Rejectim Selfish Attitude blo Pipol lo World
HAO, iu lukim tu dat staka pipol lo world tingse olketa garem raet for kasem olketa spesol privilege or pipol shud treatim olketa lo spesol wei? Nomata pipol treatim olketa lo spesol wei, olketa still no satisfae. Diskaen tingting kamap bikos staka pipol garem selfish attitude and wei for no sei thankiu wea hem showim iumi stap lo olketa last day.—2 Tim. 3:2.
Wei for selfish, hem no niu samting. For example, Adam and Eve tingse tufala garem raet for disaedem seleva wat nao hem gud and wat nao hem nogud, from datwan tufala kasem barava nogud samting. Staka handred year bihaen, King Uzziah blo Judah tingse hem garem raet for offerim incense lo temple, bat really hem no garem raet for duim datwan. (2 Chron. 26:18, 19) And olketa Pharisee and Sadducee tu tingse olketa garem raet for God fevarem olketa winim olketa narawan bikos olketa kam from laen blo Abraham.—Matt. 3:9.
Staka pipol distaem garem selfish attitude and wei for praod, and attitude blo olketa savve affectim iumi. (Gal. 5:26) Iumi maet start for ting iumi shud kasem wanfala privilege wea iumi tingse hem fitim iumi or olketa narawan shud treatim iumi lo spesol wei. Wat nao savve helpem iumi for no garem datkaen tingting? First samting iumi need for duim, hem nao for savve lo tingting blo Jehovah abaotem wanfala situation. Bae iumi storyim tufala Bible principle wea bae helpem iumi.
Jehovah nao disaedem wat iumi shud kasem. Tingim samfala example.
Insaed famili arrangement, hasband shud kasem respect from waef blo hem and waef shud kasem love from hasband blo hem. (Eph. 5:33) Olketa wea marit fit for expectim marit partner for showimaot romantic love and tufala garem raet for kasem datwan from each other. (1 Cor. 7:3) Parents garem raet for expectim pikinini blo olketa for obeyim olketa, and pikinini shud kasem love and sapot from parents blo hem.—2 Cor. 12:14; Eph. 6:2.
Insaed kongregeson, olketa elder waka hard and olketa fit for kasem respect from iumi. (1 Thess. 5:12) Nomata olsem, olketa elder no garem raet for bossim wat olketa brata and sista duim.—1 Pet. 5:2, 3.
God hem givim raet lo olketa gavman blo man for askem tax and for kasem respect from pipol wea stap anda lo olketa.—Rome 13:1, 6, 7.
From Jehovah lovem iumi, hem givim staka samting winim wat iumi shud kasem. Iumi evriwan shud dae bikos iumi inheritim sin. (Rome 6:23) Bat bikos lo loyal love blo Jehovah for iumi, hem givim staka blessing for iumi. (Ps. 103:10, 11) Each blessing or privilege wea iumi kasem from Jehovah, hem no bikos iumi garem raet for kasem bat bikos hem kaen tumas.—Rome 12:6-8; Eph. 2:8.
WAT NAO SAVVE HELPEM IUMI FOR NO GAREM SELFISH ATTITUDE AND FOR NO PRAOD?
Careful lo attitude blo pipol lo world. Maet iumi no luksavve, bat maet iumi start for garem tingting for sei dat iumi garem raet for kasem samting winim olketa narawan. Jesus iusim wanfala illustration abaotem olketa wakaman wea boss peim olketa lo wanfala denarius, for showim hao hem isi tumas for iumi garem kaen tingting olsem. Samfala wakaman start for waka lo early morning and waka for full day lo hot sun, bat olketa nara wakaman just waka for wan hour nomoa. Grup wea start waka lo morning tingse olketa garem raet for kasem pei wea big winim olketa narawan bikos olketa duim staka waka. (Matt. 20:1-16) Taem Jesus explainim datfala illustration, hem teachim olketa follower blo hem dat olketa shud satisfae nomoa witim wat God provaedem.
Olketa wakaman wea waka full day tingse olketa garem raet for kasem pei wea big winim olketa nara wakaman
Showimaot wei for thankiu and no demandim samting. (1 Thess. 5:18) Followim example blo aposol Paul wea nomata hem garem raet for askem olketa brata lo Corinth for sapotim hem lo material wei, hem nating duim datwan. (1 Cor. 9:11-14) Iumi shud appreciatim each blessing wea iumi kasem and avoidim wei for demandim samting.
Aposol Paul no demandim olketa brata for sapotim hem saed lo selen
Mas hambol. Taem samwan tinghae tumas lo hemseleva, bae hem start for feel olsem hem garem raet winim olketa narawan. Wei for hambol hem olsem medicine wea savve aotem datkaen poison tingting from mind blo iumi.
Wei wea profet Daniel hambol mekem hem for spesol lo eye blo Jehovah
Profet Daniel showimaot gudfala example lo wei for hambol. Bikos lo famili baekgraon blo hem, wei wea hem handsome, kleva, and garem staka skill, datwan isi for mekem hem feel olsem olketa narawan shud treatim hem lo spesol wei and hem shud kasem olketa privilege wea olketa givim hem. (Dan. 1:3, 4, 19, 20) Bat Daniel hem hambol, and from datwan hem spesol lo eye blo Jehovah.—Dan. 2:30; 10:11, 12.
Iumi laek for rejectim kaen selfish attitude and wei for praod wea big tumas lo world distaem. And iumi laek for gohed hapi lo each blessing wea Jehovah givim iumi bikos hem kaen tumas lo iumi.