Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Ponapean
  • PAIPEL
  • SAWASEPEN PAIPEL KAN
  • MIHTING KAN
  • we pp. 3-6
  • “I Sohte Kak Kamehlele Met!”

Sohte kasdo ong met

Kupwurmahk, mehkot sapwung en kihda kasdo

  • “I Sohte Kak Kamehlele Met!”
  • Ahnsou me Emen me Ke Poakohng Mehla
  • Sawaspen Oaralap kan
  • Ire kan me Duwehte Met
  • Mie Koapworopwor Mehlel
  • Koapworopwor En Iasada—Mehkot Me Uhdahn Pahn Wiawi!
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa—2001
  • Kitail Uhdahn Kamehlele me E Pahn Mie Kaiasada!
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2020
  • Ih me Pahn Ketin Kapwurehdo Mour
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa—2008
  • Koapworopwor en Iasada Kin Kamwekid Aramas
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa—2001
Kilang Pil Ekei
Ahnsou me Emen me Ke Poakohng Mehla
we pp. 3-6

“I Sohte Kak Kamehlele Met!”

OHL emen me mi nan New York (U.S.A) nda: “Nei pwutak Jonathan mwemweitla rehn ienge kei me mihmi mwail kei sang ni imwato. Ei pwoud Valentina sohte men Jonathan en kohla mwo. E kin ahnsou koaros pwunodki diren sidohsa wasao. Ahpw Jonathan perenki dipwisou kan, oh ienge ko mie arail wasahn doadoahk me e kak ale kasukuhl sang. Ahnsowo I mihmi ni imwat ni palikapi en Manhattan, New York. Ei pwoud seiloakla rehn eh peneinei nan Puerto Rico. I medewe, ‘Jonathan pahn kereniong pwurodo.’ Eri I rong pehl en wenihmwo. I medewe, ‘mwein ih mwo.’ Ahpw kaidehn. Pilismen oh tohndoadoahk me kin apwalih aksident me mi mwo. Pilismeno nda, ‘Ke ese nein ihs laisin en sidohsa me?’ I nda, ‘Ei, nein nei pwutak Jonathan.’ E nda, ‘Mie rohng suwed me se anahne padahkihong uhk. Mie aksident ieu me wiawi oh . . . noumw pwutak, . . . noumw pwutako mehla.’ Tepin ei pepehm iei, ‘I sohte kak kamehlele met!’ Rohng kapwuriamwei wet kamedekihala at mohngiong oh e saikinte mwahula leledo ahnsou wet, mendahki met wiawi sounpar kei mwowe.”

[Kilel nan pali 4]

‘Mie rohng suwed me se anahne padahkihong uhk. Mie aksident ieu me wiawi oh . . . noumw pwutak, . . . noumw pwutako mehla.’

Pahpa men nan Barcelona (Spain) ntingihdi: “Nan 1960 samwa nan Spain, se wia peneinei peren ieu. Ei pwoud María oh mie nait seri silimen, David me sounpar 13, Paquito me sounpar 11, oh Isabel me sounpar 9.

“Ehu rahno nan March 1963, Paquito kohdohsang sukuhl nda me e uhdahn moangmedek. Se sohte wehwehki dahme kahrehda, ahpw mwurin ahnsoukis se diarada. Awa siluh mwuri, e mehla. Nta kerala nan eh mwahliel kahrehda e mehla.

“Ahn Paquito mehlao wiawi sounpar 30 samwalahro. Ahpw, pahtou laud mihmihte reht leledo rahnwet. Ahnsou koaros pahpa oh nohno kan kin pehm me mehlahn neirail seri duwehte kisehn mehkot sang ni paliwararail me pil iang mehla, mendahte sohte lipilipil ia uwen werein ahnsou de seri depe me re naineki.”

Ire riau pwukat kasalehda ia uwen laud oh werei me medek kin wiahiong pahpa oh nohno ni ahnsou me neira seri men mehla. Ia uwen mehlel en dahme toahkte men koasoia: “Mehlahn seri men uhdahn kansensuwed sang mehlahn emen me mah, pwehki seri men iei ih me ke keieu sohte pahn kasik en tepin mehla nan peneinei. . . . Mehlahn seri men kin kihsang dahme re kin kaskasik ong ahnsou kohkohdo, ehupene [rehn neira pwutako, eh pwoud, oh nah seri kan], oh soahng kaperen teikan me saikinte pweida.” Oh pepehm wet pil kak wiawihong lih emen me nah seri men mehla ni iohla.

Lih pwopwoud men me eh pwoud mehla nda: “Ei pwoud Russell, kin wia sounsawaspen palien wini nan Pacific erein Mahwen Keriau en Sampah. E kilang oh pitsang mahwen sakanakan. E pwurodo Amerika (United States) oh ahneki mour meleilei ehu. Mwuhr e wiahla emen Sounkadehdehn Siohwa. Ni eh sounpar 60 samwa, e tepida soumwahu en mohngiong. E kin song en doadoahk laud. Ahpw ehu rahn nan July 1988, kahpwal laud en eh mohngiong wiawi oh ih eri mehla. Eh mehlao uhdahn kansensuwed. I sohte pil kak rahnmwahihala. Kaidehn ih ei pwoudte, ahpw e wia kompoakepahi me keieu keren. Se pwopwoudki sounpar 40. Met I pehm me I pahn loaleid laud.”

Mepwukat iei ekeite nanpwungen kahpwal kid kei me kin wiawihong peneinei kan nan sampah rahn koaros. Duwehte pali laud en aramas me pahtou pahn ndaiong uhk, ni ahnsou me noumw seri, omw pwoud, omw pahpa nohno de kompoakepahmw mehla, met uhdahn wia “imwintihti” duwehte dahme sounnting Kristian Pohl ndahki. Pali laud en aramas kin nda “I sohte kak kamehlele met” ni arail ahpwtehn rong mehlahn emen me re poakohng. Ekei pepehm teikan pil kin pwarada mwuhr, me kitail pahn koasoiapene mwuhr.​—1 Korint 15:25, 26.

Ahpw mwohn atail pahn medemedewe duwen pepehm kan en pahtou, kitail pahn sapengala ekei peidek kesempwal kan. Ia duwe, mehla wehwehki imwilahn soahng koaros en aramas men? Mie koapworopwor en pwurehng tuhwong irail me kitail kin poakohng?

Mie Koapworopwor Mehlel

Pohl kasalehda koapworopwor en pitsang “imwintihti,” mehla. E ntingihdi: “Imwintihti me pahn lohdi keieu mwuhr, iei mehla.” (1 Korint 15:26) Dahme kahrehda Pohl uhdahn kamehlele met? Pwehki e alehdi kasukuhl sang emen me iasada sang mehla, Sises Krais. (Wiewia 9:3-19) Ihme kahrehda Pohl kak ntingihdi met: “Pwe duwen mehla eh tepisang aramastehmen [Adam], ih duwen iasada sang mehla eh tepido sang aramastehmen [Sises Krais]. Pwe duwen aramas koaros ar kin mehkihla ar miniminiong Adam, ih duwen koaros pahn iasadahng mour pwehki ar miniminiong Krais.”​—1 Korint 15:21, 22.

Sises ketin pahtou laud ni eh ketin tuhwong liohdi men nan kahnimw en Nain oh mahsanihada nah pwutak mehlao. Paipel mahsanih: “Ni [Sises] eh ketin lel ni ewen kelen kahnimwo [Nain], iet kapar en mehla ieu pa kohkohieisang loale. Me melahr emen, nein liohdi men nah iehros, me re weuwa kohiei, oh pokon laud ehu pil iang liohdio. Ni Sises eh mahsanihada liohdio, e ahpw ketin kupwurehla, mahsanihong, ‘Lih ke dehr seng!’ Ih eri ketin keiong mpen kohpwao oh ketikidahng limeo powe; a irail ko me rowe kohpwao ahpw uhdi. Sises ahpw ketin mahsanih, ‘Mwahnakapw, pwourda!’ Ni ahnsowohte me melahro pa mwohdada oh tapihada lokolokaia. Sises eri ketikihong rehn ineo. Irail koaros ahpw masepwehkada kowahlap, re ahpw pil kapikapinga Koht, ndinda, ‘Soukohp lapalap men ketidohngkitailehr,’ oh, ‘Koht ketidohr pwe en ketin komourala sapwellime aramas akan!’” Tehk ia duwen Sises eh ketin kupwurehla liohdio oh kahrehiong en kaiasada nah pwutako! Medewehla dahme met kasalehda ong ahnsou kohkohdo!​—Luk 7:12-16.

Sises ketin kaiasada pwutako mwohn aramas akan oh irail kan me kilang met sohte kak manokehla. E wia mehn kadehde ehu en dahme Sises mahsanih mwowe me pahn wiawi, iei iasadahng mour pohn sampah pahn “lahng kapw ehu.” Ahnsowo Sises mahsanih: “Kumwail dehr pwuriamweiki mepwukat, pwehki ahnsou ehu pahn kohdo me irail koaros me mihmi nan sousou kan pahn rong kapitie, oh re pahn pedoisang nan arail sousou kan.”​—Kaudiahl 21:1, 3, 4; Sohn 5:28, 29; 2 Piter 3:13.

Meteikan me iang kilang iasadahn me melahr kan iei Piter oh ekei sang meh 12 me iang Sises seiloak. Irail pil rong Sises me iasada ketin mahsen ni Sehd en Kalili. Paipel mahsanih: “Sises mahsanihong irail, ‘Kumwail keido tungoal.’ Eri, sohte emen sang nanpwungen tohnpadahk me eimah en idek reh, ‘Ihs komwi?’ Pwehki re eseier me iei ih Kaun-o. Sises eri ketila oh ale pilawao, ahpw nehkohng irail, oh pil duwehte mwahmw ako. Eri, iei met kesilipak en Sises eh ketin kasalehiong tohnpadahk ko pein ih mwurin eh ketin iasada sang rehn me melahr akan.”​—Sohn 21:12-14.

Ihme kahrehda Piter kak uhdahn kamehlele met oh ntingihdi: “Kitail kapingkalahngan ong Koht, Semen atail Kaun Sises Krais, pwehki sapwellime kalahngan lapalap en mour kapw me e ketikihong kitail ni eh ketin kaiasada Sises Krais sang me melahr akan. Met kadirehkinkitaillahr koapworopwor laud ehu.”​—1 Piter 1:3.

Wahnpoaron Pohl pil kasalehda eh kamehlele met ni ahnsou me e nda: “I pil kamehlele soahng koaros me ntingdier nan Kosonned en Moses oh pil nan pwuhken soukohp akan. I koapworopworki Koht, duwen me pein ohl pwukat kin koapworopworki, me aramas koaros, me mwahu oh suwed, pahn iasada sang mehla.”​—Wiewia 24:14, 15.

Aramas rar kan kak ahneki koapworopwor en pwurehng tuhwong irail kan me re kin poakohng pohn sampah, ahpw nan irair kan me weksang ahnsouwet. Soangen irair dah kan? Kitail pahn koasoiapene mwuhr koapworopwor me kohsang nan Paipel ong irail kan me kitail kin poakohng me melahr. E pahn kohda nan iren mehn kasukuhl me keieu mwuhr nan kisin pwuhket me oaralap iei “Koapworopwor Mehlel ong me Melahr akan.”

Ahpw keieu, kitail pahn tehkpene peidek kan me mwein ke ahneki ni omw kin pahtouki mehlahn emen me ke kin poakohng: E konehng en pahtou duwehte met? Ia duwen ei pahn kakohng ei pahtou? Dahme meteikan kak wia pwehn sewese ien dadaur? Ia duwen ei kak sewese irail kan me pahtou? Oh keieu kesempwal, Dahme Paipel mahsanih duwen koapworopwor mehlel ong me melahr akan? I pahn pwurehng tuhwong irail kan me I kin poakohng? Oh iawasa?

Peidek kan me Kitail en Medemedewe

  • Dahme pali laud en aramas kin pehm ni arail ahpwtehn rong mehlahn emen me re poakohng?

  • Dahme Sises ketin wiahiong liohdi en Nain?

  • Inou dahieu me pid me melahr akan me Sises ketin mahsanih?

  • Dahme kahrehda Piter oh Pohl kasalehda me re uhdahn kamehlele me pahn mie kaiasada?

  • Peidek dah kan me anahne pasapengpe?

    Pwuhk kan en lokaiahn Pohnpei (1987-2025)
    Log Out
    Log In
    • Ponapean
    • Share
    • Me Ke Mwahuki
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share