Vad är ”stress”?
DIN chef skäller ut dig, även om det var någon annan som gjorde misstaget.
Läraren i skolan skrattar åt dig inför hela klassen.
Medan du är fullt upptagen med att laga kvällsmaten, välter ditt barn en vas och börjar telefonen ringa.
Ja, du vet vad stress är — åtminstone i någon utsträckning.
När vi talar om stress, tänker många av oss på sådana eller ännu värre påfrestningar i livet, till exempel förlusten av en äktenskapspartner eller den växande högen av obetalda räkningar. Men hur många av oss känner till vad som händer i vår kropp, när vi är stressade? Hur kan dessa kroppsliga förändringar påverka vår hälsa? Vilka är symptomen på skadlig stress? Och hur kan vi på bästa sätt komma till rätta med den stress vi utsätts för, så att vi kan finna större lycka och frid?
Stress — vad inbegriper det?
”Stress” betyder olika saker för olika människor. Ordet förmedlar till många tanken på spänning eller press. Men det är bara en sida av saken.
Du har kanske läst i tidningsartiklar om flygplansolyckor att ständig belastning ledde till metallutmattning, vilket orsakade att en flygplansdel lossnade och planet störtade. Denna belastning verkade med en sådan kraft på en metallbit att den överbelastades eller deformerades. Metallbiten bröts av. Flygplanet störtade.
I vissa avseenden kan det förhålla sig på liknande sätt med den stress som människor utsätts för. Det är en fysisk eller känslomässig företeelse som påverkar vår kropp och som vi måste anpassa oss till, annars kan vi ta skada. Några exempel: Du är ute i solen en varm dag. Din kropp värms upp. Detta är en form av stress. Eller du anstränger dig kraftigt i ett bollspel eller när du arbetar i trädgården. Dina muskler blir trötta, eftersom det uppstår en tillfällig kemisk obalans i dem. Detta är också stress. Men du har regleringsanordningar för att motverka sådan stress och återställa en sund jämvikt. Vi svettas till exempel för att kyla av kroppen. En annan regleringsanordning är en natts god sömn, som ger musklerna möjlighet att återhämta sig. Stressen går över.
Men i våra dagar är det vanligt att tanka på stress i förbindelse med känslomässig press eller spänning, som också kan åstadkomma kroppsliga förändringar. Om vi inte inser vilka förändringar som inträffar inom oss, kan vi inte veta hur vi skall samarbeta med kroppens ansträngningar att anpassa sig.
”Kamp eller flykt”
Det är inte vår avsikt att utsätta dig för stress, men vi vill ändå uppmana dig att föreställa dig själv i den här situationen: Du är ute och går en kväll på en svagt upplyst gata. Framför dig ser du att tre unga busar går över gatan och kommer emot dig. Vad händer inom dig?
Eftersom du anar fara på färde, känner du det som om larmet går. Du spänner dig och börjar dra djupa andetag. Hormonet adrenalin strömmar ut i blodet. Levern frigör lagrat socker. Halten av socker och fett (kolesterol) i blodet stiger och rustar dig för topprestationer. Du är uppmärksam, beredd på att snabbt handla eller fatta beslut. Denna ”kamp eller flykt”-reaktion utlöses av sådana känslor som fruktan eller vrede.
Men den här reaktionen är inte dålig eller skadlig i sig själv. I det här fallet kan den göra dig redo att springa snabbare än vad du trodde att du kunde. Eller också kan den hjälpa dig att behärska dig och ge ett milt och vänligt svar, om du blir förolämpad. (Ords. 15:1; Matt. 5:39) Men samma reaktion gör dig också redo att utföra produktivt arbete eller att reagera snabbare, när du till exempel tar del i ett spännande bollspel. Plötsligt kommer bollen emot dig! Du måste fånga den och snabbt kasta den tillbaka. Du är på helspänn och redo att reagera snabbt.
Men vad händer om du under längre tid blir utsatt för känslomässig press, så att du hela tiden befinner dig i detta skärpta, aktiverade och uppjagade tillstånd utan att få någon avspänning, som kroppen har förberett sig på?
En man kan till exempel ha till uppgift att kontrollera delar på ett snabbgående löpande band eller ha känslan av att chefen inte tycker om honom, eller också måste han stå ut med en långtråkig eller frustrerande uppgift. En kvinna har kanske blivit övergiven av sin make. Hon känner sig försmådd, och dessutom måste hon nu kämpa med påfrestningarna på en arbetsplats, samtidigt som hon måste ta hand om barnen och hemmet på kvällarna.
När en människa ständigt befinner sig i ett sådant spänt tillstånd utan att erfara någon lättnad eller utan att veta hur hon skall klara av det, är stress vanligt förekommande. En del auktoriteter benämner i själva verket detta tillstånd ”distress”. Det är denna obehagliga, långvariga och svåra stress — ”distress” — som är skadlig för kroppen.
Att ständigt vara utsatt för alltför mycket stress hotar kroppens normala jämvikt. Stress kan bland annat orsaka att kolesterol ansamlas i artärerna eller att artärväggarna blir förhårdnade. Lymfsystemet och de vita blodkropparna kan påverkas, så att kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar och att reagera för främmande ämnen försämras.
Symptom som du kan ge akt på
Du kan tycka att ingen behöver tala om för dig när du är under stress. Men är du säker? Det är sant att du ibland kan känna spänning eller press. Men i många fall är det ändå så att människor inte förbinder vissa symptom med stress. Därför gör de i bästa fall bara något åt symptomet, men de kommer egentligen aldrig åt den verkliga orsaken. Det kan vara så med vem som helst av oss.
En 39-årig man fick till exempel en särskilt fordrande arbetsuppgift, som under flera månader krävde koncentration och övertidsarbete på kvällarna och under veckosluten. Han började sova dåligt och fick smärtor i den nedre delen av ryggen — smärtor som speciella övningar och behandlingar inte lindrade. Orsakades den dåliga sömnen av hans ryggproblem eller tvärtom? När perioden av intensivt arbete var över, försvann dessa besvär. Vad tror du att orsaken var?
En del vanliga symptom på alltför mycket stress eller överdriven spänning är:
Ovanlig lättretlighet: Andra lägger märke till och kanske till och med säger att du blir lättare förargad eller upprörd över småsaker.
Sömnproblem: Det tar dig längre tid än normalt att somna, eller du vaknar upp mitt i natten och kan inte somna om på flera timmar.
Förändrad andning: Du kommer på dig själv med att du andas snabbt och oroligt utan någon uppenbar anledning.
Muskelstelhet: Det är fråga om stelhet som inte kan anses bero på hälsosamt kroppsarbete eller motion.
Orolig mage eller magont: Detta symptom kan vara förbundet med att du tappar aptiten eller inte kan äta mer än något litet åt gången.
Nervositet: Ditt normala beteendemönster förändras så att du pratar oavbrutet och lätt börjar darra eller skaka av minsta anledning.
Om vi har något av dessa symptom, bör vi naturligtvis inte mena att detta nödvändigtvis bevisar att vi är offer för skadlig stress. En människa kan ha ont i ryggen på grund av att hon inte får tillräckligt med motion eller på grund av en muskelsträckning, som orsakats av att hon lyft något tungt på felaktigt sätt. En annan människa kan ha sömnsvårigheter på grund av att hon äter strax innan hon går till sängs eller dricker kaffe eller te på kvällen. Men om du har något av dessa symptom av någon oförklarlig anledning, bör du tänka efter om du inte håller på att bli ett offer för skadlig stress.
Tänk på orsakerna
Ingen människa tycker om att tänka på de olika påfrestningar som hon är utsatt för. ”Varför inte helt enkelt glömma problemen!” menar många. Men eftersom stress kan ha så skadliga verkningar, skulle vi göra väl i att undersöka några av de vanligaste orsakerna till våra dagars stress. Om vi är medvetna om dessa orsaker och kanske också inser att en del av dem berör oss, kommer vi att vara bättre rustade för att bekämpa eller klara av stressen.
Tabellen bredvid visar några av de förhållanden i livet som skapar mest stress, enligt vad forskare har funnit. Har du varit med om en eller flera av dessa situationer? Då har du troligen också upplevt stress.
Många människor finner att deras omgivning skapar stress. De bor kanske i en storstad, där de hela tiden måste vara på sin vakt och där de alltid blir trängda eller knuffade. Att ständigt vara utsatt för starkt eller obehagligt buller ger också upphov till stress. Detta är något att tänka på, speciellt för människor som måste bo eller arbeta under bullriga förhållanden och som sedan ”kopplar av” genom att bedöva sina öron med gäll, dunkande eller skränande musik. Dålig lukt kan likaså bidra till att man känner sig mera stressad.
Vi har redan nämnt en del stressfyllda förhållanden i många arbeten. Men vad som ytterligare försvårar problemen för många är den tävlingsanda som kretsar kring att ”komma sig upp” eller att förvärva lyxartiklar som andra har. (Jämför Predikaren 2:22—24; 4:4.) Läkare i Västtyskland ”lägger den största skulden för den stress landets invånare känner på ’prestationssamhället’, i vilket jakten på materiella ägodelar och skrytkonsumtionen, som är ett resultat av det tyska ’ekonomiska undret’, fortfarande är förhärskande”.
Även om sömnlöshet kan vara ett symptom på stress, är det hos en del orsaken. De pressar sig själva, i det de försöker hinna med alltför mycket på en dag, och de berövar därigenom sig själva den sömn de behöver. Att sitta uppe länge på kvällarna och se på nyheterna eller andra program i TV, speciellt sådana program som skapar spänning, kan skada på två sätt — man får mindre sömn och man berövas en god och lugn sömn.
Spänd, koncentrerad körning i tät trafik, ständig ofrid i hemmet eller svårigheter med svärföräldrarna, oro över inflationen eller pengarnas sjunkande köpkraft, flyttning till ny skola eller nytt bostadsområde, en ständig, dock undertryckt, förbittring över livets små irritationsmoment — allt detta är ytterligare orsaker till många människors stressproblem.
Även om vi är fysiskt och känslomässigt rustade för att återhämta oss från stress, har verkningarna av stress en tendens att hopa sig. Vad som ytterligare komplicerar saken är det förhållandet att åldrandet (som kanske påskyndas av stressen) försämrar vår förmåga att reagera på stress.
Men det finns ingen anledning för dig att vara missmodig, som om stress skulle vara ytterligare en börda som du inte kunde undgå eller övervinna. Undersökningar avslöjar att omkring 25 procent av dem som överlevde åren i de nazistiska koncentrationslägren — säkert en mycket svår och långvarig stress — inte uppvisade några fysiska problem orsakade av stress.
Du kan alltså göra någonting åt det där som kallas ”stress”. Och du har också all anledning att se fram emot bestående befrielse från de problem som orsakar stress i livet.
[Ruta på sidan 7]
DE FÖRHÅLLANDEN I LIVET SOM SKAPAR MEST STRESS
ORDNING HÄNDELSE I LIVET
1 Makes eller makas död
2 Skilsmässa
3 Att sitta i fängelse
4 Nära anförvants död
5 Att man blir skadad eller sjuk
6 Giftermål
7 Att man blir avskedad från jobbet
8 Medling mellan makar
9 Pensionering
10 Hälsoförändring hos någon i familjen
11 Graviditet
12 Sexuella problem
13 Det kommer en ny medlem i familjen
14 Förändringar i ens affärsförhållanden
Grundat på en undersökning av doktorerna T. Holmes och R. H. Rahne — Modern Maturity (Nutida mognad).
[Tabell på sidan 5]
(För formaterad text, se publikationen)
DIN KROPP REAGERAR PÅ STRESS
Fruktan eller vrede framkallar ”kamp eller flykt”-reaktionen
HJÄRTAT
slår snabbare
LUNGORNA
snabbare andning
LEVERN
socker och fett avges i blodet
MAGEN
långsammare matsmältning
ÖGONEN
pupillerna vidgar sig
MUSKLERNA
spända, beredda på handling
BINJURARNA
kraftigt verkande hormon frigörs