Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Ponapean
  • PAIPEL
  • SAWASEPEN PAIPEL KAN
  • MIHTING KAN
  • w25 August pp. 8-13
  • Kamehlele me Siohwa Ketin Poakohng Uhk

Sohte kasdo ong met

Kupwurmahk, mehkot sapwung en kihda kasdo

  • Kamehlele me Siohwa Ketin Poakohng Uhk
  • Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
  • Sawaspen Oaralap kan
  • Ire kan me Duwehte Met
  • DAHME KAHREHDA KITAIL EN KAMEHLELE SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK
  • DAHME KAK SEWESE KITAIL EN KAMEHLELE SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK?
  • IA DUWEN SISES EH SEWESE KITAIL EN KAMEHLELE SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK
  • DOULAHTE KAKEHLAKAHLA OMW KAMEHLELE
  • Siohwa me Ketin Diren Limpoak ong Uhk
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2024
  • Dahme Pweinen Pweipwei Sapahlo Padahkihong Kitail?
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
  • Sapwellimen Koht Limpoak me Poatopoat
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
  • Aktikitik oh Pohnese Dahme Ke Sohte Ese
    Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
Kilang Pil Ekei
Kahn Iroir Pakpakairki Wehin Siohwa (Ong Onop)—2025
w25 August pp. 8-13

IREN ONOP 33

KOUL 4 ‘Siohwa Iei Silepei’

Kamehlele me Siohwa Ketin Poakohng Uhk

“I kakerenihukodo rehi ni limpoak loalopwoat.”—SER. 31:​3, NW.

DAHME KITAIL PAHN SUKUHLKI

Dahme kahrehda kitail anahne kamehlele me Siohwa ketin poakohng kitail oh dahme kitail kak wia pwehn kalaudehla atail kamehlele met.

1. Dahme kahrehda ke inoukihong Siohwa omw mour? (Pil kilang kilel.)

KE KAK tamanda ahnsowo me ke inoukihong Siohwa omw mour? Ke wiahda pilipilo pwehki ke esehla duwen ih oh poakohngala. Ke inoukihong me ke pahn kin mwohneki mahs kupwure nan omw mour oh pousehlahte poakohng ih sang nan omw mohngiong unsek, mour unsek, lamalam unsek, oh kehl unsek. (Mark 12:30) Sang ahnsowo kohdo, omw poakohng ih kin wie kekehlailla. Eri, ia duwen ma emen idek rehmw, “Ke mehlel ke poakohng Siohwa?” Ke sohte pahn pweiek en nda, “I uhdahn poakohng ih laudsang ei poakohng emen de soahng koaros!”

Kilel kan: Sister men doudouloale eh inou oh eh papidais. 1. E mwohd liki oh kapakap. 2. E papidaisla nan pillap ehu.

Ke tamataman omw kin poakohng Siohwa ni ahnsou me ke inoukihong ih omw mour oh papidaisla? (Menlau kilang parakrap 1)


2-3. Dahme Siohwa ketin kupwurki kitail en kamehlele, oh dahme kitail pahn koasoiapene nan iren onop wet? (Seremaia 31:​3, NW)

2 Ahpw ia duwen omw pahn sapeng emen ma e idek, “Ke kamehlele me Siohwa ketin poakohng uhk?” Ia duwe, ke pahn pweiek en sapeng, ele medewe me ke sohte warohng sapwellimen Siohwa limpoak? Emen sister me ahneki mour apwal ni eh tikitiko koasoia: “I ese me I poakohng Siohwa. Uhdahn I sohte peikasalki met. Ahpw dahme I kin kalapw peikasalki iei ma Siohwa ketin poakohng ie.” Eri dahme kak seweseiuk en ese ia uhdahn sapwellimen Siohwa pepehm ong uhk?

3 Siohwa ketin kupwurki ken uhdahn kamehlele me e poakohng uhk. (Wadek Seremaia 31:​3, NW.)a Ni mehlel, Siohwa ketin kakerenihiukala reh. Oh ni omw inoukihong ih omw mour oh papidaisla, e ketikihong uhk mehkot uhdahn kesempwal, me iei sapwellime limpoak loalopwoat. Met wehwehki me e uhdahn ketin poakohng uhk oh sohte pahn ketin likidmeliehiukala. Limpoak wet kin kamwakid ih en ketin wiahkihla sapwellime tohnkaudok lelepek kan, iangahki kowe, ‘uhdahn nah aramas,’ de kepwe kesempwal kei. (Mal. 3:17) Siohwa ketin kupwurki ken ahneki soangen pepehmohte me wahnpoaron Pohl ahneki. Pohl uhdahn kamehlele me Siohwa ketin poakohng ih, kahrehda e ntingihedi: “I uhdahn kamehlele me kaidehn mehla de mour de tohnleng kan de koperment kan de mehkan en ahnsou wet de mehkan me pahn kohdo de manaman kan de me ile de me loal de pil kepikipik teikan pahn kak katohreikitailsang sapwellimen Koht limpoak.” (Rom 8:​38, 39) Nan iren onop wet, kitail pahn koasoiapene dahme kahrehda kitail en kalaudehla atail kamehlele me Siohwa ketin poakohng kitail oh dahme kak sewese kitail en wia met.

DAHME KAHREHDA KITAIL EN KAMEHLELE SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK

4. Ia duwen atail kak pelianda ehu ahn Sehdan widing kan?

4 Ma kitail kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak, kitail kak pelianda ehu ahn Sehdan “widing kan.” (Ep. 6:11) Sehdan pahn wia soahng koaros me e kak pwehn kauhkitaildihsang papah Siohwa. Ehu widing me e kin doadoahngki iei en kihpeseng likamwo me dene Siohwa sohte ketin poakohng kitail. Ahpw likamw pwoat met. Paipel kin kapahrekihong Sehdan laion men. (1 Pit. 5:​8, 9) Laion kan kin peiong mahn akan me luwet oh sohte kak pere pein irail. Duwehte met, Sehdan kin kalapw kasonge kitail ni ahnsou me kitail kin luwet, pwang, de nsensuwedkihla soahng kamedek ehu me wiawihong kitail mahso, de kitail lelohng kahpwal ehu, de kitail perki dahme pahn wiawi ni ahnsou kohkohdo. (Lep. Pad. 24:10) Sehdan kin koapworopworki me e kak kahrehiong kitail en luwetala oh uhdihsang papah Siohwa. Ahpw kitail kak “pelianda Tepil” oh eh widing kan sang ni atail kin wia soahng koaros me kitail kak wia pwehn uhdahn kamehlele me Siohwa ketin poakohng kitail.—Seims 4:7.

5. Dahme kahrehda kitail anahne Siohwa en ketin poakohng oh kesempwalkin kitail?

5 Ma kitail kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak, atail nanpwungmwahu reh pahn kehlailla. Dahme kahrehda kitail kak ndahki met? Siohwa ketin kapikkitailda en kin men poakohng meteikan oh ren pil poakohng kitail. Ni emen eh kin poakohng kitail, met kin kamwakid kitail en pil poakohng ih. Eri, uwen laud en atail pehm me Siohwa ketin poakohng oh kesempwalkin kitail, atail poakohng ih pil pahn laudla. (1 Sohn 4:19) Oh ni atail kin kalaudehla atail poakohng ih, e pil pahn ketin kalaudehla eh poakohng kitail. Paipel mahsanihong kitail: “Kumwail karanihala Koht, oh e pahn ketin karanihala kumwail.” (Seims 4:8) Dahme kitail kak wia pwehn uhdahn kamehlele me Siohwa ketin poakohng kitail?

DAHME KAK SEWESE KITAIL EN KAMEHLELE SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK?

6. Pwehn kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak, dahme kitail kak kapakapki?

6 Pousehlahte kapakapki Siohwa en ketin seweseiuk ken wehwehki dahme kahrehda e ketin poakohng uhk. (Luk 18:1; Rom 12:12) Mwein ke anahne kapakapohng ih pak tohto ehuehu rahn pwe en ketin seweseiuk ese ia uhdahn sapwellime pepehm ong uhk. Ekei pak, mwein ke uhdahn suwedki pein kowe me kahrehda e apwal en kamehlele me Siohwa ketin poakohng uhk. Ahpw tamataman me Siohwa ketin lapalapasang mohngiongomw. (1 Sohn 3:​19, 20) E ketin mwahngih omw irair kaselel kan me mwein pein kowe sehse me ke ahneki. (1 Sam. 16:7; 2 Kron. 6:30) Eri, dehr pweiek en “kasalehiong” ih omw pepehm kan, oh peki en ketin seweseiuk ken kamehlele me e ketin poakohng uhk. (Mel. 62:8) Mwurin omw kapakap, e kesempwal ken kapwaiada soahng kan me kileldi pah.

7-8. Ia duwen Melkahka kan eh kamehlelehiong kitail me Siohwa ketin poakohng kitail?

7 Kamehlele dahme Siohwa mahsanih. Siohwa ketikihong ohl akan me ntingihada Paipel sapwellime manaman kehlail. Eri dahme re koasoiahki duwen Siohwa kin mehlel. Nan ehu melkahka ko, Depit kawehwehda ni ahl kaselel ehu ia uwen Siohwa eh ketin nsenohkin kitail. E ntingihedi: “KAUN-O kin ketiket mpen irail me nan kapehd tikitiklahr; oh kin ketin doarehla irail kan me kin sohla ar koapworopwor.” (Mel. 34:18) Ni omw kin nan kapehd tikitikla, mwein ke kin medewe me sohte emen me wehwehki omw pepehm de kak seweseiuk. Ahpw Siohwa ketin inoukihda me ni soangen ahnsou ko, e pahn ketin karanihiuk pwehki e ketin mwahngih ia uwen omw anahne ih. Pil ehu melkahka me Depit ntingihedi, e koasoia: “Komw ketin paikerehda pilen mesei kat nan sapwellimomwi ehden pihl.” (Mel. 56:​8, NW) Siohwa kin ketin mwahngih ni omw kin nsensuwed oh medek. E uhdahn ketin nsenohkin uhk oh mwahngih duwen omw irairo. Ni karasaras, e kin ketin paikerehda pilen mesomw kan oh kesempwalki, rasehng pihl kesempwal me emen kin weuwa nan ah ehden pihl nan sapwtehn. Melkahka 139:3 mahsanih: “Komw ketin mwahngih ei wiewia kan koaros.” Siohwa kin ketin mwahngih omw wiewia kan koaros, ahpw e kin ketin tetehkte soahng mwahu kan me ke kin wia. (Ipru 6:10) Dahme kahrehda? Pwehki e uhdahn ketin kesempwalki soahng koaros me ke kin nantihong wia pwehn kaperenda ih.b

8 Siohwa ketin doadoahngki mahsen kansenamwahu pwukat nan Paipel pwe en ketin padahkihong uhk me e uhdahn nsenohki oh poakohng uhk. Ahpw nin duwen me kitail koasoiapene mwoweo, Sehdan men ken kamehlele me Siohwa sohte ketin poakohng uhk. Eri, ma ekei pak ke kin peikasalki me Siohwa ketin poakohng uhk, uhdi mahs oh pein idek rehmw, ‘Ihs me I pahn kamehlele—“semen likamw” de “Koht en mehlel”?’—Sohn 8:44; Mel. 31:5.

9. Inou dahieu me Siohwa ketin wiahda ong irail kan me kin poakohng ih? (Eksodus 20:​5, 6)

9 Medewehla sapwellimen Siohwa pepehm ong irail kan me kin poakohng ih. Medewehla dahme Siohwa ketin mahsanihong Moses oh mehn Israel ko. (Wadek Eksodus 20:​5, 6.) Siohwa ketin inoukihda me e pahn ketin pousehlahte kasalehda limpoak loalopwoat ong irail kan me kin poakohng ih. Pwehki Siohwa ketin loalopwoat, kitail kak kamehlele me e uhdahn pahn ketin poakohng emen me kin poakohng ih. (Neh. 1:5) Eri, ma ekei pak ke men kamehlelehiong uhk me Siohwa ketin poakohng uhk, uhdi oh pein idek rehmw, ‘I uhdahn poakohng Siohwa?’ Kowe eri medewehla met: Ma ke poakohng ih oh songosong en wia uwen omw kak en kaperenda ih, ke kak kamehlele me e uhdahn ketin poakohng uhk. (Dan. 9:4; 1 Kor. 8:3) Met wehwehki me ma ke sohte peikasalki me ke poakohng Siohwa, eri ia kahrepen ken peikasalki me e ketin poakohng uhk? Ke kak uhdahn kamehlele me e pahn kin ahnsou koaros ketin poakohng uhk oh sohte pahn ketin likidmelieiukala.

10-11. Dahme Siohwa ketin kupwurki ken tamataman duwen pweinen pweipwei sapahlo? (Kalesia 2:20)

10 Doudouloale duwen pweinen pweipwei sapahlo. En Sises Krais meirong en pweinen pweipwei sapahlo iei kisakis me keieu laud me Siohwa ketikihong aramas akan. (Sohn 3:16) Ia duwe, ke pil iang alehdi kisakis wet? Ei uhdahn! Medewehla dahme wiawihong wahnpoaron Pohl. E wiahda soahng kei me uhdahn suwed mwohn e wiahla Kristian men, oh pil mwurin mwo, e anahne pelipeliante eh luwet kan. (Rom 7:​24, 25; 1 Tim. 1:​12-14) Ahpw e wiakihla pweinen pweipwei sapahlo kisakis ehu sang rehn Siohwa ong ih. (Wadek Kalesia 2:20.) Taman me Siohwa ketin kamwakid Pohl en ntingihedi mahsen pwukat. Oh soahng koaros nan Paipel ntingdier pwehn kaweid kitail. (Rom 15:4) Siohwa ketin kupwurki ken wiahki pweinen pweipwei sapahlo kisakis ehu sang Reh ong kowe. Ni omw kin kilangwohng pweinen pweipwei sapahlo ni ahl wet, ke kin kalaudehla omw kamehlele me Siohwa ketin poakohng uhk.

11 Kitail kin kalahngankihong Siohwa eh ketin poaronehdo Sises nin sampah pwehn pwoukinkitailla. Ahpw ehu kahrepen Sises eh ketidohki sampah iei en padahkihong aramas akan dahme mehlel duwen Koht. (Sohn 18:37) Met pil iangahki uwen laud en Siohwa eh ketin poakohng sapwellime kan.

IA DUWEN SISES EH SEWESE KITAIL EN KAMEHLELE SAPWELLIMEN SIOHWA LIMPOAK

12. Dahme kahrehda kitail kak kamehlele dahme Sises mahsanihki duwen Siohwa?

12 Ni Sises eh ketiket sampah, e kin kupwurperenki padahkihong aramas akan soangen Koht dahmen Siohwa. (Luk 10:22) Kitail kak kamehlele dahme Sises mahsanihki duwen Siohwa. Dahme kahrehda? Pwehki mwohn eh ketidihdo sampah, e kin patopato rehn Siohwa nanleng ahnsou werei. (Kol. 1:15) Sises uhdahn mwahngih uwen Semeo eh kin ketin poakohng ih. E pil kilangehr duwen Semeo eh kin ketin kasalehda eh poakohng tohnleng lelepek kan oh pil sapwellime aramas akan koaros nin sampah me kin lelepek. Ia duwen Sises eh ketin sewese kitail en kamehlele me Koht ketin poakohng irail?

13. Ni ahl dah me Sises kupwurki kitail en kilangwohng Siohwa?

13 Sises men kitail en kilangwohng Siohwa ni ahlohte me e kin ketin wia. Nan pwuhken Rongamwahu ko, Sises kawehwehda daulih pak 160 duwen Siohwa eh ketin wia Sahm men. Ni eh kin mahseniong sapwellime tohnpadahk ko, e kin ketin doadoahngki “Samamwail” de “Samamwail nanleng.” (Mad. 5:16; 6:26) Mwohn Sises eh ketido sampah, sapwellimen Siohwa ladu lelepek kan kin kamwarenki Siohwa “Me Keieu Manaman,” “Wasa Lapalahpie,” “Sounwiepomw Lapalapo,” oh pil lengileng teikan. Ahpw Sises kin kalapw kamwarenki Siohwa Samatail. Met kasalehda me Siohwa ketin kupwurki sapwellime ladu kan en karanihala ih duwehte seri men eh kin karanihala seme limpoako. Eri, e sansal me Sises kupwurki kitail en kilangwohng Siohwa ni ahlohte me e kin wia, nin duwen Samatail limpoak men me kin ketin kesempwalki sapwellime seri kan. Kitail pahn tehkpene ahnsou riau me Sises ketin kawehwehda Siohwa nin duwen Sahm men.

14. Ia duwen Sises eh ketin kasalehda me emenemen kitail kin kesempwal mwohn silangin Samatailo nanleng? (Madiu 10:​29-31) (Pil kilang kilel.)

14 Keieu, medewehla mahsen en Sises ko me kileldi nan Madiu 10:​29-31. (Wadek.) Sises mahsanih me Samatailo kin uhdahn ketin mwahngih ia wasa emenemen kisin menpihr kin mi ie. Ahpw kisin menpihr men sohte kin kaudokiong de poakohng Siohwa. Ma Siohwa uhdahn ketin kesempwalki kisin menpihr men, kitail kak kamehlele me e uhdahn ketin nsenohki emenemen kitail pwehki kitail kin poakohng oh kaudokiong ih. Sises pil mahsanih me Samatailo kin ketin mwahngih uwen tohtohn pitenmoangen emenemen kitail. Pwehki Siohwa ketin mwahngih pil soahng tikitik kan duwen kitail, kitail kak kamehlele me e kin uhdahn ketin nsenohkin kitail. E uhdahn sansal me Sises kupwurki kitail en kamehlele me emenemen kitail kin uhdahn kesempwal mwohn silangin Samatailo nanleng.

Sises ketin idih kisin menpihr men me sokedi nan pwehl. Sapwellime tohnpadahk ko rong kanahieng.

Samatailo kin ketin mwahngih ia wasa emenemen kisin menpihr kin mi ie. Ma Siohwa kin ketin kesempwalki kisin menpihr men, ke kak kamehlele me e uhdahn ketin nsenohkin uhk pwehki ke kin poakohng oh kaudokiong ih! (Menlau kilang parakrap 14)


15. Dahme mahsen en Sises ko nan Sohn 6:44 padahkihong uhk duwen Semomwo nanleng?

15 Tehk dahme Sises pil ketin padahkihong kitail duwen Samatailo, Siohwa. (Wadek Sohn 6:44.) Semomwo nanleng ketin seweseiuk en esehla oh poakohngala ih. Dahme kahrehda e ketin wiahki met? Pwehki e ketin mwahngih me ke ahneki mohngiong mwahu. (Wiewia 13:48) Ni Sises eh mahsanih mahsen ko nan Sohn 6:​44, e kakete mahmahsanih duwen dahme Siohwa ketin mahsanih nan Seremaia 31:​3, NW. Wasao, Siohwa ketin mahsanihong sapwellime aramas akan: “I kakerenihukodo rehi ni limpoak loalopwoat.” (Pil kilang Oseia 11:4.) Medewehla ia wehwehn met. Samatail limpoako nanleng kin ahnsou koaros ketin mwahngih irair kaselel kan rehtail me ele kitail sehse.

16. (a) Dahme Sises ketin padahkihong kitail, oh dahme kahrehda kitail anahne kamehlele ih? (b) Ia duwen omw kak kalaudehla omw kamehlele me Siohwa iei Semomw me ke keieu anahne? (Menlau kilang kakono “Sahm me Kitail Koaros Anahne.”)

16 Sises ketin padahkihong uhk me Siohwa sohte ketin wiahte Seme, ahpw e pil wia Semomw. Sises uhdahn men ken kamehlele me Siohwa kin ketin poakohng oh nsenohkin uhk. Eri, ma ekei pak ke peikasalki me Siohwa ketin poakohng uhk, tamataman dahme Sises mahsanih oh kamehlele pwehki e kin ahnsou koaros koasoi ni mehlel oh ih me keieu mwahngih duwen Samatailo.—1 Pit. 2:22.

“Sahm me Kitail Koaros Anahne”

Lepin lokaia pwukat pwarada nan pwuhko Draw Close to Jehovah ni wasa me e kawehwehda kahrepen pwuhko eh wiawihda. Wasao koasoia: “Kitail pahn kilang me Siohwa iei . . . Sahm me kitail koaros anahne. Pwehki e ketin sapwellimanki roson mwuledek, pwung pahrek, oh limpoak, e sohte pahn ketin likidmeliehla sapwellime kan.”

Emen sister me wadekehr pwuhko, me eh pahpao kin tiahk lemei ih ni eh tikitiko, kawehwehda ia duwen pwuhko eh sewese ih. E koasoia: “Pwuhko padahkihong ie me I sohte anahne perki nda ‘pahpa.’ Met I wehwehkihda duwen pahpa mwahu men. I ese me Siohwa kin ketin wiahkin ie sapwellime, oh I pil kin wiahki ih Semei.” Emen lih pil koasoia mwurin eh wadekala pwuhko: “Siohwa uhdahn wia Sahm men me keieu mwahu!”

Pwehn kakehlakahla omw kamehlele me Siohwa iei Sahm men me ke anahne, dahme ke sou wiahda omw koasoandi en onop pwehn wadek—de pwurehng wadek—pwuhko?

DOULAHTE KAKEHLAKAHLA OMW KAMEHLELE

17. Dahme kahrehda kitail en pousehlahte kakehlaka atail kamehlele me Siohwa ketin poakohng kitail?

17 Kitail anahne pousehlahte kakehlaka atail kamehlele me Siohwa ketin poakohng kitail. Nin duwen me kitail koasoiapene, atail imwintihti, Sehdan, pahn wia uwen eh kak pwehn kauhkitaildihsang papah Siohwa. E men kitail en luwetala. E pahn doulahte song en kahrehiong kitail en kamehlele me Siohwa sohte ketin poakohng kitail. Kitail en dehr mweidohng Sehdan en kana!—Sohp 27:5.

18. Ia duwen omw kak kakehlakahla omw kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak?

18 Pwehn kakehlakahla omw kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak, pousehlahte kapakapki en ketin seweseiuk ken pohnese irair kaselel kan rehmw duwehte me e kin ketin wia. Medemedewe ia duwen sounnting kan en Paipel ar kawehwehda sapwellime limpoak kadek. Tamataman me Siohwa pahn kin ahnsou koaros ketin poakohng emen me kin poakohng ih. Doudouloale dahme kahrehda ke kak wiahki pweinen pweipwei sapahlo kisakis ehu sang reh ong uhk. Oh kamehlele me Siohwa iei Semomwo nanleng, duwehte me Sises mahsanih. Eri, ma emen pahn idek rehmw: “Ke kamehlele me Siohwa ketin poakohng uhk?” ke pahn sapeng ni eimah: “Ei, uhdahn! Oh I kin wia uwen ei kak rahn koaros en kasalehda ei poakohng ih!”

IA DUWEN OMW PAHN SAPENG?

  • Dahme kahrehda kitail anahne kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak?

  • Dahme kak sewese kitail en kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak?

  • Ia duwen Sises eh ketin sewese kitail en kamehlele sapwellimen Siohwa limpoak?

KOUL 154 Limpoak Soutuk

a Seremaia 31:3 (NW): “Sang wasa doh Siohwa ketin pwarohng ie oh mahsanih: ‘I kin poakohng uhk ni limpoak poatopoat. Ihme kahrehda I kakerenihukodo rehi ni limpoak loalopwoat.’”

b Pwehn kilang iren Paipel teikan me kamehlelehiong kitail duwen sapwellimen Siohwa limpoak, menlau kilang oaralapo “Doubts” nan pwuhko Scriptures for Christian Living.

    Pwuhk kan en lokaiahn Pohnpei (1987-2025)
    Log Out
    Log In
    • Ponapean
    • Share
    • Me Ke Mwahuki
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share