MARKUS
Studienoter – kapitel 5
gerasenernas område: Ett område på andra sidan (östra sidan) Galileiska sjön. Områdets exakta gränser är inte kända i dag, och dess läge är också osäkert. En del förbinder ”gerasenernas land” med området kring Kursi, inte långt från de branta sluttningarna vid Galileiska sjöns östra strand. Andra menar att det kan syfta på det vidsträckta området kring staden Gerasa (Jerash), som låg 55 km sydsydöst om Galileiska sjön. I Mt 8:28 kallas området ”gadarenernas område”. (Se studienot till gerasenernas i den här versen och studienot till Mt 8:28.) Även om olika namn används syftar de i stort sett på samma område på östra sidan om Galileiska sjön, och områdena kan ha överlappat varandra. Skildringarna står i alla fall inte i strid med varandra. (Se också Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”, och Tillägg B10.)
gerasenernas: I parallellskildringarna (Mt 8:28–34; Mk 5:1–20; Lu 8:26–39) används olika namn på den plats där detta hände. I gamla handskrifter varierar även namnen i respektive skildring. Enligt de bästa handskrifterna använde Matteus ursprungligen ”gadarenernas” medan Markus och Lukas använde ”gerasenernas”. Men som det kommer fram i studienoten till gerasenernas område i den här versen avser båda dessa uttryck i stort sett samma område.
en demonbesatt man: Evangelieskribenten Matteus (8:28) nämner två män, men Markus och Lukas (8:27) nämner bara en. Markus och Lukas vill tydligen rikta uppmärksamheten på bara en demonbesatt man, eftersom det var honom som Jesus talade med och eftersom han utmärkte sig. Det är möjligt att denne man var mer våldsam eller hade varit demonbesatt längre än den andre. Eller så var det bara den ene mannen som ville följa Jesus efter att han hade blivit botad. (Mk 5:18–20)
gravarna: Se studienot till Mt 8:28.
Vad vill du mig ...?: Eller ”Vad har jag med dig att göra?” En ordagrann översättning av den här retoriska frågan skulle lyda: ”Vad för mig och för dig?” Detta semitiska idiom finns i de hebreiska skrifterna (Dom 11:12, fotnot; Jos 22:24; 2Sa 16:10; 19:22; 1Ku 17:18; 2Ku 3:13; 2Kr 35:21; Hos 14:8), och en motsvarande grekisk fras används i de kristna grekiska skrifterna (Mt 8:29; Mk 1:24; 5:7; Lu 4:34; 8:28; Joh 2:4). Den exakta innebörden kan variera beroende på sammanhanget. I det här sammanhanget (Mk 5:7) uttrycker det fientlighet och avståndstagande, och somliga har föreslagit översättningar som: ”Stör mig inte!” eller ”Lämna mig i fred!” I andra sammanhang används det för att visa att man har en avvikande uppfattning eller för att visa att man vägrar bli indragen i en föreslagen handling, men utan att man uttrycker förakt, arrogans eller fiendskap. (Se studienot till Joh 2:4.)
plåga mig: Ett besläktat grekiskt uttryck översätts med ”fångvaktarna” i Mt 18:34 (se studienot). I det här sammanhanget verkar ”plåga” alltså syfta på att förvisa till eller spärra in i den avgrund som nämns i parallellskildringen i Lu 8:31.
Legion: Detta var troligen inte mannens riktiga namn, men det visar att han var besatt av många demoner. Det kan ha varit den främste av dessa demoner som fick mannen att säga att han hette Legion. Under det första århundradet bestod en romersk legion vanligtvis av omkring 6 000 man, något som tyder på att det kan ha handlat om ett stort antal demoner. (Se studienot till Mt 26:53.)
svinhjord: Svin var orena enligt lagen (3Mo 11:7), men eftersom både greker och romare betraktade griskött som en delikatess fanns det en marknad för sådant kött bland de många icke-judar som levde i Dekapolisområdet. Det sägs inte om ”de som vaktade svinen” var judar som bröt mot lagen. (Mk 5:14)
berätta: Vanligtvis ville Jesus inte att man skulle berätta om hans underverk (Mk 1:44; 3:12; 7:36), men i det här fallet uppmanar han mannen att berätta vad som hade hänt för sina släktingar. Detta kan bero på att Jesus var tvungen att lämna området och själv inte kunde predika för folk där. Det skulle också kunna mildra den kritik som skulle kunna uppstå på grund av förlusten av svin.
allt som Jehova har gjort för dig: När Jesus talar med den botade mannen vill han inte själv ta åt sig äran för underverket, utan att äran ska gå till hans himmelske Far. Något som stöder den slutsatsen är att Lukas använder det grekiska ordet Theọs (Gud) när han beskriver samma händelse. (Lu 8:39) I de flesta grekiska handskrifter står det ”Herren” (ho Kỵrios) här i Mk 5:19, men det finns goda skäl att tro att Guds namn ursprungligen användes i den här versen och längre fram ersattes med titeln Herren. Därför används namnet Jehova i huvudtexten. (Se Tillägg C1 och C3 introduktion; Mk 5:19.)
Dekapolis: Eller ”de tio städernas område”. (Se Ordförklaringar och Tillägg B10.)
föreståndarna för synagogan: Det grekiska ordet archisynạgōgos betyder ordagrant ”ledare för en synagoga”. (Se studienot till Mt 9:18.)
är allvarligt sjuk: Eller ”ligger för döden”.
blödningar: Se studienot till Mt 9:20.
sin plågsamma sjukdom: Ordagrant ”sitt prygel”. (Se studienot till Mk 5:34.)
dotter: Det enda ställe i Bibeln där Jesus tilltalar en kvinna ”dotter”. Han kan ha gjort det på grund av hennes utsatta situation och för att hon kom ”darrande”. (Mk 5:33; Lu 8:47) Det här uttrycket säger ingenting om kvinnans ålder, utan är ett sätt för Jesus att visa värme och känsla.
Gå i frid: Detta idiomatiska uttryck används ofta i både de grekiska och hebreiska skrifterna och betyder ”må det gå dig väl”. (Lu 7:50; 8:48; Jak 2:16; jämför 1Sa 1:17; 20:42; 25:35; 29:7; 2Sa 15:9; 2Ku 5:19.) Det hebreiska ord som återges med ”frid” eller ”fred” (shalọ̄m) har en bred betydelse. Det betecknar ett tillstånd utan krig eller oroligheter (Dom 4:17; 1Sa 7:14; Pre 3:8) men kan också förmedla tanken på hälsa, trygghet, välbefinnande (1Sa 25:6; 2Kr 15:5; Job 5:24; Est 10:3) och vänskap (Ps 41:9). I de kristna grekiska skrifterna har det grekiska ordet för fred (eirẹ̄nē) samma breda betydelse som det hebreiska ordet och kan förutom frånvaro av konflikt uttrycka tanken på välbefinnande, räddning och harmoni.
din plågsamma sjukdom: Ordagrant ”ditt prygel”. Den bokstavliga betydelsen av detta ord syftar på en form av piskning eller prygel som ofta användes som tortyr. (Apg 22:24; Heb 11:36) Här används det i bildlig bemärkelse för att på ett levande sätt beskriva det lidande som kvinnans sjukdom medförde.
ha bara tro: Eller ”fortsätt bara utöva tro”. På grekiska står verbet i en form som kan ange pågående handling. Jairos visade att han hade tro redan när han närmade sig Jesus (Mk 5:22–24), och nu när hans dotter är död uppmanas han att hålla fast vid sin tro.
har inte dött, hon sover bara: I Bibeln liknas döden ofta vid en sömn. (Ps 13:3; Joh 11:11–14; Apg 7:60; 1Kor 7:39; 15:51; 1Th 4:13) Jesus skulle ge flickan livet tillbaka, så det kan tänkas att han sa detta för att han skulle visa att det är möjligt för människor att uppväckas från döden precis som de kan väckas från en djup sömn. Jesus kraft att uppväcka flickan kom från hans Far, ”som uppväcker de döda och som talar om det som inte finns som om det redan fanns”. (Rom 4:17)
Talita koumi: Matteus och Lukas berättar också att Jairos dotter blev uppväckt (Mt 9:23–26; Lu 8:49–56), men det är bara Markus som tar med Jesus ord och översätter dem. Detta semitiska uttryck lyder Talita koum i en del grekiska handskrifter. En del forskare menar att detta är arameiska, medan andra menar att det kan vara antingen hebreiska eller arameiska. (Se studienot till Mk 7:34.)
blev överlyckliga: Eller ”blev utom sig av häpnad (extas)”. Det grekiska ordet ẹkstasis (från ek, som betyder ”ut ur”, och stạsis, som betyder ”stående”) syftar på att en person bringas ur sitt normala sinnestillstånd på grund av häpnad, förvåning eller en syn från Gud. Det grekiska ordet återges med ”helt omskakade” i Mk 16:8 och ”förundrade” i Lu 5:26. I Apostlagärningarna är ordet förknippat med något som Gud står bakom och återges med ”trans” i Apg 10:10; 11:5; 22:17. (Se studienot till Apg 10:10.)