go long heven or stap long earth bae kamap tru. Then iumi bae tingim bak olketa promis bilong Jehovah, and iumi tu bae sei: “No eni samting wea hem promisim . . . hem fail.”
Faendem Gudfala Point
Olketa Main Point From Buk Bilong Joshua
24:2—Waswe Terah, dadi bilong Abraham, hem worshipim olketa idol? Firstaem, Terah hem no worshipim Jehovah God. Luk olsem hem worshipim datfala moon-god Sin, wea staka long Ur worshipim. Olketa Jew sei Terah maet man for wakem olketa idol. Bat, taem God komandim Abraham for lusim Ur, Terah hem go witim hem long Haran.—Genesis 11:31.
NOVEMBER 22-28
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAJIS 1-3
“Wanfala Story Abaotem Wanfala Kleva Plan and Wei for No Fraet”
Ehud Finisim Nogud Rul
Olketa plan bilong Ehud win no from hem kleva or bikos olketa enemy no garem savve. Wei wea olketa purpose bilong God fulfill hem no depend long olketa man. Main reason why Ehud hem win hem bikos God sapotim hem from hem duim samting followim will bilong Hem for mekem pipol bilong Hem kamap free. God hem sendem Ehud, “and taem Jehovah markem olketa judge for [pipol bilong hem], Jehovah stap witim datfala judge.”—Judges 2:18; 3:15.
Ehud Finisim Nogud Rul
First samting Ehud duim hem for redyim “wanfala sword for hemseleva”—wanfala sword wea sharp tu saed and wea short nomoa mekem hem savve haedem insaed kaleko bilong hem. Hem savve maet olketa chekim hem. Normal samting hem for hangem sword long left saed bilong body, mekem man wea iusim raet hand savve kwiktaem aotem. From Ehud hem left hand, hem haedem sword bilong hem for faet “andanit long kaleko bilong hem antap long raet leg bilong hem,” wea olketa security bilong king maet no ting for chekim. Then, “hem start for givim tax long Eglon datfala king bilong Moab.”—Judges 3:16, 17.
Bible no talem olketa first samting wea happen long ples wea Eglon stap. Bible hem sei nomoa: “Taem [Ehud] finis for givim tax, hem talem olketa wea karem kam datfala tax for go aot.” (Judges 3:18) Ehud givim datfala tax, then hem wakabaot go witim sekson wea karem kam datfala tax farawe lelebet from haos bilong Eglon, and kam bak moa bihaen hem sendem olketa go. Why nao olsem? Maet olketa man hia kam witim hem for protectim hem, or maet hem kastom, or maet for karem kam datfala tax nomoa. And maet hem laekem olketa for go long sef ples bifor hem duim samting wea hem planim kam finis. Nomata wanem nao reason why hem sendem olketa go, Ehud no fraet for go bak seleva.
“[Ehud] tan kam bak from ples for katem ston long Gilgal, and hem go ahed for sei: ‘Mi garem wanfala secret toktok for iu, O king.’” Bible no talem wanem nao hem talem for mekem olketa letem hem lukim moa Eglon. Waswe, fitim olketa security for no trustim hem? Waswe, olketa tingse wanfala Israelite seleva no savve mekem lord bilong olketa stap long danger? Waswe, wei wea Ehud kam seleva hem mekem olketa tingse hem saed witim olketa? Nomata wanem reason, Ehud ask for lukim king seleva and king appruvim datwan.—Judges 3:19.
Faendem Gudfala Point
Olketa Main Point From Buk Bilong Judges
2:10-12. Iumi mas studyim Bible evritaem mekem iumi ‘no forgetim evriting wea Jehovah duim.’ (Psalm 103:2) Parents mas putim truth from Word bilong God deep insaed long heart bilong pikinini bilong olketa.—Deuteronomy 6:6-9.
NOVEMBER 29–DECEMBER 5
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAJIS 4-5
“Jehovah Iusim Tufala Woman for Sevem Pipol blo Hem”
“Mi Kamap Olsem Wanfala Mami Long Israel”
Olketa Israelite savve fraet tumas taem olketa herem datfala nem Sisera! Culture and religion bilong olketa Cannanite, hem barava nogud tumas. Olketa savve sakrifaesim pikinini and olketa garem olketa jury man and woman long temple bilong olketa. Hao nao laef bilong olketa Israelite wea stap anda long Sisera and army bilong hem? Olsem datfala song bilong Deborah showimaot, hem no sef for eniwan muv raon and no eniwan stap long olketa vilij. (Judges 5:6, 7) Maet pipol go haed long bush and olketa hill from olketa fraet for waka long garden or for stap long olketa vilij. Olketa fraet for wakabaot long road nogud eniwan killim olketa, tekem pikinini bilong olketa, and rapem olketa woman and gele bilong olketa.
“Mi Kamap Olsem Wanfala Mami Long Israel”
Olketa Canaanite gohed for spoelem pipol bilong Jehovah for 20 year go kasem taem wea olketa Israelite willing for change olsem datfala song bilong Deborah and Barak talem, wea sei: “Go kasem taem wea mi, Deborah, kamap olsem wanfala mami long Israel.” Bible no storyim sapos Deborah, wea hem waef bilong Lappidoth, hem garem pikinini or nomoa. Bat datfala toktok “mami long Israel” hem tokpiksa nomoa. So Jehovah chusim Deborah for kamap olsem wanfala mami for lukaftarem nation bilong Israel. Jehovah talem hem for markem Judge Barak wea garem strongfala faith for faet againstim Sisera.—Judges 4:3, 6, 7; 5:7.
“Mi Kamap Olsem Wanfala Mami Long Israel”
Jael mas kwiktaem duim samting. Hem talem Sisera for haed insaed long tent bilong hem. Sisera talem hem for no talem eniwan wea kam for lukaotem hem. Taem Sisera hem leidaon, hem kavarem hem long blanket, and taem hem ask for wata, hem givim milk long hem. No longtaem nomoa, Sisera barava deepim sleep. Jael tekem wanfala nila and hammer and hem bendaon redi for killim dae Sisera. Hem mas kwiktaem duim samting nomata maet datwan putim laef bilong hem long danger. Waswe, hem tingim pipol bilong God wea disfala man spoelem olketa for plande year finis? Or waswe, hem duim diswan bikos hem laek for saedem Jehovah? Bible no storyim, bat Bible sei hem killim dae Sisera!—Judges 4:18-21; 5:24-27.
Faendem Gudfala Point
Olketa Main Point From Buk Bilong Judges
5:20—Long wanem wei nao olketa star faet from heven for saed bilong Barak? Bible no talem sapos diswan piksarem help bilong olketa angel, or hem minim olketa ston foldaon from skae and olketa man bilong Sisera tingse hem wanfala nogud saen, or sapos hem wei for studyim olketa star for talemaot future bilong Sisera wea nating kamap tru. Nomata wanem nao mining bilong olketa star hia, God nao mekem Barak win.
DECEMBER 6-12
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAJIS 6-7
“Mi Nao Mi Sendem Yu. Distaem Yu Garem Paoa”
Olketa Principle Bilong God Savve Helpem Iu
Samwan witim stretfala tingting abaotem hemseleva and wea talem balance tingting abaotem hemseleva hem Gideon, wanfala judge midolwan olketa Hebrew bifor. Hem nating trae for kamap leader bilong Israel. Bat, taem olketa markem hem for datfala waka, Gideon talemaot wei wea hem no fit. Hem sei: “Thousand man bilong mi nao barava smol long Manasseh, and mi nao barava smol wan long haos bilong dadi bilong mi.—Judges 6:12-16.
“Sword Bilong Jehovah and Gideon!”
Olketa Midianite kasem nogud samting nao! Seknomoa, naet wea kwaet tumas mek-noise from 300 jar wea olketa Israelite brekem, 300 man blowim horn, and singaot bilong 300 man hia. From olketa Midianite seke tumas long datfala singaot, “sword bilong Jehovah and Gideon!,” olketa tu singaot. Long taem hia wea evri samting olobaot, hem hard for olketa savve hu nao enemy. Thri handred man standap wan ples nomoa taem God mekem olketa Midianite killim dae each other. Olketa Israelite ronem, kasholem, and killim dae eniwan wea laek for ranawe. Wei wea olketa spoelem olketa Israelite hem finis nao.—Judges 7:19-25; 8:10-12, 28.
Faendem Gudfala Point
Olketa Main Point From Buk Bilong Judges
6:25-27. Gideon iusim gudfala tingting for no mekem olketa wea againstim hem for kros go moa. Taem iumi preachim gud nius, iumi mas careful for mek sure toktok bilong iumi no spoelem feeling bilong pipol.
DECEMBER 13-19
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAJIS 8-9
“Wei for Hambol Hem Winim Wei for Praod”
Hao Nao Iu Deal Witim Samting Iu No Agree Witim?
Gideon, wea barava insaed long faet againstim Midian, askem tribe bilong Ephraim for help. Bat, taem faet hem finis, Ephraim kros long Gideon and komplen hao hem nating askem olketa long start bilong faet. Story wea stap hem sei “olketa barava trae hard for startim raoa witim hem.” For ansarem, Gideon hem sei: “Markem samting wea iufala duim, wanem nao mi duim? Waswe, olketa leftova grain wea Ephraim tekem hem no winim grape wea Abiezer harvestim? Long hand bilong iufala nao God givim Oreb and Zeeb olketa prince bilong Midian, and for markem samting wea iufala duim wanem nao mi duim?” (Judges 8:1-3) Witim toktok wea hem chusim gud wea kwaet, Gideon missim samting wea savve kamap olsem nogud war midolwan olketa tribe. Olketa long tribe bilong Ephraim maet garem problem for ting olketa seleva nao important and praod. Bat, datwan nating stopem Gideon for trae mekem peace kamaot from diswan. Waswe, iumi savve duim olsem?
Why Hem Important for Iumi Hambol
15 Gideon hem man wea hambol. Taem angel talem Gideon Jehovah markem hem for sevem olketa Israelite from olketa Midianite, Gideon sei: “Famili bilong mi nao hem smol wan long tribe bilong Manasseh, and long haos bilong dadi bilong mi, mi no important nomoa.” (Judg. 6:15) Nomata olsem, Gideon trustim Jehovah and acceptim datfala assignment. Then Gideon prea long Jehovah for helpem hem for savve hao Jehovah laekem hem for duim datfala assignment. (Judg. 6:36-40) Gideon hem man wea strong and no fraet, bat hem careful and hem wise taem hem duim samting. (Judg. 6:11, 27) Then taem olketa Israelite laekem hem for rul ovarem olketa, hem no acceptim datwan. Bihaen hem duim datfala assignment, hem go bak long hom bilong hem.—Judg. 8:22, 23, 29.
Duim Evri Samting wea Jehovah Talem
9 For kamap fren bilong God, iumi mas “hambol.” (1 Pet. 3:8; Ps. 138:6) Judges chapter 9 hem showimaot hao hem important tumas for iumi hambol. Jotham, son bilong Gideon hem sei: “Wantaem, olketa tree markem wanfala king for rulim olketa.” Hem storyim olive tree, fig tree, and grape tree. Olketa tree hia piksarem olketa man wea no aftarem wei for rul olsem king long Israel. Bat bramble, wea hem smol tree wea garem olketa nila and wea pipol iusim for firewood nomoa, hem piksarem Abimelech. Hem praodfala king wea savve killim dae pipol and laek tumas for bossim narawan. Hem ‘rulim Israel for thrifala year’ bat seknomoa samwan killim hem dae. (Judg. 9:8-15, 22, 50-54) Dastawe hem gud tumas for man “hambol”!
Faendem Gudfala Point
it-1-E 753 ¶1
Ephod, I
Nomata Gideon wakem datfala ephod for celebratem wei wea Jehovah mekem Israel for win lo faet and for showimaot honor lo Hem, ephod hia kamap “olsem wanfala trap lo Gidion wetem famili blo hem,” bikos olketa Israelite worshipim datwan. (Jajis 8:27) Nomata olsem, Bible no sei Gideon seleva nao worshipim datwan, bat aposol Paul talem nem blo hem taem hem storyim ‘bigfala sekson’ blo olketa faithful witness blo Jehovah wea stap bifor lo taem blo olketa Christian.—Heb 11:32; 12:1.
DECEMBER 20-26
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAJIS 10-12
“Jephthah Hem Wanfala Spiritual Man”
God Hem Hapi Long Man wea Faithful
9 Maet example bilong Joseph helpem Jephthah. Joseph showim mercy long olketa brata bilong hem nomata olketa heitim hem. (Gen. 37:4; 45:4, 5) Taem Jephthah ting raonem example bilong Joseph, datwan helpem hem for duim samting wea Jehovah laekem. Samting wea olketa brata bilong Jephthah duim barava spoelem hem. Bat hem no laek for raoa witim olketa. Samting wea important long Jephthah nao hem for mekhae long Jehovah and protectim pipol bilong hem. (Judg. 11:9) Hem laek for gohed faithful long Jehovah. From hem faithful, Jehovah blessim hem, and olketa Israelite tu kasem blessing.—Heb. 11:32, 33.
it-2-E 27 ¶2
Jephthah
Jephthah, wea hem man wea strong for duim samting, hem stretawe showimaot hem man for lead. Hem sendem message go lo king blo Ammon for sei olketa rong for wei wea olketa kam faet againstim Israel. King hia sei datfala land wea Israel tekem, hem land blo Ammon. (Jajis 11:12, 13) Jephthah showimaot hem no wanfala soldia nomoa wea no skul gud, bat hem man wea studyim history and wea savve gud lo evri samting abaotem hao God deal witim pipol blo hem. Hem showimaot samting wea king talem hem no stret taem hem pruvim hao (1) Israel no spoelem Ammon, Moab, or Edom (Jajis 11:14-18; Diutronomi 2:9, 19, 37; Mektu Kronikols 20:10, 11); (2) Ammon no ownim datfala land wea Israel tekem bikos hem blo olketa Canaanite Amorite, and God helpem olketa Israelite for win againstim king blo olketa, Sihon, and for tekem land blo hem; (3) No enitaem insaed lo 300 year wea Israel stap lo datfala land nao Ammon hem komplen abaotem datwan, so no eni reason for hem start for komplen abaotem datwan distaem.—Jajis 11:19-27.
it-2-E 27 ¶3
Jephthah
Jephthah mekhae lo main point abaotem datwan taem hem showimaot hao diswan hem abaotem wei for worship. Hem sei Jehovah God nao givim land hia lo Israel, dastawe hem bae hard for olketa givim nomata smol pis blo datfala land lo pipol wea worshipim olketa laea god. Hem sei Chemosh hem god blo Ammon. Samfala savveman sei datwan hem no stret. Hem tru, Ammon garem datfala god Milcom and Chemosh hem god blo Moab, nomata olsem, tufala nation hia worshipim staka laea god, no just wanfala nomoa. Solomon letem olketa waef blo hem for tekem kam lo Israel datfala wei for worshipim Chemosh. (Jajis 11:24; Fas Kings 11:1, 7, 8, 33; Mektu Kings 23:13) And tu, samfala Bible savveman sei maet “Chemosh” savve minim tu “Man for kontrolem,” “Man for tekova.” (lukim Gesenius’s Hebrew and Chaldee Lexicon, wea S. Tregelles transleitim, 1901, p. 401.) So maet Jephthah storyim hao lo tingting blo olketa Ammonite, hem Chemosh nao wea tekova and kontrolem land blo olketa narawan, and givim datwan lo olketa.
Faendem Gudfala Point
it-2-E 26
Jephthah
Jephthah Hem Son blo Parents wea Marit lo Each Other. Mami blo Jephthah hem wanfala “jury woman.” Bat datwan no minim hem son blo difren man. Mami blo hem wanfala jury bifor hem kamap narafala waef blo Gilead, olsem Rahab tu hem wanfala jury bifor hem maritim Salmon. (Jajis 11:1; Josua 2:1; Mt 1:5) Samting wea pruvim hem no son blo difren man hem bikos olketa haf brata blo main waef blo Gilead raosem hem from hom blo hem, mekem hem no savve kasem eni samting wea son shud kasem from Dadi blo hem. (Jajis 11:2) And tu, gogo, Jephthah kamap leader blo olketa man blo Gliead (wea olketa haf brata blo Jephthah nao kamap olketa main wan lo olketa hia). (Jajis 11:11) Hem givim wanfala sakrifaes for God lo tabernacle tu. (Jajis 11:30, 31) Hard for hem duim eni samting hia sapos dadi blo hem no Gilead, bikos datfala Law hem sei: “No eniwan wea parents blo hem no marit savve kam insaed lo kongregeson blo Jehovah. And no eni pikinini blo hem savve kam insaed lo kongregeson blo Jehovah tu, nomata go kasem mek-10 genereson.”—De 23:2,NW.
DECEMBER 27–JANUARY 2
GUD SAMTING FROM BIBLE | JAJIS 13-14
“Wanem Parents Savve Lanem From Manoah and Waef blo Hem”
Dadi and Mami—Trainim Pikinini Start From Taem Hem Baby Yet
Tingim Manoah wea kam from tribe bilong Dan, wea stap long Zorah wanfala taon long Israel bifor. Angel bilong Jehovah talem waef bilong Manoah, wea no savve garem pikinini bae hem garem wanfala baby boy. (Judg. 13:2, 3) Manoah and waef bilong hem mas barava hapi long datfala nius, bat tufala wari abaotem samfala samting tu. So Manoah prea olsem long Jehovah: “Plis, Jehovah, sendem kam moa datfala wakaman bilong [iu] wea iu sendem kam firstaem, mekem hem talem mifala wanem mifala mas duim long pikinini hia taem hem born.” (Judg. 13:8) Manoah and waef bilong hem laek for lukaftarem and trainim pikinini bilong tufala. Tufala teachim law bilong God long son bilong tufala, Samson, and hem kasem gud samting from datwan. Bible hem sei: “Gogo spirit bilong Jehovah strongim hem taem hem long Mahanehdan midolwan Zorah and Eshtaol.” From datwan, taem Samson hem wanfala judge long Israel hem strong and savve duim staka samting for helpem pipol long Israel.—Judg. 13:25; 14:5, 6; 15:14, 15.
Strong Bilong Jehovah Helpem Samson Win!
Taem Samson hem grow big, “Jehovah gohed for blessim hem.” (Judges 13:24) Wanday Samson sei olsem long dadi and mami bilong hem: “Mi lukim wanfala woman long Timnah, wanfala dota bilong olketa Philistine, go tekem hem kam for mi maritim hem.” (Judges 14:2) Tufala masbi seke for herem datwan. Winim wei for son bilong tufala mekem Israel kamap free from raf pipol wea rulim olketa, hem laek for maritim wanfala long olketa. Law bilong God hem putim tambu for maritim woman wea worshipim olketa heathen god. (Exodus 34:11-16) Dastawe mami and dadi bilong hem no agree and sei olsem long hem: “Waswe, no eni gele midolwan olketa brata bilong iu and midolwan pipol bilong mi, dastawe iu bae tekem wanfala waef from olketa Philistine hia wea no circumcise?” Nomata olsem, Samson sei long dadi bilong hem: “Go tekem hem kam for mi, bikos hem nao barava fitim mind bilong mi.”—Judges 14:3.
Faendem Gudfala Point
Strong Bilong Jehovah Helpem Samson Win!
Long wanem wei nao disfala Philistine woman hem “barava fitim” Samson? McClintock and Strong’s Cyclopedia sei datwan no minim woman hia “naesbola or garem naes wei, bat datfala woman hem barava fitim plan bilong hem.” Wanem plan nao Samson garem? Judges 14:4 sei Samson “hem luk aotem wanfala chance for killim dae olketa Philistine.” So datwan nao goal bilong Samson taem hem laekem datfala woman. Taem Samson gohed for kamap full-grown, “spirit bilong Jehovah start for muvim hem” for duim samting. (Judges 13:25) So spirit bilong Jehovah nao bihaenem wei wea Samson ask for wanfala waef, and tu, evri samting wea hem duim olsem judge long Israel. Waswe, Samson kasem chance wea hem luk aotem? Fastaem bae iumi storyim wei wea Jehovah promis for sapotim Samson.