Isop i Bibeln

Det hebreiska och grekiska ord som har översatts med ”isop” i många bibelöversättningar (hebreiska: ’ezọ̄v; grekiska: hỵssōpos) kan omfatta flera olika växtarter. På bilden visas ett slags mejram (Origanum maru; Origanum syriacum), den växt som många forskare anser att det hebreiska uttrycket syftar på. Den tillhör familjen kransblommiga växter och är mycket vanlig i Mellanöstern. Under gynnsamma förhållanden kan den bli 50–90 cm hög. I Bibeln förknippas ofta isop med renhet. (2Mo 12:21, 22; 3Mo 14:2–7; 4Mo 19:6, 9, 18; Ps 51:7) I de kristna grekiska skrifterna nämns isop bara två gånger. I Heb 9:19 beskrivs det hur det gick till när lagförbundet ingicks, och i det sammanhanget syftar tydligtvis isop på samma växt som nämns i de hebreiska skrifterna. I Joh 19:29 står det att man satte en svamp indränkt med vin ”på en isopstjälk” och höll den mot Jesus mun. Forskare är inte helt eniga om vilken växt som det grekiska ordet hỵssōpos syftar på i det här sammanhanget. Eftersom mejram kanske inte hade en tillräckligt lång stjälk för att nå till Jesus mun, menar en del att det syftar på en växt med längre stjälk, möjligen ett slags durra (Sorghum vulgare). Andra tror att isopen i det här fallet ändå var mejram. De menar att man kan ha fäst en knippe mejram på den ”stav” som nämns av både Matteus och Markus. (Mt 27:48; Mk 15:36)