1 Thessalonikerna
3 Därför, när vi inte kunde härda ut längre, fann vi för gott att lämnas ensamma i Athen;+ 2 och vi sände Timoteus,+ vår broder och Guds tjänare* i förbindelse med de goda nyheterna+ om Kristus, för att göra er fasta och trösta er till nytta för er tro, 3 så att ingen bringas att vackla genom dessa vedermödor.+ Ni vet ju själva att vi är satta till just detta.+ 4 Ja, redan när vi var hos er, sade vi er i förväg+ att vi skulle utstå vedermöda,+ alldeles som det också har skett och som ni vet.+ 5 Det är ju därför som jag, då jag inte kunde härda ut längre, sände bud för att få veta något om er trohet,*+ eftersom kanske Frestaren+ på ett eller annat sätt kunde ha frestat er, och vår möda kunde ha visat sig vara förgäves.+
6 Men Timoteus har just nu kommit till oss från er+ och meddelat oss de goda nyheterna om er trohet och kärlek+ och att ni fortfarande alltid har oss i gott minne och ivrigt längtar efter att få se oss, på samma sätt som vi ju också ivrigt längtar efter er.+ 7 Därför, bröder, har vi blivit tröstade+ på grund av er i all vår nöd och vedermöda genom den trohet ni visar,+ 8 ty nu lever vi, när ni står fasta i Herren.+ 9 Ty hur skall vi tillräckligt kunna tacka Gud för er i gengäld för all den glädje med vilken vi gläder+ oss på grund av er inför vår Gud, 10 medan vi natt och dag ödmjukt ber+ långt mer än vanligt om att få se era ansikten och kunna reparera vad som brister i er tro?+
11 Må nu vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus+ säkert styra vår väg till er. 12 Och må Herren få er att tillväxa,+ ja, överflöda, i kärlek+ till varandra och till alla, alldeles som också vi gör till er, 13 så att han gör era hjärtan fasta, oförvitliga+ i helighet inför vår Gud och Fader vid vår Herre Jesu närvaro*+ med alla sina heliga.+