Predikaren

12 Så kom ihåg din store skapare i dina ungdomsår,+ innan de bistra* dagarna kommer,+ de år då du säger: ”Jag har ingen glädje av dem”, 2 innan solen och ljuset, månen och stjärnorna förmörkas,+ innan molnen vänder tillbaka efter* skyfallet, 3 innan husets vakter skakar,* de starka männen sviktar, malerskorna slutar mala för att de är få och kvinnorna ser ut genom fönstret och tycker att det är mörkt,+ 4 innan dörrarna mot gatan stängs till och ljudet från kvarnen blir svagt, innan man vaknar av fåglarnas kvitter och alla sångens döttrar mattas av,+ 5 innan man blir rädd för höjder och vägen känns skrämmande, innan mandelträdet lyser vitt,*+ gräshoppan släpar sig fram och kaprisbäret mister sin verkan, för människan är på väg till sitt bestående hus,+ och de sörjande väntar ute på gatan.+ 6 Ja, kom ihåg honom innan silversnöret går av och guldskålen krossas, innan krukan vid källan slås sönder och vattenhjulet till brunnen krossas. 7 Då återvänder stoftet till jorden,+ där det tidigare var, och livskraften* återvänder till den sanne Guden, som gav den.+

8 ”Fullständigt meningslöst!”* säger församlaren.+ ”Allt är tomt och meningslöst!”+

9 Församlaren hade inte bara själv blivit vis, utan hela tiden delade han också med sig av sin kunskap till folket.+ Han funderade och forskade för att kunna sammanställa* många ordspråk.+ 10 Församlaren försökte uttrycka sig på ett tilltalande sätt+ och uppteckna det som är sant och rätt.

11 De visas ord är som oxpikar,+ och deras samlade tänkespråk är som väl islagna spikar. De kommer från en och samme herde. 12 För övrigt, min son, ta varning: Det finns ingen ände på hur många böcker som skrivs, och ägnar man sig mycket åt dem blir man trött.+

13 Nu när allt har blivit hört är detta slutsatsen: Ha djup respekt för* den sanne Guden+ och håll hans bud,+ för det är allt som krävs av människan.+ 14 Ja, den sanne Guden ska döma alla handlingar, också de dolda, för att avgöra om de är goda eller onda.+