LEKTIONA 26
Hoske dell jaake bud tchilatchepen un bibacht?
“Hoske?” — ko putchell i mensho, te haiwell lo tchilatchepen oder bibacht ap peste. Hawi bacht, kai penell i bibla menge o tchatchepen ap ko putchepen!
1. Har anas o beng o tchilatchepen ap i phub?
O beng rebellieras, kamas o rai pral wawarende te well, un anas i Adames un i Evat chochene labentsa jaake dur, te hadenn jon pen khetne leha ap o Debleste (1. Mose 3:1-5). An peskro chochepen penas lo, kai kamell o Dewel lenge tchomone gar te dell, hoi lenge latcho wals. Ko chocheno labeha penas lo, i menshenge wals kowa feteder, te shunans le gar ap o Debleste. O bengeskro glanstuno chochepen his, kai penas lo ap i Evate, kai merell li gar. Doleske penell i bibla, o beng hi o dad o chochepastar, “job hi i chocheno un anas o chochepen ap kai phub” (Johanni 8:44).
2. Hoi kaman o Adam un i Eva te krell?
I Jehowes his i baro dji i Adameske un i Evake. Jon nai chan hako rukestar an o baar Eden; kokres jek ruk rikras o Dewel peske (1. Mose 2:15-17). Lenge his kowa jek. I Eva “dikas ap ko ruk […] las o rukestar, chas un das ninna peskro romeste”. Un hoi kras o Adam? “Job chas ninna” (1. Mose 3:6). Hake dui shunan gar ap o Debleste. Ap i Adameste un ap i Evate his glanstunes kek doosh. Har jon bisamake gar ap o Debleste shunan, was i doosh ap lende. Jaake sikran le, kai kaman le buder gar, te atchell o Dewel lengro rai. Jaake anan jon i bari bibacht pral pende (1. Mose 3:16-19).
3. Har was kowa, hoi o Adam un i Eva kran, pral mende?
Har o Adam un i Eva o tchilatchepen kran, was i doosh ap lende un lengre tchawende. “O tchilatchepen was ap i phub, har jek mensho, o Adam, tchomone kras, hoi o Dewel gar kamas. O tchilatchepen anas o merepen ap i phub. Jaake was o merepen pash i tsele menshende” (Remarja 5:12).
Bibacht nai perell an budeder situatione ap mende. Har kanna, te kamah mer kowa te krell, hoi gar latcho hi. Un mer djinah: Bibacht nai wella ninna, te hi jek ap i falsch tsiro ap i falsch stella (Dik pal an Sikepaskro 9:11).
RODAS DUREDER
Kanna dikeh hoske mer djinah, kai hi i Debles kek doosh ap ko tchilatchepen ap mari phub, un har leske kowa hi, te well bibacht ap mende.
4. Kones hi doosh ap ko tchilatchepen ap i phub?
Bud patsenn, kai hi o Dewel o rai pral i tseli phub. Hi kowa jaake? Dikenn o VIDEO.
Dikenn pal an Jakobo 1:13 un 1. Johanni 5:19, un rakrenn khetne pral:
Hi i Debles doosh ap ko tchilatchepen, un ap koi bibacht ap i phub?
5. Hoi anas kowa, kai hi o swetto an o bengeskro wast?
Dikenn pal an 1. Mose 3:1-6, un rakrenn khetne pral:
Hawo chochepen penas o beng ap i Evate (Dikenn pal an i verse 4 un 5)?
Hawe chochene labentsa penas o beng, kai kamell o Jehowah i menshenge tchomone gar te dell, hoi lenge latcho wals?
His i benges tchatcho, har job penas, kai ham bachtleder, te hi o Jehowah gar maro rai?
Dikenn pal an Micha 7:3, un rakrenn khetne pral:
Hoi anas kowa, kai hi o Jehowah buder gar o rai pral o swetto?
Ap i Adameste un i Evate his glanstunes kek doosh. Jon djiwan an o paradiso. Har jon ap i bengeste shunan, hadan jon pen ap i Jehoweste
Pal koi rebelliona wajas i doosh, i bibacht un o merepen pral i tseli phub
O Jehowah lell i doosh, i bibacht un o merepen krik. Job lell ninna i doosh i menshendar krik un palle djiwenn le pale an o paradiso
6. I Jehowes dukell kowa, te hi bibacht ap mende
Hoske djinah mer, kai dukell i Jehowes kowa, te hi bibacht ap mende? Dikas, hoi o rai David un o Paulo tchinan. Dikenn pal an Gilja 31:7, 8 un 2. Korintarja 1:3, un rakrenn khetne pral:
Kanna, kai djineh, o Jehowah dikell tiri duk un mukell tut gar kokres: Har hi tuke kowa?
7. O Dewel lell i tseli bibacht krik
Dikenn pal an Jesaja 65:17 un Debleskro tsiro 21:3, 4, un rakrenn khetne pral:
O Jehowah krell halauter pale mishto — hi jek, hawi bibacht mer an maro djipen haiwam. Hoske dell tuke kowa newi soor?
Djinal tu kowa?
Peskre chochene labentsa tserdas o beng o Jehoweskro lab an o tchik. Job penas, o Jehowah hi kek latcho un kamlo rai un kras, kai patsenn o menshe kowa. Te krell o Jehowah halauter pale mishto, hi koi tseli tchik, hoi ap leskro lab hi, krik. Wawar labentsa: Job sikrella, kek wawar rai hi feteder har job. An o universo della tchi, hoi jaake bud moldo hi, har te well leskro lab pale djudjes kerdo (Mateo 6:9, 10).
BUD PUTCHENNA: “O Dewel tchiwell jaake bud bibacht pral mende — Hoske?”
Hoi penals tu ap kowa?
HOI KATE PENLO WAS
Khetne i Adameha un i Evah anas o beng ko tselo tchilatchepen un koi tseli bibacht pral i phub. I Jehowes dukell kowa, te hi bibacht ap mende. Sik hi o tsiro koi, kai krell lo halauter pale mishto.
Hoi penals tu?
Hawo chochepen penas o beng ap i Evate?
Hoi kras i Adameskri un i Evakri rebelliona mentsa?
Hoske djinah mer, kai dukell i Jehowes kowa, te hi bibacht ap mende?
BUDEDER
Kate nai drawereh, hoi i bibla penella, hoi i doosh konkret hi.
Kate hatseh budeder pral kowa, hoi o beng an o baar Eden penas.
“Hoske mukell o Dewel i bibacht jaake rah?” (O Gardeskro Kheer, Januar 1, 2014)
Kate hatseh i latcho lab ap i pharo putchepen.
“Har nai was o Holocaust? Hoske kras o Dewel tchi?” (I artikla online)
Kate dikeh, har i morsheske sikedo was, har te djal lo ko tselo bibachtelo koowah an peskro djipen trul.