Blick på världen
Varför har du så bråttom?
◆ Enligt Minnesotas säkerhetsråd vinner man föga tid genom att ta risker på landsvägarna. Man gjorde nyligen ett experiment med två förare som färdades samma sträcka på 1.600 kilometer. Den som körde fort passerade 2.000 bilar och bromsade 1.339 gånger. Han gjorde resan på 20 timmar och 12 minuter. Den andre föraren följde trafikströmmen. Han passerade bara 13 bilar och bromsade bara 652 gånger. Resan tog honom 20 timmar och 43 minuter. De onödiga riskerna med åtföljande nervspänning sparade endast 31 minuter åt den förare som körde fort! Men han använde fyrtio liter mer bensin än den andre föraren.
Evolutionisternas gissningar fortsätter
◆ Evolutionisten Richard Leakey säger att den bild evolutionisterna gjort sig av människans närmaste ursprung kanske får lov att ändras på nytt! Det senaste fyndet gjordes i närheten av Rudolfsjön i Afrika. Hundratals fragment sammanfogades till en skalle, om vilken Leakey lär ha sagt att den ”inte passar in i någon av de nuvarande teorierna om människans utveckling”. Skiljer sig denna skalle från nutidsmänniskans? Han framhåller: ”Hela hjärnskålens form påminner anmärkningsvärt mycket om nutidsmänniskans, eftersom den saknar de kraftiga, utskjutande ögonbrynsbågar och det tjocka ben som är kännetecknande för Homo erectus.” Han medgav att fragment från de nedre extremiteterna, som man också funnit på platsen, ”har förvånat anatomer och andra vetenskapsmän därför att de är praktiskt taget omöjliga att skilja från samma ben hos nutidsmänniskan”. Men ändå gör han gällande att skallen är mer än 2,5 millioner år gammal!
Brottsligheten i Harlem
◆ Brottsligheten i Harlem, en del av New York som huvudsakligen bebos av färgade, fortsätter att växa. Under sex månader av 1972 rapporterades därifrån 8.600 rån, 9.000 inbrott, 3.300 överfall och 200 mord. Många av de brott som begås rapporteras inte. Den färgade skribenten Orde Coombs säger i tidskriften New York att de flesta brott mot färgade begås av andra färgade. Han citerar en färgad, kvinnlig politiker i Harlem, som sagt att näst efter en viss politisk motståndare ”är den person jag fruktar mest i världen den färgade tonåringen i gettot”. Narkomani ligger bakom en stor del av brottsligheten. Coombs säger: ”Narkomanerna i Harlem har nu kontroll över större områden än de hade för tio år sedan, trots de millioner dollar som getts ut på rehabiliteringsprogram.” Han förklarar: ”Harlem — vårt samhälle — har blivit en av de farligaste platserna i världen.”
Hemmagjorda kärnbomber
◆ American Nuclear Society har underrättats om att det krävs strängare uppsikt över kärnmaterial. I annat fall, varnar professor M. Willrich vid University of Virginia, kommer små nationer, gangsterligor och till och med mentalt störda individer att själva bygga sina atombomber. Han säger att det inte längre är någon hemlighet hur man bygger en atombomb. ”De flesta experter anser att utformning och tillverkning av en explosiv anordning med obearbetat kärnmaterial utan tidigare tillgång till specificerade data inte längre är någon ytterst svår teknisk uppgift.” Willrich förespråkar därför att plutonium och uran 235, som blir allt lättare att få tag i över hela världen, skall underkastas strängare restriktioner.
Amazonflodens vatten
◆ Enligt en rapport från Förenta staternas geologiska undersökning är Amazonflodens vatten renare än ”största delen av vattenledningsvattnet i Förenta staterna”. I rapporten heter det att Amazonflodens vatten på vissa platser har ”en kemisk renhet som nästan motsvarar destillerat vattens”. Amazonflodens vattenflöde vid Obidos i Brasilien har uppmätts till femton milliarder liter per minut. Det genomsnittliga flödet är fyra gånger så stort som Kongoflodens i Afrika och tio gånger så stort som Mississippiflodens i Amerika. Vatten från Amazonfloden sägs utgöra 15 procent av allt sötvatten som rinner ut i haven från alla världens floder.
Snöskoterolyckor
◆ Enligt Förenta staternas nationella säkerhetsråd var snöskotrarna förra vintern orsak till åtminstone 164 dödsfall där i landet.
”Blodfria” operationer
◆ Tidningen Evening Gazette, som kommer ut i Worcester i Massachusetts, innehöll en artikel med rubriken: ”Utvecklingen går mot ’blodfria’ operationer.” Det hette där: ”Förr i tiden var det standard att man gjorde bruk av blodtransfusioner i samband med operationer, men så är det inte längre. På senare år har läkarna utvecklat nya metoder att operera, så att de inskränker blodtransfusionerna till ett minimum, för att inte säga eliminerar dem helt och hållet. De hävdar att de nya metoderna är bättre också för patienterna.” Artikeln framhöll att en person kan uthärda mycket större blodförluster än man tidigare trott. En del av de nya metoderna går ut på att bygga upp blodet med näringsämnen före och efter operationen, att sänka blodtrycket för att reducera blodförlusten och att ersätta förlorat blod med näringslösningar. Den framstående hjärtkirurgen dr Denton Cooley vid Texas’ institut för hjärtsjukdomar sade: ”Det är nu uppenbart att de flesta större operationer kan utföras utan transfusioner.” Artikeln framhöll också: ”Behovet att utveckla kirurgiska metoder som inte krävde blodtransfusioner stimulerades till en del av de inskränkningar i de vanliga operationsmetoderna som ålades av Jehovas vittnens tro, vilkas religion motsätter sig transfusion av donatorsblod.”
Urtillverkning med hjälp av laser
◆ Urindustrin har nu börjat använda lasern som borr. Det tar mellan nio och tolv minuter för en borrmaskin att göra ett hål i en rubin. En speciallaser gör samma arbete ljudlöst på en enda sekund. I en stad i närheten av Leningrad har man ersatt 250 mekaniska borrmaskiner med tre automatiska laserborrar.
Skadliga verkningar av buller
◆ Man har länge misstänkt att milliontals arbetare kanske har dålig hörsel på grund av alltför mycket buller. Detta har lett till balansrubbningar, cirkulationsstörningar och hjärtsjukdomar. Man anser också att buller verkar psykiskt påfrestande och bidrar till lynnighet, allmän oro, huvudvärk, illamående, ostadighet, retlighet och sexuell impotens. Väveriarbetare i en bullrig jutefabrik befanns ha blivit partiellt men varaktigt döva efter att ha arbetat tio år eller mer på denna arbetsplats.
Insekternas luktsinne
◆ Undersökningar som nyligen företagits i Västtyskland visar att insekter har ett utomordentligt känsligt luktsinne. Experiment visar att det finns 50.000 känselceller på vardera luktantennen hos lövskogsnunnan. Varje känselcell är mottaglig för ett speciellt slags molekyl, även om andra av känselcellerna kan vara ”inställda” på den molekylen också. Hos lövskogsnunnans hanne är hälften av känselcellerna mottagliga för honans lukt, som han kan upptäcka på ett avstånd av mer än en och en halv kilometer. Vetenskapsmännen hoppas kunna förbrylla luktsinnet hos insekter som de anser skadliga, så att de därigenom kan få kontroll över dem.